619 Malda-Maldonado 620 i förening med fattigdom och sjukdom alldeles bröt hans krafter. M:s enda poetiska verk, den romantiska berättelsen Marya (1825; många uppl.; den bästa 1876 med illustrationer af Andriolli; smärre utdrag på svenska i A. Jensens "Polska skalder", I, 1899), vann först efter hans död förtjänt erkännande. Påverkad af Byron, åt hvilken han själf gaf uppslaget till "Mazeppa", besjöng M. i "Marya" det polska Ukrajna vid 1700-talets slut. Den historiska förebilden till den olyckliga Marya var Gertruda Komorovska, som blef gift med grefve Szczesny (Felix) Potocki och af sin svärfar bragtes om lifvet. A~d J- Malda [må'ldā], distrikt i kejsardömet Indien, divisionen Raishahi i Östra Bengalen och Assam, på ömse sidor om Ganges' biflod Mahananda. 4,918 kvkm. 884,030 inv. (1901). Hufvudstad är English Bázár l. Angrazábád, med 13,667 inv. (1901). Inom distriktet ligga ruinerna af de forna muhammedanska hufvudstäderna Gaur (se Gauda 2) och Pandua. (J. F. N.) Maldegem [-chem], kommun i belgiska prov. Öst-Flandern, vid Eede och järnvägen Gent--Bruges. 10,419 inv. (1904). Tillverkning af strumpor, spetsar och olja. J. F. N. Mal de los pintos [-lås pi'ntås], Mal pintádo, Pinta (sp.; "fläcksjuka"), med., en i Mexico, Central-Amerika, Venezuela, Peru och Chile förekommande hudsjukdom, som visar sig i större eller mindre, spridda eller sammanflytande, röda, hvita, svarta eller blå fläckar med affjällande epidermis, luktande mögel samt förorsakande klåda och hårens hvitnande och affallande. Hudåkomman, som har någon likhet med pityriasis versicolor, är dock därifrån skild, förekommer endast inom tropikerna samt är i hög grad smittsam, så att den en gång angripit ett helt regemente och inom ett område af Mexico nära en tiondel af befolkningen. Den gynnas genom orenlighet och hämmas genom bad och yttersta renlighet. Den har antagits bero på en af Gastambide 1881 beskrifven svamp, som intränger i huden och framkallar de nämnda färgvarieteterna genom afsättning af trådar och sporer inom olika hudlager. F. B. (G. Wrgn.) Malden [må'ldn]. 1. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid floden M., 8 km. n. om Boston. 44,404 inv. (1910). Stor industri, som får kraft från vattenfall i floden, spec. i gummigaloscher och skodon. -- 2. Brittisk ö i Polynesien, n. om Manihiki-öarna, under 4° s. br. och 155° v. lgd, en 10 m. hög atoll med guanolager. 89 kvkm. 168 inv. (1901). Maldiverna l. Malediverna (af osäker härledning), en af korallöar och korallref bestående arkipelag i Indiska hafvet s. v. om Deccan emellan 7° 6' n. br. och 0° 42' s. br. samt emellan 72° 27' och 73° 50' ö. lgd. (Den under 8° 16,5' n. br. belägna ön Minicoi räknas till Lakkadiverna, se d. o.) Arkipelagen består af 17 ringformiga korallref (atoller), som i administrativt hänseende sammanslagits till 13 grupper. Öarnas verkliga antal är okändt; vanligen anges det till 12,000 i enlighet med titeln på sultanen: "de 12,000 öarnas och 13 provinsernas sultan". De namngifna öarnas antal är 602 och de beboddas 178. Samlingen af torrt land är ytterst liten i jämförelse med atollernas areal, som är omkr. 300 kvkm. Högsta delen af öarna ligger i allmänhet omkr. 2 m. öfver vattenytan. Öfverst har man funnit ett omkr. 1 m. djupt, med växtämnen blandadt sandlager, lätt matjord, och under detta hvarftals sand, mjuk sandsten (0,6 m. tjock) och åter sand, hvarifrån erhålles sött vatten åtminstone på alla bebodda öar. Alla öar af någon utsträckning äro tätt klädda med djungler, i hvilka växa stora träd, banianträd, brödfruktträd, tamarind, pandanus m. fl. Öarna alstra, bland andra tropiska och subtropiska indiska frukter, i synnerhet kokospalmer, med mycket små, men fina frukter. Dessa och deras fibrer (coir) äro jämte porslinssnäckor (kauri), sköldpaddskal och torkade boniter öarnas viktigaste exportartiklar. Ris, som utgör förnämsta födan, införes. Bland de få vilda djuren må nämnas råttor, flyghundar och sköldpaddor. Endast några få getter och nötkreatur underhållas, på Male-atollen. Klimatet är mycket ohälsosamt för främlingar, asiater såväl som européer. Invånarna, omkr. 30,000, äro muhammedaner och likna både singaleserna och malabarfolket; några bära spår af afrikanskt blod. De äro kopparfärgade, småväxta, med klen kroppsbyggnad, och fredliga. De äro civiliserade och ypperliga sjömän. Språket är en dialekt af singalesiskan, men med en stor del lånord från sanskrit. Arkipelagen har, så långt tillbaka man känner, bildat ett litet rike, behärskadt af en sultan, som i hvar och en af de 13 provinserna har en fogde (atolu-veri), hvilken uppbär skatterna. Sultanens residens och rikets hufvudstad ligger på ön Male, på östra sidan, nära midten af arkipelagen. -- Öarna omtalas redan af Ammianus (Divi) och Ptolemaios (Maniolæ). Portugiserna inrättade omkr. 1518 ett faktori på M., men fördrefvos snart af de muhammedanske köpmännen från Cambay (Indien). För att skydda sig mot moplapiraternas (på Malabarkusten) och andras plundringar ställde öborna sig sedermera i förbindelse med härskaren på Ceylon, och sedan 1645 affärdar sultanen på M. årligen en beskickning med skänker till Ceylon som ett bevis på hyllning och anspråk på skydd. Med denna ö kommo M. under Englands öfverhöghet. (J. F. N.) Maldiviska l. Malediviska språket på de maldiviska öarna i Indiska oceanen, är en från singalesiskan utgående dialekt, men med en stor del lånord från sanskrit. Språkets form visar, att maldiviskan jämförelsevis tidigt afskilts från sin moderdialekt. Jfr Geiger, "Mäldivische studien" I (i "Sitzungsberichte der königl. bayerischen akademie der wissenschaften", 1900) och II (i "Zeitschrift der deutschen morgenländischen gesellschaft", LV, 1901). K. F. J. Maldiviska nötter (Malediviska nötter), bot. Se Lodoïcea Sechellarum. Maldon [må'ldn], stad i engelska grefsk. Essex, vid Blackwater-æstuariet, 70 km. ö. n. ö. om London. 5,565 inv. (1901). Latinskola (från 1547). Ostronfiske och saltberedning samt tillverkning af landtbruksmaskiner. Af i trakten funna fornlämningar från olika åldrar framgår, att det är en mycket gammal boningsort, men sannolikt ej identisk med romarnas Camulodunum. Maldonado [-dåna'(d)å], departement i Uruguay, vid Atlantiska hafvet. 4,111 kvkm. 30,705