533 Maigre-Maillol 534 dekorativa målningar samt gjorde kompositioner för gobelängväfnad med klassiskt mytologiska ämnen. Hans mest bekanta målningar äro Dantes möte med Matilda (1881) och Carpeaux (konstnären döende i sin ateljé, omgifven af sina verk, som han ser lefvande för sig), båda i Luxem-bourgmuseet. G-g N. Maigre [mägr], fr., namn på hafsgösen. Se Hafsgössläktet. Maihingen. SeMarienmai. Maijdell (M a i d e 1), Georg Johan, friherre, krigare, f. 1648, d. 1710 i Keval, tillhörde en gammal adlig släkt i östersjöprovinserna. Han erhöll delvis sin militära utbildning i spanska Nederländerna (från 1665) och befordrades 1686 inom svenska armén till öfverste för Tavastehus läns infanteri. 1693 blef han friherre och 1700 generalmajor. 1700 var han vid Jungfernhof med om att tvinga en sachsisk styrka, som i n. och ö. höll Riga inneslutet, att gå tillbaka öfver Duna. I slaget vid Narva s. å. förde M. under Rehnschiöld befäl å svenska härens vänstra flygel, och vid öfvergången af Diina 1701 kommenderade han en del af infanteriet. 1702 förde han från Sverige öfver Riga samt vidare genom Kurland och Litauen några regementen samt ett stort antal rekryter till Karl XII:s armé i Polen. 1703 utnämndes han till generallöjtnant och öfvertog i sept. s. å. efter Cronhjort befälet öfver fältarmén i Finland. Därifrån gjorde han sommaren 1704 allt hvad i hans makt stod för att undsätta det belägrade Narva; bl. a. inträngde han i Ingermanland och slog de ryska trupper, som sändes emot honom, men han var för svag för att ensam kunna bringa fästningen hjälp. Äfven de båda följande åren gjorde han flera ströftåg i det af fiender besatta Ingermanland. 1706 blef M. general af infanteriet och ledde med stor energi på hösten s. å. försvaret af Viborg, som af tsaren belägrades med 15,000 man. Trakasserad af defensionskommissionen, begärde han strax därefter afsked ur krigstjänsten och erhöll detta med bibehållande af lön i början af 1707. Se "Striderna kring Finska viken 1706 -1710" (i "Hist. tidskr." 1904). - Son till en M:s kusin var den Georg Johan M., hvilken som lifdrabant var med Karl XII i Bender och senare i Stralsund. Denne dog 1733 som öfverstelöjtnant vid Västmanlands regemente. H- E. U. Maikop, stad i ryska Kaukasien, prov. Kuban, vid Bjelaja, en biflod till Kuban. 34,191 inv. (1902). Det var förr endast en befäst stanitsa (kosackby), men genom sitt läge i en mycket bördig trakt, där ryska kolonister fått jord, som öfvergifvits af sina forna egare, tjerkesserna, har M. nu blifvit en snabbt framåtskridande stad. (J. F. N.) Mail [maj], fr., spel, som spelas med hammarliknande klubbor (mail, eg. klubba) och kulor af buxbomträ. På 1700-talet var spelet i allmänt bruk i Frankrike, och hvarje ansenligare stad hade sin mail, i detta fall betecknande en 400--500 steg lång bana, betäckt med fin sand, nu ofta på båda sidor omgifven af träd; vid hvardera ändan af banan finns en liten järnbåge, hvarigenom kulorna måste drifvas. F. ö. kunde detta jeu au mail spelas på flera olika sätt. Numera menar man i Frankrike med mail endast en trädomgifven promenadplats. Däraf titeln på Anatole Frances ryktbara ”l’Orme du mail”. Mailand [ma′jlant], tysk, äfven i Sverige förr bruklig, namnform för Milano. Mailáth. Se Majláth.

Mail-coach [mei′l kåu′tʃ], eng., urspr, benämning på postvagn (diligens) i England. En mailcoach är betydligt högre än något annat modernt åkdon; den köres endast med spann, hvarvid tömmarna i regel skötas af en herreman och icke af en livréklädd kusk; dessutom föreskrifver modet, att de åkande taga plats på vagnens tak (se fig.), medan betjäningen sitter inuti vagnen. Den första vagnen af detta slag infördes till Sverige 1884 af dåv. stallmästaren Sager. B. C--m. Maillard [majär], Olivier, fransk predikant, f. omkr. 1440, d. 1502, var Ludvig XI:s predikant och Karl VIILs biktfader samt företog långa resor genom Flandern, Frankrike, Spanien och Tyskland, gisslande de stores lefverne i för vältalighet berömda predikningar. Maillart [majär], Louis, kallad A i m é, fransk operakompositör, f. 1817 i Montpellier, d. 1871 i Moulins, blef elev vid Paris' konservatorium 1833 och vann 1841 romerska priset. Han komponerade sex operor, bland hvilka Les dragons de Villars (1856; "Villars' dragoner", 1863) i synnerhet gjorde lycka. Den är en äkta fransk opéra-comique, hvars musik genom liflighet och behag något erinrar om Aubers. M:s opera Lära (1864) bäres af verklig ingifvelse. E. F--t. Maillet [majä], Jacques Leonard, fransk skulptör, f. 1823 i Paris, d. 1894, var lärjunge af Pradier, erhöll 1847 romerska priset. Bland hans arbeten äro Agrippina med Germanicus’ aska (1859, i statens ego), Vetenskapen, Abundantia, konung Jerômes staty på familjen Bonapartes minnesvård i Ajaccio (1864) samt dekorativa bildverk i kyrkorna S. Severin, S:te Clotilde, S. Leu m. fl. och i operan i Paris. (G-g N.) Maillol [majå′l], Aristide, fransk konstnär, f. 1861 i Banyuls, kom till Paris 1881, studerade målning i École des beaux-arts, öfvergick till skulptur, har utfört karaktärsbilder (Kvinnlig