305 Losören-Löwe af stadgandena om förfarande vid och med lösöre-köp, eger att efter omständigheterna pröfva af-handlingens giltighet. Vederbörande fordrings-egare har ock rätt att affordra den, som enligt afhandlingen är köpare, ed om dess öfverensstämmelse med de verkliga sakförhållandena. Lösöreköp gälla alltså icke, då de afslöjas såsom förtäckta pantförskrifningar. Enligt såväl 1835 som 1845 års förordningar spelade lösöreköp allenast en roll vid utmätning hos säljaren, hvaremot 1907 års lag därtill fogat en hans konkurs och frånkänt det rättslig betydelse, så snart utmätning eller konkurs inträffat inom 30 dagar, efter det att köpet ingafs till myndighet för den förfarandet afslutande inprotokolleringen. Alltjämt sakna åter bestämmelserna om lösöreköp tillämplighet, där det sålda, fastän lös egendom, ej kan tagas i besittning eller eljest icke är lösöre i inskränkt mening. För hvarje fall är här köparen i sin säkerhet mot säljarens borgenärer icke beroende af att ha iakttagit, nvad som stadgats om lösöreköp. Såsom exempel må nämnas byggnad å annans mark, gröda samt hyres- och arrenderätt. Emellertid bereder sålunda för visst slags lös egendom köpet i och för sig fullt rättsskydd mot säljarens utmätningssökande borgenärer och är sålunda mera verksamt, än som händelsen är vid ej mindre lösören i inskränkt mening än äfven fast egendom; se Utsökningslagen § 82. Jfr H y p o t e k och Lösören. A. W. Lösören (fsv. lösörar, af lös, lös, rörlig, och öre, pl. örar, penning, värde) är en redan i våra äldsta landskapslagar brukad beteckning för sådana värdeting, som icke bestå i fastighet. I denna bemärkelse förekommer ordet, omväxlande med lös egendom, ännu i det moderna lagspråket. Grunden för ifrågavarande indelning, hvilken f. ö. har sin motsvarighet i den romerska rättens åtskillnad mellan res mobiles och r. immobiles, framgår af själfva beteckningarna. Som fast egendom betraktas allt det, som icke utan skada kan förflyttas från en ort till annan, d. v. s. själfva marken och hvad som af naturen eller människohand på ett beståndande sätt därmed förenats. Det öfriga är lös egendom. -- Såsom häraf synes, har indelningen skett med afseende på s. k. kroppsliga saker, eller ting, som med känseln kunna uppfattas. Uttrycket "lösören" afser dock egentligen icke sådana ting, som allenast till sin myckenhet äro bestämda, utan endast individuella saker och närmast husgeråd, möbler o. d. i egentlig mening flyttbart gods. Så ha i gällande utsökningslag lösören uttryckligen blifvit ställda i motsats till bl. a. penningar, och i den äldre rättens föreskrifter om den ordning, hvari utmätning må ske, uppräknas jämte lösören icka blott jord, utan äfven fä, korn, hö och hus. Här äro således lösören fattade i en mera inskränkt bemärkelse än hvad som enligt den förut angifna utgångspunkten för indelningens uppställande egentligen synes ha bort ske. Vanligen är dock förhållandet omvändt. Detta beror då därpå, att termerna "fast egendom" och "lösören" användas till att uppdela icke längre kroppsliga saker, utan alla de rättigheter, som äro af förmögenhetsrättslig beskaffenhet. Härvid räknas nämligen väl eganderätt till fastighet, men endast undantagsvis ännu annan rätt därtill såsom fast egendom. Det stora flertalet dylika rättigheter, t. ex. panträtt och nyttjanderätt, faller jämte rättigheter tiil lösa saker under begreppet lös egendom eller lösören. Hit föras dessutom alla de rättigheter, som till sitt föremål icke ha kroppsliga ting, såsom patenträtt, litterär eganderätt, fordringsrätt etc. Ifrågavarande åtskillnad mellan fast egendom och lösören har fordom spelat en stor roll i juridiskt hänseende och gör så delvis än i dag. Så är särskildt fallet i fråga om giftorätt, morgongåfva, arfskifte, afhändelse, utmätning och vinnande af sakrättsligt skydd. Se vidare Lösöreköp. A. W. Löt. Se Fordon. Löt. 1. Socken i Kalmar län, Runstens och Slättbo härad. 3,250 har. 718 inv. (1911), hvaraf 667 i det förra och 51 i det senare häradet. L. bildar med Alböke ett pastorat i Kalmar stift, Ölands norra kontrakt. -- 2. Socken i Uppsala län, Trögds härad. 2,198 har. 619 inv. (1911). Annex till Hacksta, Uppsala stift, Trögds kontrakt. -- 3. F. d. socken i Östergötlands län, sedan 1887 kallad Borg (se d. o.). Löts skans, vid Löts hamn på Ölands östra kust, anlades af Kagg 1643, men lämnades efter krigets slut att förfalla. L. W:son M. Lötzen (Loetzen), kretsstad i preussiska reg.-omr. Allenstein (Ost-Preussen), vid Löwentinsjön och kanalen mellan denna sjö och Mauersee. 6,551 inv. (1905). Gymnasium. Kvarnar och sågverk, järnindustri, spannmålshandel. J. F. N. Lövaas [-åsj, Johan, norsk skådespelare, f. 31 okt. 1870 i Kristiania, debuterade vid Bergens nationalscen 1892, men har sedan 1893 verkat i sin födelsestad,-1893-99 vid Kristiania teater och vid Nationaltheatret efter dess upprättande 1899. L. har en djärf och robust, till ursprung och anläggning specifikt östländsk humor. Hans styrka ligger i den bredt realistiska framställningen af typer ur hvardagslifvet och det småborgerliga, hvilka han återger med gemytlig, ofta lindrigt sentimental trovärdighet. Bland L:s bästa roller äro bryggaren Jakobsen i "En fallit", gamle Monsen och Bastian Monsen i "De unges förbund", gamle tikdal i "Vildanden", Nymö i H. Aanruds "Storken" och "Höit til hest" samt Falstaff. K. V. II. Love, Den norske ("det norska lejonet"), norsk orden. Se Ordnar. Löwe, G. och Fr. Se L Owen. Löwe. 1. Johann Daniel L u d w i g L., tysk skådespelare, f. 1795 i Rinteln, d. 1871 i Wien, var den mest framstående ättlingen af en begåfvad, talrik skådespelarsläkt. Han tillhörde Burgteatern i Wien alltifrån 1826 (från 1838 därjämte som regissör) samt utmärkte sig som Fiesco, Kgmont, Macbeth, Othello o. a. tragiska roller genom djupt poetiskt grepp på karaktären äfvensom i lustspel genom otvungenhet och humor. - 2. Johanna Sophie L., den föregåendes brorsdotter, tysk sopransångerska, f. 1815 i Olden-burg, d. 1866 i Budapest, tillegnade sig i Wien den italienska sångmetoden och fästes 1837 vid hof operan i Ecrlin, hvarjämte hon gaf gästspel i London, Paris och Italien. Hon glänste i synnerhet som Norma, Donna Anna i "Don Juan" och Adina i "Kärleksdrycken". Till följd af sitt gif-