647 Malm-Malmberg 648 Musikföreningens och Filharmoniska sällskapets konserter m. m.). U- F-t- Malm, Otto August, finsk köpman, donator, f. 1838 i Jakobstad, d. där 1898, ärfde efter sin fader, kommerserådet Petter M., en betydande förmögenhet, som han skickligt i hög grad förökade. Han erhöll kommerserådstitel 1881. I sin fädernestad utöfvade han stort inflytande. M., som tidigare ihågkommit denna med donationer, skänkte 1885 200,000 mark till en bibana till Jakobstad. Genom testamente af 23 nov. 1898 gjorde han storartade donationer: 350,000 mark anslogos för ett kommunalt sjukhus i Jakobstad och lika mycket för dess underhåll, äfvensom 300,000 mark att användas för stadens ändamål (disponeras för stadens förskönande och för bildningssyften). Den största dispositionen utgjorde en fond af 2 millioner mark för befrämjande af högre undervisning, folkbildning, inrättningar för allmänt väl samt för forskning. Fonden förvaltas af en sig själf kompletterande nämnd. Medlen ha användts att understödja skolor, välgörenhetsföreningar, sanatorier m. m. T. C. Malm, Ole Olsen, norsk läkare, veterinär, f. 14 mars 1854 i Stavanger, blef med. kandidat 1880 och var praktiserande läkare till 1887, då han med statsstipendium reste utomlands för att studera veterinärmedicin, hvarefter han 1890 blef öfverläkare och 1894 direktör för Norges civila veterinärväsen och föreståndare för de på hans initiativ upprättade statsinstitutionerna veterinärpatologiska laboratoriet och det animala vaccininstitutet. M. tog 1894 med. doktorsgrad på afh. Om tuberkulin och var den förste i Skandinavien, som renodlade tuberkelbaciller och framställde tuberkulin fabriksmässigt. Han har äfven organiserat bekämpandet af kreaturstuberkulos och bidragit till att göra kampen mot tuberkulos hos människor till en riksangelägenhet i Norge. Han gick äfven i spetsen för införande af antidifteriserum. Landets veterinärväsen har under hans administration genomgripande reformerats. M., en af den frisinnade vänsterns ledande krafter, var 1906-07 stortings-representant för hufvudstaden. Han har flitigt lämnat bidrag till in- och utländska facktidskrifter och impulsivt deltagit i pressdiskussioneu om vetenskapliga, sociala och politiska frågor. Han är kvinnosakens mest bemärkte motståndare i Norge. M. blef 1904 hedersled. af Svenska läkarsällskapet. K. V. H. Malm, Pekka. Se Söderhjelm, Verner. Malma. 1. Socken i Skaraborgs län, Viste härad. 2,869 har. 852 inv. (1911). Annex till Tengene, Skara stift, Väne kontrakt. -- 2. Socken i Västmanlands län, Åkerbo härad. 3,033 har. 2,352 inv. (1911). M. utgör ett pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt. -- 3. Lilla Malma (se d. o.). Malmagen, sjö. Se Ljusnan. Malma--Haggårdens järnväg (sign. M. H. J.), smalspårig (0,600 m.), 2,1 km. lång järnväg inom Skaraborgs län mellan Malma hållplats vid Västergötland--Göteborgs järnväg och Haggården, som eges och trafikeras af enskild person. Järnvägen öppnades för trafik 15 mars 1910. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 48,000 kr., hvaraf för rullande materiel 12,000 kr. Postadressen är Götene. A. d'A. Malma hed. Se Malmköping. Malmaison, La [-mäså'], lustslott med stor park i franska dep. Seine-et-Oise, omkr. 10 km. v. om Paris, på vänstra Seinestranden nära staden Rueil. Slottet beboddes en längre tid af Napoleon och Josefina samt senare af den sistnämnda ensam, sedan hon blifvit skild från Napoleon. Efter hennes där timade död (1814) öfvergick M. till hennes son Eugène, hertig af Leuchtenberg. 1842 såldes det till drottning Maria Kristina af Spanien och 1861 till Napoleon III, blef 1877 enskild egendom, men tillhör sedan 1903 franska staten. (J. F. N.) Malmanen, Maunu. Se Creutz, K. M. Malmberg, Petrus, biskop, f. 1653 i Stora Malms socken, Södermanland, d. 1710 i Bender, vardt 1672 student i Uppsala, promoverades 1679 till filos, magister och prästvigdes 1681, anställdes sedermera som predikant för lifdrabanterna, kallades 1687 till hofpredikant hos änkedrottningen och utnämndes 1696 till kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. Han kallades 1704 till Karl XIL:s öfverhofpredikant och biktfader samt fältsuperintendent, följde sedermera svenska hufvudhären och blef under dess vistelse i Sachsen teol. doktor i Wittenberg. 1708 erhöll han fullmakt som biskop i Västerås, men fortfor att följa konungen i fält och till Turkiet. -rn.« Malmberg, Bror Karl, arkitekt, f. 5 mars 1818 i Stockholm, d. natten till 26 aug. 1877 i Göteborg, gjorde sig egentligen bekant genom ritningarna till Göteborgs nya teater (uppf. 1856- 59) samt genom restaureringen och tornbyggnaden på Ladugårdslands (Östermalms) kyrka (1866-68). Kupolen, till hvilken Scholander 1862 uppgjort ritning, skulle ändras af M. för ringklockornas uppsättande, men erhöll slutligen en med det första förslaget nära öfverensstämmande form genom professor Haverman. Med anledning af M:s förtjänster om detta företag slogs en större medalj. Han var då hofarkitekt. 1869 erhöll han hofintendents titel. -rn.' Malmberg, Alexander Teodor, skolman, f. l nov. 1851 i Sundsvall, studerade i Uppsala och (1877-78) vid École des hautes études i Paris, blef 1877 filos, doktor i Uppsala, 1878 lektor i franska och engelska språken vid Härnösands högre allmänna läroverk och kallades 1903 utan ansökan till lektor i främmande språk vid Högre lärarinneseminariet. M. gällde i slutet af 1800-och början af 1900-talet för att vara en af vårt lands förnämsta språklärare, särskildt i franska, för hvars vikt och betydelse som läroämne han tog till orda i Tyska och franska i våra skolor (i "Skolproblem på dagordningen", 1905) m. m. Bland hans vetenskapliga och pedagogiska arbeten märkas Le Passe-temps Michault. Bidrag till kännedomen om det franska språkbruket i 15:e årh. (1877; gradualafh.) och Étude sur Brun de la Mon-