271 Löneregleringskommitté-Lönn 212 tillsatta löneregleringsnämnder fastställde K. M:t för hvarje biskopsämbete lönereglering, hvilken gäller tillsvidare, och därvid bestämdes tillika om de förutvarande lönetillgångar, som borde skiljas från biskopslönen. I den mån dessa indragna lönetillgångar ej utgjordes af prebenden, hvilka försågos med egna hyrkoherdar, skulle de ingå till Statskontoret för att under titel biskopslöneregle-ringsjonden redovisas och användas till jämnande af annan biskopslön eller enligt K. M:ts bestämmande till af löneregleringen nödvändiggjorda utgifter. För biskopen i Luleå är lönen genom särskildt beslut 19u3 reglerad till 14,000 kr. Hvad åter öfriga prästerskapet angår, se Prästlön. Äfven i fråga om läroverkslärarnas aflöning ha särskilda förhållanden varit rådande. Intill 1850 voro lärarbefattningarna exspektanstjänster, afsedda att snart utbytas mot prästerliga beställningar. Sålunda voro enligt 1686 års kyrkolag och 1723 års prästerskapets privilegier lärare vid akademier, gymnasier och skolor tillförsäkrade företräde vid besättande af regala gäll och fingo 1724 rätt att räkna dubbla prästerliga tjänsteår. På grund häraf voro lärarnas löner i äldre tider mycket knappa - af 1820 års skolrevision beräknades medellönen för gymnasiernas lärare till 638 rdr b:ko och för öfriga skollärare till 250 rdr b:ko - och måste mångenstädes utfyllas medelst frivilliga bidrag eller gåfvor af lärjungarna, ja äfven med kollekter och matdagar. Endast de lektorer, som tillika voro domkapitelsmedlemmar och i regel hade prebendepastorat och stundom äfven ämbetsgårdar e. d., voro skäligt aflönade. Sedan tid efter annan smärre löneförbättringar egt rum, särskildt 1833, togs 1849 ett viktigt steg genom den då fastställda s. k. öfvergångsstaten, enligt hvilken lönerna, som emellertid fortfarande likasom dittills ledo af stor inbördes ojämnhet, ökades med omkr. 45 proc. Samtidigt borttogos de dubbla prästerliga tjänsteåren. Yid riksdagen 1856-58 antogs en normalstat, innebärande dels en löneutjämning, dels en löneförbättring af i allmänhet omkr. 100 proc. Under den följande tiden vidtogos ytterligare, dock jämförelsevis obetydliga löneförbättringar, hvarvid 1874 jämväl den indelta spannmålen, där sådan åtnjöts, förbyttes i fast penninganslag, hvaremot gång efter annan framlagda förslag till fullständig lönereglering förkastades, till dess slutligen vid 1904 års riksdag nu gällande lönereglering antogs. Enligt denna åtnjuta lärarna kontant, i lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg bestämd aflöning af statsmedel, dock att för vissa lärare däri ingår af-komst af löningsjordar o. d., af donations- eller andra fonder och i enstaka fall af prebendepastorat. Rektorerna skola därjämte af vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller hyresersättning. Äfven vissa andra lärare åtnjuta ämbetsgård eller hyresbidrag. F. n. pågår utredning i fråga om löningsjordarnas indragning till statsverket mot lönefyllnad. Högsta lönebelopp äro för rektor 6,500 kr. (rektor vid högre allmänna läroverket i Malmö utgör dock ett undantag; han har öfver 11,000 kr. lön, hufvudsakligen hemmansafkast-ning), för lektor 6,000 kr. och för adjunkt 5,000 kr. Äfven lärarna bidraga till egen pensionering. Beträffande öfriga löneregleringar torde få framhållas följande. Riksdagen fastställer lönereglering för de dess verk tillhörande tjänstinnehaf-varna. För städernas styrelser, verk och särskilda tjänstemän samt öfriga kommuners tjänstemän, där sådana finnas, fastställes lönereglering af vederbörande stad eller kommun genom dess beslutande organ; dock torde besluten, såsom afseende påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid än 5 år, jämlikt kommunallagarna underställas K. M:ts befallningshafvandes pröfning, hvaremot städernas aflöningsstater böra underställas K. M:ts pröfning i hvad de afse tjänstebefattningar, hvilka kunna anses vara af vikt för lagskip-ningen och kronans uppbörd eller eljest af mera allmän beskaffenhet. Äfven för folkskollärare regleras lönerna af kommunen, men för rätten att härför åtnjuta statsbidrag fordras bl. a. viss minimilön. Genom k. förordn. 2 nov. 1883 har stadgats ang. reglering af klockarnas löneinkomster (se Klo c-kare). C. v. O. Löneregleringskommitté. Se Löneregleringsnämnd. Lönereg!eringsnämnd, en för hvarje stift enligt k förordn. 11 juli 1862 och 11 sept. 1863 tillsatt nämnd, på grundval af hvars förslag af K. M:t fastställdes den för femtio år gällande och fr. o. m. 1914 successivt tilländagående regleringen af det svenska prästerskapets aflöning inom de särskilda församlingarna (jfr Kyrkofonden och Kyrkoegendom, sp. 482). De personer, åt hvilka uppdragits att behandla andra löneregleringar, ha ej kallats nämnder, utan kommittéer. En sådan kommitté tillsattes 3 okt. 1902 för att af ge "utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden" och har ännu (1912) ej af slutat sin verksamhet. S. B. Löneskala. Se A r b e t s l ö n, sp. 1357. Lönestat. Se Lönereglering, sp. 268. Lönetaxa. Se Arbetslön, sp. 1356. Lönevinst. Se Lönereglering, sp. 270. Löningsboställen. Se Beställningshemman och Löneboställen. Löningshemman. Se Beställningshemman. Lönn, Acer L., bot., är ett släkte af i allmänhet resliga träd, med ståtliga kronor och vackert bladverk, hvars omkr. 100 arter äro utbredda hufvudsakligen i de tempererade delarna af norra halfklotet, med många representanter i synnerhet i trakterna mellan Öst-Himalaya och Central-Kina, i Japan, i Medelhafsområdet och Nord-Amerika. Europa har icke fullt 10 arter, och såsom vilda i Sverige anses endast två, nämligen A. platanoides L. och den sällsynt i Skåne träffade A. campestre L., n a f ve r l ö n n e n. Släktet är typen för en egen familj, lönnfamiljen, Aceracece, af ser. Sapindales bland de frikronbladiga dikotyledo-nerna. Lönnarnas blad äro motsatta, vanligen långskaftade, med ganska stora, hela eller ofta 5-flikiga (stundom parbladigt delade) skifvor. Blommorna, som äro grönaktiga, hvita eller röda, sitta i kvastar eller klasar samt äro mångbyggare, med 4-5-taligt foder och krona. De vanligen 8 ståndarna sitta fästa utanför eller innanför en honungs-afsöndrande disk. Frukten är en tvådelad klyffrukt