och omkr. 1,300 inv., alla på Peel-ön i Bonin-gruppen. Arkipelagen sönderfaller i tre grupper; i den mellersta ligga Boninöarna (se d. o.). Magalhães' moln [magaljãïʃ], Magalhãesska fläckarna l. Kapmolnen, astron. Se Kapmolnen. Magalhães' sund [magaljãïʃ] kallas efter sin upptäckare det sund, som skiljer sydamerikanska fastlandets sydligaste del från Eldslandets arkipelag. Sundet benämndes först, sannolikt af upptäckaren, Canal de todos los santos och kallas af äldre författare ofta Estrecho patagonico och Estrecho de la nave Victoria (Magalhães' fartyg). Från det östra, af flacka stränder omgifna inloppet emellan Cabo de las Virgenes och Catherine point, till det västra, af branta, skogbeväxta berg omgärdade Cabo Pillar har det en längd af omkr. 600 km.; bredden växlar emellan 4 och 33 km. Den östra, bredaste delen är riktad först mot s. v., därefter mot s.; den västra, mycket smalare delen är vänd mot n. v. Strömmen är i västra delen vida häftigare och mera oregelbunden än i den östra. Seglingen försvåras därjämte genom våldsamma västliga vindar. I v. finnas flera goda hamnar, men sådana, äro däremot sällsynta i ö. Flera försök ha gjorts att anlägga kolonier vid sundet, särskildt på östra kusten af halfön Brunswick. Så grundade Chile 1851 en militärpost och straffkoloni, Punta Arenas (se d. o.), och på senare tiden ha flera faktorier eller boskapsstationer tillkommit. De i närheten befintliga kollagren bearbetas och äro af stor vikt för ångbåtsfarten trots kolens dåliga beskaffenhet. Chilenska regeringen har nu tagit stränderna på ömse sidor om sundet i besittning samt af västra delen af Eldslandet och Patagoniens västkust från 47° s. br. till Kap Hoorn organiserat territoriet Magallanes (se d. o.). (J. F. N.) Magalia, en stadsdel i Kartago (se d. o., sp. 1165). Magallanes [-galja'nes], sp. Se Magalhães, F. de. Magallanes [-galja'nes], territorium i Chile, omfattar fastlandet s. om 47° s. br. äfvensom ön Wellington, Madre de Dios-arkipelagen, Hannover, Drottning Adelaides arkipelag, King William's land, Ponsonbyland, Desolation, Santa Ines, Clarence, Hoste, Navarin o. a. samt västra hälften af Eldslandet, tills. 184,211 (enl. annan uppgift 171,438 kvkm.) med 18,426 inv. (1909), till största delen bosatta i och omkring hufvudstaden, Punta Arenas (se d. o.), som 1907 hade 12,199 inv. Glaciärerna nå i södra delen ända till hafsytan; dock är klimatet tämligen mildt i förhållande till breddgraden, såsom ock växt- och djurvärldens representanter bevisa. Synnerligen vackra äro skogarna, som bestå ej allenast af barrträd (företrädesvis Araucaria), utan ock af ständigt gröna bokar. Befolkningens hufvudnäringar äro skogsafverkning och fårafvel och något bergsbruk (guld, stenkol, petroleum); det obetydliga jordbruket afkastar potatis, korn, råg, baljväxter och grönsaker. Jfr Eldslandet och Patagonien. (J. F. N.) Magalo'tti, Lorenzo, grefve, italiensk diplomat och skriftställare, f. 13 dec. 1637 i Rom, d. 2 mars 1712 i Florens, var till börden florentinare, användes ofta af storhertigliga hofvet i Toscana på diplomatiska beskickningar samt utnämndes 1699 af Cosimo III till storhertiglig rådsherre. Under sina vidsträckta resor besökte M. äfven Sverige. Bland hans af lärdom och fin språkkänsla präglade skrifter märkas en samling naturvetenskapliga afhandlingar, Saggi di naturale esperienze (1666), och framför allt hans mot ateisterna riktade Leltere familiari (1701). V. S-g. Magangué [-ge;], stad med lifliga marknader i sydamerikanska republiken Colombia vid Rio Cauca, nära dess förening med Magdalena. J. F. N. Magar. Se Himalayafolk. Magarinos Cervantes [-ri'njås ther-], A l e-j a n d r o, spansk-amerikausk skald och historiker, f. 1826 i Montevideo, där han aflade juridisk och filosofisk grad. M:s lyrik vittnar om betydande inspiration, och hans prosaarbeten utmärkas af ingående studium och stor kännedom af det verkliga lifvet. Af hans arbeten må nämnas dramat No hay mal que por bien no venga, legenderna Caramum och Celiar, lyriska diktsamlingarna Las brisas de la Platå och Horas de melancolia (1858) och Estu-dios historicoSj politicos y sociales sobre el Rio de la Platå (Paris 1854). Ad. H-n. Mägas Sow., paleont., ett under krittiden lefvande släkte, tillhörande armiotingarnas (brachio-podernas) klass, utmärkt därigenom, att dess större skal saknar medianseptum, under det septum från det mindre skalet är så högt, att det når fram till det större skalet. De viktigaste i Sveriges kritsystem förekommande arterna äro Af. costatus Wahl. och Af. spathulatus Wahl., båda i Kristianstadsområdets senon. A. Uns. Magasin (fr. magasin, it. magazzino; urspr, ett arabiskt ord), förrådshus (i synnerhet för spannmål) ; förvaringsrum för varulager (jfr Lagerhus), spannmål (jfr Kornskruf) m. m., byggnad, hvari fordom kronans spannmålsräntor förvarades (kronomagasin; se Magasinsstaten); hvarje plats eller byggnad, som tjänar till upplag af krigsförnödenheter, såsom ammunition, mjöl, konserver m. m. (se Mag a-sinsförplägnad); bod, hvari mjölk, bröd och andra lifsförnödenheter utminuteras eller där brännvin försäljes; ammunitionsrum på vissa handeldvapen (se Magasinsgevär). - Ordet "magasin7' nyttjas äfven som titel för åtskilliga såväl utländska som svenska (merendels illustrerade) tidskrifter, t. ex. "Magasin pittoresque", "Pfennigmagazin", "Magazine of art", "Lördags-magasinet", "Magasin för veterinärvetenskapen och landthushållningen" (Skara 1826-30) m. fl, Magasinera (se Magasin), upplägga i förrådshus. Magasin för konst, nyheter och moder, en månadsskrift, innehållande noveller, poem, biografier, beskrifningar öfver moder m. m., af hvilken från juli 1823 t. o. m. dec. 1844 i hvarje månad utkom ett häfte in 8:0, med text och 4 planscher (af hvilka städse en kolorerad modeplansch). Den utgjorde en omedelbar fortsättning af Konst-och nyh e t s m a g a s i n för medborgare af alla klasser, som efter samma plan fortgått från juli 1818 t. o. m. juni 1823 med ett häfte i månaden, innehållande text och 4 planscher in 4:o. Största delen af dess text är författad af dess utgifvarc, kammarherren Fr. Boije, hvilken