kyrkan användes åter för gudstjänstligt bruk. M:s förnämsta byggnad är obestridt k. slottet (fig. 1), på västra sidan af staden, på en höjd nära Manzanares. Där stod fordom en morisk alcázar. Henrik IV (d. 1474) byggde där ett jaktslott, som tillbyggdes och förskönades af Karl I (V), när han först gjorde M. till sin residensstad (1532), och sedan ytterligare af Filip II, men förstördes genom en eldsvåda 1734. Den nuv. byggnaden påbörjades under Filip V 1737 af Sacchetti och fullbordades 1764. Det är byggdt i renässansstil, 143 m. i kvadrat och 30 m. högt, af hvit, marmorliknande granit från Colmenar. Nordöstra hörnet inrymmer k. biblioteket (omkr. 100,000 bd och 5,000 manuskript, några mycket värdefulla) samt kronans arkiv. S. om slottet ligger den k. rustkammaren (Museo de la real armeria), innehållande den kanske bästa vapensamling, som någonstädes finnes. N. om slottet ligga marinministeriet och marinmuseet samt senatens samlingslokaler. På platsen utanför står en staty af statsmannen Cánovas del Castillo. På östra sidan af staden ligger det k. museet (Museo nacional de pintura y escultura; fig. 4) l. Pradomuseet, byggdt 1785, innehållande omkr. 2,200 taflor, hvaraf en mängd mästerverk af första ordningen, så att samlingen räknas bland de allra förnämsta i Europa. Skulpturgalleriet innehåller många arbeten, som tillhört svenska drottningen Kristina och af Filip V:s gemål Elisabet Farnese fördes till M. Bland M:s byggnader må ock nämnas den 1874 byggda tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros, ö. om staden, hvilken rymmer 14,000 åskådare. Mest besökta af stadens promenader äro den 3,4 km. långa, 65 m. breda, med flera präktiga marmorfontäner prydda Prado (Paseo del prado, Salón del prado), utmed stadens östra sida, och dess fortsättning mot n. Paseo de recoletos. Vid sidan af Salón del prado står Monumento de Dos de Mayo, egnadt minnet af de "frihetens martyrer", som stupade 2 maj 1808 vid försöket att utdrifva fransmännen ur staden. I v. mellan k. palatsets trädgård och Manzanares ligger Paseo de la Virgen del puerto. Ö. om Prado ligga botaniska trädgården samt El Retiros parker med dammar, springbrunnar och statyer (bl. a. af Martinez Campos) samt en liten djurgård. (Om det forna k. lustslottet Buen Retiro se d. o.) I parkens södra del ligga Museo y biblioteca de Ultramar med föremål från Filippinerna och andra forna spanska kolonier och utställningspalatset de Cristal. Början till Retiroparken gjordes af Filip II, som där byggde ett landtställe för sin engelska drottning. Olivares fullbordade parken, och Filip IV byggde där ett palats, som beboddes af följande konungar och nu är förändradt till ett artillerimuseum. N. om Retiroparken och den gamla staden ha uppstått nya stadsdelar, med breda gator och bulevarder och flerstädes af trädgårdar omgifna hus och kontrastera med det gamla M. Sverige eger i M. ett legationshus (Calle Zurbano 25; se fig. 5), inköpt 1904 för 385,000 pesetas, men svenska regeringen har (1912) ifrågasatt att sälja det. Främst bland undervisningsanstalterna står universitetet, grundlagdt i Alcalá de Henares 1508 af kardinal Jiménez och 1836 flyttadt till M., som sedan 1590 haft en högt ansedd läroanstalt i filosofi samt i matematiska och naturvetenskapliga discipliner. Det har öfver 5,000 stud. och är deladt i 5 fakulteter (filosofiska, juridiska, naturvetenskapliga, medicinska och farmaceutiska) samt har ett centralbibliotek (omkr. 270,000 bd), hvarjämte de olika fakulteterna ha egna, ganska stora bibliotek. Med universitetet är förenad den af Filip IV stiftade förberedande skolan (Estudios de S. Isidro). Vidare har M. landtbruksinstitut, veterinärinstitut, skola för väg- och vattenbyggnadsingenjörer, arkitekturskola, läroanstalt i militärhygien, teknisk högskola och teknisk skola, handelshögskola, målar- och bildhuggarskola, konservatorium, lärar- och lärarinneseminarium m. m. samt många enskilda läroanstalter, bland hvilka särskildt förtjäna nämnas de protestantiska skolor (besökta af mer än 2,500 barn), som underhållas med tyskt, engelskt och amerikanskt understöd. Den förste protestantiske biskopen af M. invigdes 1895. Till M:s öfriga bildningsanstalt höra nationalbiblioteket och museerna (Biblioteca y museos nacionales), inrymda i en 1866--94 uppförd byggnad vid Paseo de recoletos. Biblioteket, som sedan 1716 får arkivexemplar af hvarje i Spanien tryckt bok, räknar omkr. 650,000 bd, 2,000 inkunabler, 50,000 handskrifter och urkunder, 100,000 stick m. m. och 30,000 handteckningar. Museerna omfatta naturalhistoriska, arkeologiska och etnografiska samlingar, konstindustriföremål samt samlingar af modern konst. I samma byggnad förvaras ock riksarkivet. De förnämsta vetenskapliga samfunden äro Real academia española (k. Spanska akademien, med 36 ord. medlemmar samt 24 korresponderande och ett obestämdt antal utländska), konstakademien, k. historiska akademien, k. juridiska akademien, k. medicinska akademien (hvilken har samma uppgift som sv. Medicinalstyrelsen) samt ett par andra akademier (se Akademi, sp. 408). -- Stadens industri har utvecklats utomordentligt de sista årtiondena och sysselsätter öfver 30,000 pers. utom de 4,000 kvinnor och flickor, som arbeta i den stora tobaksfabriken. De viktigaste alstren äro arbeten af läder och skinn, solfjädrar, kemikalier, porslin och annat lergods, tvål, papper, möbler, mattor, vagnar, juvelerararbeten samt metallarbeten af olika slag. Kommunikations- och belysningsväsendet är högt utveckladt, och mycket har gjorts i sanitärt syfte. Sedan 1859 har M. vattenledning från Lozoya vid foten af Peñalara (omkr. 50 km.), men den är otillräcklig för det moderna M., och en företagen utvidgning genom anläggning af nya vattenverk afbröts genom ett ras 8 apr. 1905, som kostade nära 400 personers lif. M:s klimat är ogynnsamt: om somrarna torrt och hett (ända till 43° C.), om vintern kallt (-12° C.) och blåsigt till följd af grannskapet till den en stor del af året snöbetäckta Sierra Guadarrama; dagliga temperaturväxlingar af ända till 20° förekomma. Dödsprocenten är dock icke synnerligen stor (1991 22,07 pro mille) i jämförelse med andra större spanska städers. Den numera nakna omgifningen prisades förr som en förtjusande plats med skuggigt läge och vidsträckta skogar, rika på vildt, såsom hjortar, vildsvin och t. o. m. björnar. -- M. uppträder i historien först på 900-talet som en morisk by och fäste Madjrit, hvilket intogs 1083 af Alfons VI. Karl I (V), som ville njuta af M:s rena luft, hade där sitt tillfälliga residens, och