hela den vidlyftiga apparaten borde indragas. Slutligen nekade ständerna direktionen ett begärdt kreditiv, och K. M:t beslöt 17 mars 1824 dess upplösning. Utredningen kräfde så lång tid, att siutlikviden mellan statsverket och "f. d. allmänna magasinsfonden" kunde ega rum först vid slutet af 1829. Statskontoret återfick genom k. beslut 16 maj 1826 de s. k. magasinsärendena, till hvilka sedermera hörde endast förvaltningen af kronomagasin, kronobagerier och undsättningsfonden (se d. o.). -- Som förut är nämndt, kan magasinsväsendets ordnande räknas från 1748, då K. M:t resolverade att, som i hvarje län funnes kronomagasin, där kronans behållna spannmål kunde inlevereras, tilläts icke allmogen längre att lösa skattespannmålen med penningar, utan skulle räntan, kronotionden, kronoarrendet, hästvakansafgiften o. s. v., bestående mest i råg och korn, forslas till "närmaste kronomagasin". Leveranserna skedde häradsvis på af länsstyrelsen bestämda dagar. En för hela häradet gemensam forlista uppgjordes af kronofogden och öfverlämnades till länsmannen, som på den bestämda dagen åtföljde den långa foran för att upprätthålla ordningen bland allmogen. Vid framkomsten till magasinet skedde mätning, hvarvid länsmannen höll "kontroll-annotation". Emellertid inträffade på 1800-talet förändringar, genom hvilka spannmålsleveranserna alltmer minskades; och då slutligen räntan och tionden omsattes i penningar samt penningarrenden infördes i st. f. spannmålsarrenden, blef hela magasinsinrättningen öfverflödig. Genom k. br. 14 juni 1871 förordnades, att kronomagasins- och kronobagerirörelsen i landsorterna skulle med 1871 års slut upphöra. En del magasin hade redan förut indragits. De återstående, som då äfven upphörde, voro de i Norrköping, Linköping, Vadstena, Visby, Torsebro, Malmö, Landskrona, Göteborg och Karlsten jämte 24 reservmagasin samt kronobagerierna i Göteborg och Kristianstad. Därefter återstod endast slottsmagasinet (se d. o.). Kbg. Magasinssystem, ett vid inrättningen af bibliotek och arkiv nyttjadt system, hvarom se närmare Biblioteksbyggnad, sp. 292. Magatoni (se Atoni), med. Se Magsjukdomar, sp. 516. Magazin för nöje och bildning, historisk och biografisk veckoskrift, som 1840-41 utgafs af bokhandlaren P. G. Berg i Stockholm. Dess prenumerationspris var 16 rdr årgången. Magblödning, med. Se Magsjukdomar, sp. 519. Magda, gods i Näshulta socken, Södermanlands län, omfattar 2 7/8 mtl, med en areal af 1,261 har, tax. till 250,000 kr. (1910). Gården är mycket gammal. Den skänktes 1244 af Nils Ulfsson till Saba l. Julita kloster, var efter klosterindragningen kronogods till 1624, då det genom byte kom till Hedensö, men har sedan början af 1700-talet varit själfständig egendom. Egare är sedan 1874 A. Lundh. Wbg. Magdahl-Nielsen [-nil-], Johannes, dansk arkitekt, f. 1862 i västra Jylland, elev af akademien i Köpenhamn och af arkitekterna Hans Holm och Storck. M. har byggt kyrkor, bl. a. den i Van-löse (Köpenhamn), skolor, bibliotek och arkiv i Reykjavik (1908) och blef 1909 prisbelönad för Tryckt den 3/512 j sin anläggning af Nicolaigade i Svendborg, osökt, ! och pietetsfullt hållen i dansk småstadsstil. G-g N. Magdala. 1. (Hebr. Migdal, torn) Ort i Palestina, vid västra stranden af sjön Genesaret, omkr. 7 km. n. om Tiberias, bekant som Maria Magdalenas födelseort. Nu byn el-Medjdel. -- 2. (Rättare Makdala) Fordom bergfästning i Abessinien, 190 km. s. ö. från Gondar, på en basaltplatå af 2,750 m. höjd. Konung Teodor af Abessinien hade där sitt residens. 13 april 1868 stormades och förstördes M. fullständigt af en engelsk expedition under sir Robert Napiers befäl, afsänd för att befria åtskilliga af Teodor tillfångatagna engelsmän. Se Abessinien, sp. 44. 1 o. 2. (J. F. N.) Ma'gda!aröclt, R o s e Magdala, Naftalin-rödt 1. Sudanrödt, kem., ett naftalinfärgämne, som uppstår genom upphettning af saltsur a-amidoazonaftalin med «-naftylamin. Det är ett mörkbrunt pulver, lösligt i alkohol med röd färg och röd fluorescens. 11- &. Magdalena, astron., en af småplaneterna. Magdalena. 1. Rio M., flod i sydamerikanska republiken Colombia, upprinner 75 km. s. om Popayan ur Laguna del Buey, på samma parti af Kordillererna som dess viktigaste biflod Cauca, hvilken flyter parallellt med M. De båda floddalarna skiljas åt genom den mellersta af Andernas kedjor, medan M:s dal i ö. begränsas af den s. k. Cordillera oriental. Strömmen har ett nästan rakt, mot n. riktadt lopp, bildar i sin öfre del en mängd forsar, men är segelbar från Neiva till Honda, hvarest de sista katarakterna bilda ett oöfverstigligt hinder för fartygen. Nedanför Honda inträder floden på slättlandet och är segelbar därifrån till mynningen. Ofvanför Honda har den få tillflöden, emedan dess dal är mycket smal, men längre ned mottager den några större bifloder, såsom Carare, Sagamoso och Cesar fr. ö. samt Cauca fr. v. Vid utloppet bildar floden ett mycket förgrenadt delta; viktigast för sjöfarten är dess mot n. gående arm, som mynnar ut i hafvet nedanför Barranquilla, flodområdets viktigaste hamn. Flodens längd är omkr. 1,350 km., dess flodområde omkr. 300,000 kvkm. Jfr K. A. Gosselman, "Resa i Columbia etc." (1828). -- 2. Stad i mexikanska staten Sonora, i en fruktbar trakt vid floden Rio de San Ignacio. 3,471 inv. (1900). I närheten aztekiska ruiner. -- 3. Stad i argentinska prov. Buenos Aires, nära södra stranden af La Plata. 4,549 inv. (1895). Stora slakterier. 1--3. (J. F. N.) Magdalena, den största af Chonos-öarna. Magdalenahem är en allmän benämning på välgörenhetsanstalter, som ha till ändamål att upptaga fallna kvinnor och förmå dem att återgå till ett sedligt lefverne. (Namnet är taget från den i N. T. omtalade "synderskan" Maria Magdalena.) I alla tider har den kristna barmhärtigheten sökt främja detta ädla syfte. Redan kejsar Justinianus' gemål, Teodora, själf beryktad för sin ungdoms sedeslöshet, upprättade ett dylikt hem, eller rättare kloster, för 500 fallna kvinnor. Under medeltiden stiftades i flera länder särskilda ordenssamfund med uppgift att uteslutande egna sig åt synderskors förbättring, och vid slutet af 1300-talet funnos räddningshem för botfärdiga kvinnor bl. a. i Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike. En af de mest kända af dessa anstalter var det af Hus'