montaigne (1878; lektorsafh.), hvarjämte han utgifvit kommenterade uppl. af "Jean Baudry par Aug. Vacquerie" (1891) och "Biographies d'hommes celebres par Duruy" (I, 1894, 3:e uppl. 1908; II, 1894, 2:a uppl. 1901) samt öfversatt och bearbetat Bödtker och Höst, "Lärobok i franska" (1897; 4:e uppl. 1908). F--t. Malmberget, municipalsamhälle i Gällivare socken, Norrbottens län, omfattande grufsamhället vid Gällivare malmberg, 7 km. n. om Gällivare kyrkoby, har en areal af 145,192 har (med undantag af en mindre del, som tillhör kronan). 2,099 inv. (1910). Taxeringsvärde å fastigheter, för hvilka bevillning erlägges, 5,574,000 kr. (1911) eller med tillägg af Koskullskulle (där Bergverksa.-b. Freja drifver sin verksamhet och som har särskild stadsplan) 6,102,100 kr., hvaraf 3,409,800 kr. komma på Luossavaara-Kirunavaara a.-b., å be-villningsfria 370,200 kr. (epidemisjukhus, brandstation, polisstation, flera kapell m. m.). Enligt k. br. 23 dec. 1908 skola ordnings-, byggnads- och brandstadgarna för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser rör. stad samt lagen ang. stadsplan och tomtindelning tillämpas inom samhället. Det förr beryktade kåksamhället är nu försvunnet och i dess ställe en fullt modern stad anlagd. Afdelningskontor af Bank a.-b. Norra Sverige, läkare, apotek, postkontor samt många handlande och handtverkare. Den för M. afsedda (socialdemokratiska) tidningen "Norrskensflamman" (3 ggr i veckan) tryckes i Luleå. Wbg. Malmborg, Otto August, militär, f. 28 juli 1795 å Sveaborg, d. 21 maj 1864 på Våxnäs vid Karlstad, utnämndes 1812 till underlöjtnant vid Ingenjörkårens fältmätningsbrigad och deltog i tyska (1813) och norska (1814) fälttågen. Under en lång följd af år, från 1819, var M. först ordonnansofficer, sedan adjutant hos kronprinsen, sedermera konung Oskar I, förflyttades 1821 som kapten till Lifbeväringsregementet och 1831 som förste-major till Värmlands regemente, hvars chef han blef 1840. Han utnämndes 1849 till generalmajor, förde 1849-50 befälet öfver en svensk-norsk ockupationskår i norra Slesvig, var 1856-62 militärbefälhafvare i Tredje militärdistriktet och befordrades 1862 till generallöjtnant, samtidigt med att han erhöll afsked. M. hade 1842 blifvit adlad (han hette äfven före adlandet M.) och 1850 led. af Krigsvet. akad. -- Hans son, Emil Adolf M., f. 16 mars 1842 på Våxnäs, var 1861--89 anställd i militärtjänst, hvarunder han avancerade till öfverstelöjtnant vid Värmlands regemente (1885) och chef för Krigshögskolan, samt var 1889--1901 landshöfding i Värmlands län. Han är led. af Krigsvet. akad. (sedan 1888). (C. O. N.) Malmbräcka. Se Bräcka, petrogr. Malmbäck, socken i Jönköpings län, Västra härad. 18,016 har. 2,177 inv. (1911). M. bildar med ödestuga och Almesåkra ett pastorat i Växjö stift. Västra härads kontrakt. Malme, Gustaf Oskar Andersson, botanist, f. 24 okt. 1864 i Stora Malm, Södermanland, student i Uppsala 1885 och filos, doktor där 1892, var Regnellsk amanuens vid Riksmuseets botaniska afd. 1895-1901 och 1903-04, t. f. intendent där okt. 1904-maj 1905, blef lektor i biologi och kemi vid Norra latinläroverket i Stockholm 1905 samt lektor i zoologi och botanik vid Högre lärarinneseminariet där 1911. Som deltagare i 1:a Regnellska expeditionen 1892-94 och ensam förrättare af den 2:a 1901-03 har han företagit vidsträckta botaniska forskningsresor i Syd-Amerika, företrädesvis Brasilien och Paraguay. De i synnerhet från dessa resor hemförda samlingarna ha gett stoff till en mängd deskriptiva och växtgeografiska skrifter om Syd-Amerikas fanero-gam- och lafflora. Särskildt har M. sökt utreda Syd-Amerikas Asclepiadacece och Xyridacece . om Sy d-Amerikas lafvar har han publicerat flera afh., men skrifvit äfven öfver svenska lafvar, öfver hvilka dessutom ett förtjänstfullt exsickat är under utgifning (Lichenes suecici exsiccati, 1897-1912). M. har äfven sysslat med teratologi, blombiologi och växtmorfologi, särskildt de högre växternas förgreningsförhållanden. T. K. Malmedy [-modij, kretsstad i preussiska reg.-omr. Aachen (Rhenprovinsen) i en vild bergskittel vid Warche. 4,833 inv. (1905) mest valloner. Progymnasium, textil- o. a. industri. I närheten ligga fyra järnhaltiga raineralkällor. M. var förr ryktbart för sitt benediktinkloster, stiftadt före 675 och, tills det 1795 upphäfdes, förenadt med Stablo och grefsk. Ligne under en gemensam abbot med titeln furste. J. F. N. Malméen [-men], Georges. Se Granberg 3. Malmen. 1. Stadsdel. Se Kalmar, sp. 667. - 2. Se Drottningholmsmalmen. -- 3. Exercisplats för Första och Andra lifgrenadjär-regementena, ligger vid Malmslätts station å östra stambanan i Kärna socken, Östergötlands län, 7 km. v. om Linköping. Malmen, stad i Burma. Se Maulmain. Malmenius, Johan. Se Cedercrantz. Malmerfelt, Olof, ämbetsman, f. 28 sept. 1693 i Umeå, d. 10 sept. 1771, hette före sitt adlande (1743) Malmer. M. blef 1717 landträntmästare och 1720 landskamrer i Västmanlands län, öfver-gick 1728 till Kammarrevisionen samt utnämndes 1740 till lagman i Ångermanland och Västerbotten. En kortare tid 1743 var han vice landshöfding i Stora Kopparbergs län och 1749--50 i Västerbottens län. Vid riksdagen 1751--52 uppträdde M. som motståndare till hattpartiet. 1753 föredrog konung Adolf Fredrik honom framför öfriga sökande till den lediga landshöfdingstolen i Västerbottens län, men rådet uteslöt honom från förslaget, förskansande sig bakom ett minutiöst iakttagande af tjänsteålderns rätt att komma i betraktande. Denna tvist, hvilken af de maktegande vid 1755-56 års riksdag afgjordes efter rådets mening, blef en af anledningarna till denna riksdags märkliga "tjänstebetänkande". M. blef 1757 e. o. och 1758 ord. kammarråd samt landshöfding 1765 i Västerbottens och 1769 i Västmanlands län. M. ansågs som en af sin tids dugligaste ämbetsmän. Han var led. af Vet. akad. (1740). (L. S.) Malmesbury [mamsbri], gammaldags stad i engelska grefsk. Wilts, på en af floden Avon nästan omsluten höjd, 147 km. v. om London. 2,854 inv. (1901). Spetsknyppling. -- I benediktinklostret i M. lefde under förra hälften af 1100-talet historieskrifvaren Vilhelm af Malmesbury. M. är filosofen Th. Hobbes födelseort. J. F. N.