Behofvet af en ny kyrka erkändes redan 1863, men innan beslutet om delning hann gå i verkställighet, hade folkmängden så vuxit, att två nya kyrkor måste byggas. Caroli kyrka ersattes med en ny 1880, S:t Pauli kyrka byggdes 1880--82 (församlingen bildades först 1884) och S:t Johannes 1903--07 (församlingen bildades 1 okt. 1906). Garnisonsförsamlingen (husarregementet) använder S:t Petri kyrka. Katolska församlingen (med egen kyrka sedan 1872) räknade 1911 238 medl., mosaiska förs. (egen synagoga 1903) 437. Dessutom finnas åtskilliga frireligiösa samfund med egna lokaler, såsom ev.-lutherska missionssällskapet, Betaniaföreningen (M:s gamla ev.-lutherska missionsförening), metodistförsamlingen (Markuskyrkan), baptistförsamlingen (Ebenezerkapellet), evang. missionsföreningen (Betelkyrkan), Salemsförsamlingen (Salemskapellet) och Frälsningsarmén. Undervisningsanstalter och andra kulturella institutioner. Stadens h. allmänna läroverk, med latin- och realgymnasium, leder sitt ursprung från den genom påfligt bref 15 febr. 1406 inrättade stadsskolan, som 1529 omdanades till gymnasium (hufvudsakligen för utbildning af präster) och 1537 till latinskola, sedermera benämnd trivialskola, lärdoms- och apologistskola samt högre elementarläroverk. (Rektorn har större lön än vid något annat svenskt högre allm. läroverk.) M. har vidare 6-klassigt realläroverk (1902), teknisk elementarskola, teknisk yrkesskola, högre handelsinstitut och navigationsskola. Enskilda läroanstalter äro: M:s högre läroverk för flickor, lyceum (Tekla Åbergs högre läroverk) för flickor, med rätt fr. o. m. 1900 att anställa studentexamen, Anna och Eva Bunths skola för flickor, katolska församlingens skola, några privata mindre goss- och flickskolor samt tre enskilda språk- och handelsskolor. Staden fick ordnadt folkskoleväsen 1806. Detta sorterar fr. o. m. 1911 under stadsfullmäktige och förfogar (1912) öfver 9 folkskolor, 8 småskolor och den s. k. borgarskolan, som tillkom 1879 samt omorganiserades 1910 och nu framträder i tre former, folkskolans öfverbyggnader, nämligen en 4-årig kommunal mellanskola med realskolexamen som slutmål, en 3-årig högre folkskola, afsedd att utbilda eleverna för inträde på handelsbanan, och en 2-årig folkskolans högre afdelning, afsedd att utgöra en fortsättning af folkskolan. Till folkskoleväsendet höra ock f. d. Drottning Josefinas slöjdskola, hvilken, inrättad 1826 som "en arbetsskola för fattiga flickor", 1892 blef hushållsskola och 1911 väfskola, samt småskolelärarinneseminariet. Som kulturella institutioner må nämnas Malmö museum (se d. o. och fig. 3), fornminnesförening (konstituerad 1909), biblioteks- och föreläsningsförening (1882) jämte stadsbiblioteket (1905), föreningen för språk- och handelsvetenskap (1877), Reform school of languages (1910), konstföreningen för Södra Sverige (1853), Sydsvenska filharmoniska föreningen (1903), M:s musikkonservatorium (1907), M:s förskönings- och planteringsförening (1881), K. F. U. M. och K. F. U. K. o. s. v. Dagspressen representeras af "Sydsvenska dagbladet snällposten" (sedan 1848), "Skånska aftonbladet" (1880), "Arbetet" (1887) och "Skånska dagbladet" (1888). -- Staden har 4 teatrar: stora teatern (1809), hippodromen (1899), Folkets hus' teater (1893) samt södra teatern (i Folkets park). Sjukvårds- och välgörenhetsinrättningar. Sjukvården handhades i. äldre tider dels af helgeandshuset (1479 ombildadt till ett kloster), dels af S:t Jörgens hospital. Efter reformationen inrättades gråbrödraklostret till en allmän fattig- och sjukvårdsanstalt, som 1675 flyttades till sina nuv. lokaler vid Rundelsgatan. Det öfvergick emellertid till att bli en asyl för sinnessjuka, och först 1857 fick staden ett verkligt sjukhus. Det nuv. byggdes 1894--96, utvidgades betydligt 1904--07, och nyligen har anslag beviljats för ytterligare utvidgning. Andra sjukvårdsanstalter äro: epidemisjukhuset (1908), tuberkulosanstalten (s. å.), barnsjukhuset, som underhålles af Föreningen för barnasjukvård, samt sjukvårdsafdelningen å stadens fattig- och försörjningsinrättning, som 1899 fick nya och ändamålsenliga byggnader. Bland välgörenhetsinrättningar må nämnas två barnkrubbor, Flensburgska vårdanstalten för späda barn, M:s allmänna understödsförening, sjömanshemmet, von Conowska ladugården, Gersoniska stiftelsen, N. Rosquists stiftelse, Anna Margaretas stiftelse, Dahlgrenska stiftelsen, Ingrid Petronella Ohlssons stiftelse, Karl och Augusta Österbergs minne, Föreningen för ett tjänarinnehem m. fl. Näringar. Som handels- och industristad intar M. tredje platsen bland Sveriges städer. Dess industri är dock jämförelsevis ung: ännu 1855 hade M. endast 37 fabriker med ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 914,000 kr. 1909 funnos 328 fabriker med 9,846 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 69,5 mill. kr., hvaraf kommo på 2 kvarnar 10 mill., 2 ylleväfverier 6,68, 2 ullspinnerier 4,16, 7 skofabriker 3,95, 1 destilleringsverk 2,5, 1 garfveri 1,89, 1 gummivarufabrik 1,58, 2 bomullsspinnerier 1,73, 8 bryggerier 1,34 mill. kr. Till de största höra Kockums mek. verkstad (se Kockums mekaniska verkstads aktiebolag), Malmö yllefabrik (anlagd 1857 af finske undersåten, donatorn E. J. Längman, arbetsstyrka omkr. 2,000 pers., årligt tillverkningsvärde omkr. 7 mill. kr.), Manufaktura.-b:s bomullsspinneri och -väfveri (700 arb.), Kockums tobaksfabrik (grundlagd 1726, 220 arb., tillverkningsvärde 600,000 kr.), M:s stora valskvarn (anlagd 1875, 77 par valsar), gummifabrik (tillhörig Ryska gummifabriksa.-b., anlagd 1898, 430 arb.). 1909 funnos 695 handtverkare med 2,065 arbetare och en för bevillning uppskattad inkomst af l,53 mill. kr. Industri- och landtbruksutställningar ha hållits i M. 1866, 1881 och 1896, och till 1914 planeras en Baltisk utställning. Hamnen (se fig. 8 och plan i art. Hamn, sp. 1273--74). I äldsta tider fanns endast en skeppsbro, pålad och uppförd i det långgrunda vattnet vid stranden, dit transporter från fartygen förmedlades af pråmar. På 1750-talet bildades en båthamn genom anläggning af ett slags vågbrytare. Genom initiativ af handelsmannen Frans Suell d. y. påbörjades 1775 förbättrandet af båthamnen och anläggningen n. därom af en omkr. 240 m. lång fartygshamn, omsluten i v. af den gamla bron och i ö. af en ny. 1784--85 byggdes den nya östra bron parallellt med den västra, och den därigenom bildade bassängen uppmuddrades småningom.