- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
639-640

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malling, 2. Otto Valdemar - Mallinger, Mathilde - Malling-Hansen, Rasmus - Mallmin, Gustaf Magnus - Mallophaga - Mallorca l. Majorca - Mallorqui - Mallotus - Mallotus philippinensis - Mallow - Mallrickor - Mallåset - Malm (mineralogi, metallurgi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

639 Mallinger-Malm 640 pianostycken samt för orgel preludier, postludior och Christus (12 stämningsbilder). I utlandet äro särskildt hans orgelstycken kända. Han utgaf 1894 en instrumentationslära. l-2. E- F-t. Mallinger, M a t h i l d e, tysk sångerska, f. 1847 i Agram, elev af Gordigiani och Vogl i Prag samt Lewy i Wien, var 1866-69 engagerad vid Münchens hofteater och 1869-82 en af stödjepelarna för Berlins hofopera. Hon blef 1869 gift med baron v. Schimmelpfennig. 1890 vardt hon konservatorielärarinna i sång uti Prag och 1895 i Berlin. Med sin stora, själfulla sopranröst och poetiska uppfattning var hon en utmärkt framstäl-larinna af Wagnerroller (bl. a. som den första ti va i "Mästersångarna", 1868) och af Donna Anna i "Don Juan", Fidelio, Norma m. fl. A. L. (E. F-t.) Malling-Hansen, Rasmus, dansk skolman, uppfinnare, f. 5 sept. 1835, d. 27 sept. 1890, blef teol. kandidat 1865, var 1859-61 lärare vid döf-stuminstitutet i Köpenhamn och blef 1865 dess föreståndare. Han inlade stor förtjänst om döf-stumsakens utveckling i Danmark, dels genom att verkställa en utgallring af de oegentligt döfstum-rue, som hänvisades till undervisning medelst "talmetoden", dels genom att taga initiativet till två nya döfstumskolor, i Fredericia (1881) och Nyborg (1891). Han väckte stor uppmärksamhet både i in- och utlandet genom sin snillrika uppfinning (1870) af "skrifkulan", första formen för de senare skrifmaskinerna, som dock snart undanträngde den i praktiskt bruk. Vidare upptäckte han, att det förekommer periodiska olikheter i barnens vikt och växt och att dessa måste bero på inverkan af solstrålarna. Sina iakttagelser framställde han i Perioder i börns vcekst og solens värme (1886; öfv. till ty.). E. Ebg. Mallmln, Gustaf Magnus, präst, teolog, f. 1768 i Stora Tuna, Dalarna, d. 1840, student i Uppsala 1778, filos, magister 1788, prästvigdes 1794, utnämndes till kyrkoherde i Sevalla 1809, förflyttades 1815 till Yäster-Färnebo samt blef 1826 kontraktsprost och 1830 teol. doktor. M. var, efter gammalt mått, en otroligt lärd man, framför allt i fråga om bibeln och kyrkofäderna, medeltidens asketiska och teologiska litteratur samt den protestantiska dogmatiken. Hans författarverksamhet inskränkte sig dock till stridsskrifter mot svedenborgarna G. Knös och J. Ty beck samt smärre uppsatser. -rn.* Mallo'phaga, zool. Se Pälsätare. Mallorca [maljå'rka] l. Majorca, den största bland Baleariska öarna (se d. o.), har enligt Strelbitsky en areal af 3,501 kvkm. och jämte Dragonera 3,505 kvkm. 248,194 inv. (1900), hvilka tala en med katalanskan besläktad dialekt, mallorquí (se Katalanska språket, sp. 1254). Ön har form af en trapets med hörnen åt de fyra kardinalstrecken. På sydvästra kusten intränger Palmabukten, på den nordöstra Alcudia- och Pollensavikarna. Längs nordvästra kusten går en brant bergskedja, som i Puiz major de Torrellas når 1,571 m.; f. ö. är ön mest slättland eller svagt kuperad. Klimatet är angenämt, då sommarhettan mildras genom sjövindarna. Medelårstemperaturen i Palma är 18,1°, regnmängden 436 mm. Jorden är mycket fruktbar, ehuru ön i allmänhet är dåligt bevattnad. Dess produkter äro hvete, sydfrukter, vin, olivolja, honung, ull, hampa och silke. Af mineralier märkas granit, porfyr, marmor, alabaster, sandsten och kalksten, hvarjämte hafssalt vinnes vid Campos. Den mångsidiga industrien producerar för export bomulls-, ylle- och skovaror, hvilka jämte jordbrukets och boskapsskötselns produkter äro öns utförselvaror. Hufvudstad är Palma. Om M:s historia se Baleariska öarna. J. F. N. Mallorqui [maljårki]. Se Katalanska språket, sp. 1254. Mallötus, zool, loddesläktet. Se L a x f a m i 1-j e n och Loddan. Mallötus philippine^sis, bot. Se Kam a l a. Mallow [mä'låu], stad i irländska grefsk. Cork, vid Blackwater. 4,542 inv. (1901). Mineralkällor, laxfiske. J. F. N. Mallrickor, geol. Se M ar le kor. Malläset, mek. Se Lås, sp. 160. Malm. 1. Miner., en kemisk förening emellan en metall och vissa andra ämnen, med metallen i så stor mängd, att denna kan ur föreningen ekonomiskt tillgodogöras. Vanligen utgöras malmerna af oxider, svafvelföreningar, karbonat o. s. v., i de flesta fall ej rena, utan blandade med andra för metallurgiskt ändamål värdelösa mineral, som fått namn af gång- eller lagerarter. De i naturen förekommande gedigna metallerna (guld, silfver, platina m. fl.) kunna således icke i egentlig mening kallas malmer, äfven om de hittas insprängda uti eller äro blandade med andra mineral, utan få då andra namn (guldkvarts, guld-haltig svafvelkis, platinaförande sand o. s. v.). Men däremot säger man, att magnetit är en järnmalm och kopparkis en kopparmalm, emedan de äro oxider och svafvelföreningar af järn och koppar samt användbara för utbringande af dessa metaller. De viktigaste malmerna äro silfvermalm, kvicksilf-vermalm, kopparmalm, blymalm, zinkmalm, tenn-inalm (kassiterit), manganmalm, järnmalm, nickelmalm och koboltmalm. Malmernas olika värde beror dels på den metall de innehålla, dels på gång- 1. lagerarten (se L a ger ar t). Malmerna uppträda i naturen på vissa väl skilda sätt, som ur geologisk synpunkt kunna klassificeras sålunda: malm-flöts er, som äro inlagrade mellan sedimentära formationer, malm-lager, som äro inlagrade mellan kristalliniska bergarter och malm-gångar, hvilka genomsätta den omgifvande bergarten och därvid öfvertvära skiffringsriktnin-gen. De båda förra slagen af malmer äro af samma ålder som bergarten; det tredje slaget är yngre än den omgifvande bergarten. Malm-flötser ha blifvit aflagrade i vatten tillsammans med de lager af sandsten, lerskiffer, kalksten i eller andra bergarter, som omge dem. De före-I komma därför i bäddar af växlande mäktighet, med jämförelsevis stor utbredning i förhållande till mäktigheten. Stundom har malmen blifvit fint fördelad i ett visst lager af bergarten, t. ex. kopparglansen i det permiska systemets s. k. koppar-skiffer på Harz och andra ställen. Man säger då, att malmen förekommer som impregnation i detta lager. MalmZa^er äro inbäddade mellan de kristalliniska bergarternas skikt, men de ha ej en så regelbunden form som fiötserna, utan mäktigheten är varierande. Ofta ha dessa malmer en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free