idealbyst, Hufvud af en gammal kvinna), aktstudier och grupper i trä, brons eller terrakotta (Brottare, unga kvinnor i olika ställningar, flera i Berlins nationalgalleri, Nedhukad kvinna i museet i Hagen). G--g N. Maillot [majå], François Clément, fransk militärläkare, f. 1804 i Briey (Moselle), d. 1894 i Paris, blef 1828 med. doktor i Paris, befordrades 1847 till médecin principal och blef 1864 president i Conseil de santé des armées. M. blef berömd genom sin användning af kinin i stora doser vid perniciös malaria, för hvilken behandlingsmetod han redogjorde bl. a. i Recherches sur les fiévres intermittentes du nord de l’Afrique (1835) och Traité des fièvres ou irritations cérébro-spinales intermittentes (1836). R. T--dt. Maillotins [majåtä′], fr., ”stridshammare”; upprorsparti under Karl VI af Frankrike (1382). Maimana, provins. Se Maimene. Maimatschin (eg. Mei-mei-tsjen, ”handelsstad”), ry. Kitaiskaja sloboda (”kinesstaden”), stad i Mongoliet, på vänstra stranden af den lilla floden Kiachta, midt emot den ryska staden Kiachta (se d. o.), omkr. 3,000 inv., uteslutande män enligt en kinesisk lag. J. F. N. Maimbourg [mäbör], Louis, fransk historie-skrifvare och på sin tid uppburen predikant, f. 1610, d. 1686, intogs helt ung i jesuitorden och blef sedermera professor i Rouen. Hans historiska arbeten, L’histoire de Vhérésie des iconoclastes, L’h. du schisme des grecs, L’h. du wiccliffisme, L’h. du calvinisme och L’h. du luthéranisme m. fl., beskyllas för ytlighet och partiskhet, men framkallade värdefulla vederläggningar af Bayle, Jurieu och i synnerhet Seckendorf. Genom sitt ifriga försvar för den gallikanska kyrkans frihet ådrog M. sig påfvens onåd, så att han utstöttes ur jesuitorden. (Han belönades dock af Ludvig XIV med pension och titeln historiograf.) Han utgaf till följd däraf sitt berömda arbete Traité historique sur les prérogatives et les pouvoirs de Véglise de Rome et de ses évéques (1685; nyaste uppl. 1831). K. Hi.* Maimene (Maimana, Meimane), den nordvästligaste provinsen i Afganistan mellan Hindukusch och Amu-darja. 12,300 kvkm. Omkr. 100,000 inv. (usbeker och tadjiker). Södra delen är bergfylld, den norra mera jämn. I M. upprinna Murgab och Sangalak; vid den senare ligger den viktigaste staden, M. (2,500 inv.), som drifver handel med hästar, mattor och torkade frukter. M. eröfrades 1875 af Afganistan. J. F. N. Malmön, Salomon, polsk-tysk filosof, f. 1754 i Litauen af fattiga judiska föräldrar, d. 1800 i Schlesien, gifte sig redan vid 11 års ålder, drefs af brinnande kunskapsbegär, lärde sig tyska, flydde från sin familj och tiggde sig fram till Berlin, där han under Mendelssohns ledning studerade filosofi. Mot Kants "Kritik der reinen ver-nunft" utgaf han en kritik, Versuch uber die transscendentalphilosophie (1790). Kant ansåg, att ingen af hans motståndare så väl fattat honom som M. Bland M:s många filosofiska skrifter äro de mest betydande Philosophisches wörterbuch (1791) och Versuch einer neuen logik (1792). Han förde ett oroligt vagabondlif i flera länder. M:s filosofiska åsikter äro väsentligen påverkade af Kants, men han skiljer sig i flera afseenden principiellt från dennes både utgångspunkt och resultat. Först och främst förnekar han, att vi ega en erfarenhet i Kants bemärkelse af begreppet; allmängiltigt och nödvändigt vetande är möjligt endast inom matematiken. Och det finnes enligt hans åsikt hvarken en ren form eller ett rent innehåll för våra kunskaper; båda beteckna endast gränsfall, som vi kunna närma oss, men aldrig uppnå. Likaså äro sinnlighet och förstånd endast till graden skilda, och ”tinget i sig”, som är lika imaginärt som V¯¯—a, betecknar blott den irrationella gränsen för vår kunskapsförmåga. De begrepp om något obetingadt, som Kant kallar idéer, härleder M. ej ur förnuftet, utan ur inbillningskraften. M. utvecklar sålunda kriticismen i en på en gång idealistisk och halft skeptisk riktning, som i flera afseenden förebådat den positi-vistiska riktningen inom den nutida filosofien, men som ej motsvarade den dåtida spekulativa tidsandan, hvarför M:s insats i filosofiens historia blifvit af mindre betydelse, än man af hans skarpsinne kunnat vänta. I hängifvenheten åt det teoretiska tänkandet, i hvilket han såg på en gång den högsta fullkomligheten och den sanna lyckan, liknar han sådana andra judiska tänkare som Maimonides och Spinoza. Sitt äfventyrliga lif har han skildrat i Salomon Maimons lebensgeschichte (1792). Monografi öfver M. af J. H. Witte (1876), specialarbeten af Rubin (1897) samt Gottselig (1908). S--e. Maimonides, Moses (Rabbi Mose ben Maimûn, af judarna förkortadt till Rambam), judisk medeltidsfilosof, son till domaren Maimon, f. 1135 i Córdoba, d. 1204 i Gamla Fostat (Kairo), begaf sig vid judarnas fördrifvande från Spanien till Fez (1164) och Egypten (s. å.), hvarest han var lifläkare hos Saladin och dennes son. Hans filosofiska, på arabiska skrifna hufvudarbete, Delalet el-hairin (Vägledning för den tviflande, 1551), har öfversatts till hebr. (More nebuchim), lat., ty. och fr. Han vill däri visa, huru den, som genom filosofien förlorat sin religiösa tro, på vetenskaplig väg kan återvinna den. Därvid ansluter han sig i allt väsentligt till Aristoteles' åsikter och söker genom allegorisk tolkning af Bibeln med dem försona den judiska religionsläran. I början angreps han häftigt af de ortodoxe rabbinerna, men sedan har han utöfvat stort inflytande på den judiska teologien och filosofien ända till våra dagar. Hans i 8 kap. affattade arbete om själskrafterna öfversattes till ty. af Göteborgsrabbinen M. Wolff (Leipzig 1863). Se L. G. Lévy, ”La métaphysique de M.” (1905). S--e. Main [mä], fr. (it. mano), mus., hand; i pianomusik m. d. = main droite [drωa′t], mano destra, högra handen, m. g. = m. gauche [gåʃ], m. s. = mano sinistra, vänstra handen. -- Se vidare Mainmorte. A. L.* Main (lat. Moenus), biflod från höger till Rhen, bildas af två källfloder, Weisser M. och Rother M., af hvilka den förra upprinner på Fichtelgebirge, 894 m. ö. h., den senare på Frankiska Jura, 580 m. ö. h. Båda floderna förena sig 4 km. nedanför Kulmbach till den egentliga Mainfloden. Under sitt mot v. riktade, men mycket