Charles återuppbyggde emellertid icke endast hela bruket, utan äfven herrgården och kyrkan, så att L., sådant det nu är, i allt hufvudsakligt kan sägas vara hans skapelse. Genom testamente af 6 maj 1730 förordnade han, att L. jämte Åkerby nu rifna bruk (anlagdt 1638 af H. Lemmens) och Karlholms bruk jämte underlydande skulle som fideikommiss tillfalla hans brorson, sedermera frih. Charles De Geer (se De Geer 3) och efter honom hans manliga afkomma. Under Charles' tid förenades Hillebola, Strömsbergs, Västlands och Ullfors bruk med stamgodset, men fingo ej fideikommissnatur. Komplexen sammanhölls emellertid under hans son, kammarherre Charles De Geer (se De Geer 4), men då dennes son, excellensen grefve Karl De Geer (se De Geer 7), ej efterlämnade någon son, ärfdes de nyssnämnda bruken samt flera andra gods af hans enda dotter, gift med excellensen grefve B. J. E. von Platen, medan fideikommisset öfvergick till excellensens kusins son Karl Emanuel De Geer (d. ogift 1877), som efterträddes af sin broder, hofmarskalken frih. Louis De Geer (d. 1887), hvars son, frih. Karl De Geer, är den nuv. innehafvaren. Wbg. Löfstad, herresäte i Kimstads socken, Östergötlands län, beläget på en höjd ej långt från Kim- Fig. 1. Löfstads slott i slutet af 1600-talet, efter Suecise-verket. stadssjön och allmänna landsvägen mellan Norrköping och Linköping, bebyggdt med en större hufvudbyggnad i tre våningar och två långa flyglar i två våningar, med torn i de yttre ändarna, upp- Fig. 2. Löfstads slott i nutiden. förda af fältmarskalken grefve Ax. Lillie på 1650-talet. Efter en eldsvåda 1750 undergick slottet en modernisering, men den nuv. inredningen är yngre; det inrymmer ett bibliotek af omkr. 8;000 bd och en värdefull tafvelsamling, företrädesvis porträtt af L:s egare och deras fränder, samt omges af trädgård och park, med en minnesvård i marmor öfver riksmarskalken Ax. v. Fersen. Egendomen var förr betydligt större än nu, då den omfattar 8 1/2 mtl i Kirnstad, tax. till 348,600 kr. (1910), och 7 mtl i Kullerstad och Borg, tax. till 314,300 kr. Egovidden är 2,085 har. Äldste kände egaren till L. är Jöns Ethersson Lillie af Greger Matssons ätt (se Lilja 2), hvarefter det egdes af dennes släkt son efter fader till 1696, då det öfvergick till öfverstelöjtnanten grefve Ax. Joh. Lillies änka Agneta Wrede. Sedan egdes det af hennes måg riksrådet och öfverstemarskalken grefve M. J. De la Gardie, hans måg riksrådet och fältmarskalken, grefve Fr. A. v. Fersen, hans dotter grefvinnan Eva Piper, hennes son öfverhofjägmästaren grefve K. F. Piper och dennes son kammarherren grefve Ch. E. Piper (d. 1902), hvars dotter fröken Emilie Piper nu eger L. Egaren af L. kallar kyrkoherde i Kimstad. Wbg. Löfstedt, Nor Einar Ansgarius, universitetslärare, f. 24 mars 1831 i Härnösand, d. 21 maj 1889 i Uppsala, blef 1851 student där, aflade 1858 filos, kandidatexamen och promoverades 1860 till filos, doktor. Efter att 1861 ha disputerat för docentur utnämndes han s. å. till docent i grekiska samt befordrades 1870 till adjunkt och 1874 till professor i grekiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet. 1809-70 studerade han vid tyska universitet samt gjorde 1876 och 1877 med resestipendium en arkeologisk studieresa i Italien, Grekland och Mindre Asien. Han var sedan 1871 föreståndare för den teoretiska profårskursen vid Uppsala allm. läroverk (med skyldighet att föreläsa pedagogik) och sedan 1875 censor vid maturitetsexamina. L. var en ovanligt begåfvad man, äfven i musikaliskt hänseende, och utöfvade ett ej ringa inflytande på de klassiska studiernas utveckling i Uppsala. Bland hans utgifna arbeten må nämnas In illa Demosthenis et Aeschinis de Philocratea pace contentione uter utrum melioribus rationibus impugnaverit (l, 2; 1860-61), Grekisk grammatik (1868; 4:e uppl., omarbetad af J. af Sillen, 1904), Ordförteckning till de tre första sångerna af Homeri Odyssée och Iliad (1868; 2:a uppl. 1886), Om grekernas likbegängelse och grafoffer (i "Pedagog, tidskr.", 1869), Grundlinier till föreläsningar öfver philologisk kritik med särskildt afseende på det grekiska universitetsstudiet (1871), Om Sveriges skolor före är 1571 (1876), ej i bokh., och Om 1571 års skolordning (1878). (J. C.) Löfsund. herrgård i Runtuna socken, Södermanlands län, vid sjön Eunnviken, utgör jämte andra gårdar inom socknen en egendom på 6 1/2mtl, tax. till 115,000 kr. (1910). På en ö (numera halfti) i Runnviken, skild från fastlandet genom Læfsundet, som gifvit namn åt två närbelägna