Öfver de östra hvalfven uppfördes 1519 det nuv. åt gatan gafveltinnade höga stenhuset, som under konungamötet 1524 lär ha bebotts af Fredrik I. Öfver de öfriga källarhvalfven uppfördes 1582 den nuv. tvåvåningsbyggnaden med dess höga gatutrappa och prydliga gårdsportal af kritsten. I husets andra våning har stadsbiblioteket f. n. sina lokaler jämte läsesal. Vid Adel- och Östergatorna ligga Malmö sparbank, riksbankens afdelningskontor, sparbanken Bikupan och med fasad åt Bruksgatan Skandinaviska kredita.-b. (förr Skånes ensk. bank). I närheten ligga stadens äldsta och största tempel, S:t Petri kyrka (fig. 6; från 1300-talet, byggd i ren spetsbågsstil samt näst domkyrkan i Lund den största i södra Sverige ; restaurerad senast 1904--06) och, längre österut, Caroli kyrka, byggd 1879--80 efter centralsystemet, i st. f. en äldre, rifven kyrka med samma namn. Västergatan fortsattes mot v. af Slottsbron öfver yttre slottsgrafven in på fängelsernas område (Citadellet), genom den inre slottsgrafven deladt i ett yttre och ett inre. På det yttre ligga länscellfängelset (byggdt 1854--55), å f. d. bastionen Carolus en större verkstadsbyggnad med bostäder för fångbevakningen, å f. d. bastionen Baner (i n. v.) bostadsbyggnad för direktören m. fl. samt å f. d. bastionen Stenbock (i s. v.) den stora holländska väderkvarnen Slottsmöllan. Inom det inre fängelseområdet ligger straffängelset, hvaraf den nuv. norra, tre våningar höga hufvudbyggnaden -- det gamla Malmöhus (fig. 9) med sitt intressanta portparti -- samt de två norra tornen jämte slottsvallarna utgöra kvarlefvorna från äldre tider; straffängelsets östra, södra och västra längor uppfördes efter slottsbranden 4 sept. 1870. Slottet började byggas 1434 af Erik af Pommern, som i sammanhang med strandmurens anläggande uppförde den s. k. Myntergården, hvilken, utan att vara någon verklig fästning, dock utgjorde en del af fästningsverket. Fredrik I började 1530 befästa den, men arbetena voro ej afslutade, då grefvefejden bröt ut och borgarna nedrefvo byggnaden (1534). Slottet återuppbyggdes 1537--40 af Kristian III i större skala och kallades nu Malmöhus. Där residerade 1554--59 tronföljaren, sedermera konung Fredrik II, hvilken där höll Maria Stuarts tredje gemål, earlen af Bothwell, fången (1567--73). Under danska tiden beboddes slottet af länsmannen i Malmöhus län, omfattande Oxie, Ingelstads och Järrestads härader, och under svenska tiden af slottskommendanterna och åtskilliga af de skånske guvernörerna. Det användes ock till förvaring af politiska fångar, bland hvilka må nämnas Jörgen Krabbe och Anjalamannen K. G. Armfeldt, som dog där 1792. Från gamla staden kommer man öfver Södra förstadsbron (förr Davidshallsbron) till Södra förstaden och Regementsgatan, hvilken förbi realläroverket, den 1894--99 anlagda vackra Slottsparken och Museet (invigdt 1901), fortsätter till Fridhems villastad och villastaden Bellevue. Inom Södra förstaden och närliggande stadsdelar ligga bl. a. Kronprinsens husarregementes kaserner (fig. 11; invigda 1897), idrottsplatsen, S:t Johanneskyrkan, flera sjukhus, Pildammarnas vattenverk, förlustelsestället Folkets park (med byst af Ax. Danielsson), Betelkyrkan och en saluhall (öppnad 1907). Rörsjöstaden, som ligger ö. om Södra förstaden och började bebyggas 1875--76, är den modernast och regelbundnast bebyggda stadsdelen, genomskuren af de breda Drottning-, Kungs- och Föreningsgatorna. Där ligga bl. a. högre allmänna läroverket, brandstationen, S:t Pauli kyrka och folkbadet. Inom mellersta förstaden ligga bl. a. Betaniakapellet, Synagogan (invigd 1903), nya begrafningsplatsen (invigd 1870), nyaste begrafningsplatsen (invigd 1890 och 1904), mosaiska begrafningsplatsen (sedan 1873), elektriska spårvägsstallarna och gasverket. Stadsdelen Sofielund ligger s. om Södra förstaden. Styrelse och förvaltning. Enligt k. br. 21 okt. 1910, som trädde i kraft 1911, består magistraten af 1 borgmästare och 5 rådmän, alla lagfarna. Rådhusrätten består af borgmästaren och rådmännen, hvarjämte vid rådhusrätten äro anställda 1 magistratssekreterare, tillika notarius publicus, samt (1912) 6 stadsnotarier, extra stadsnotarier enligt stat och 1 rådhusaktuarie, samtliga lagfarna. Under magistraten lyda kronouppbörds- och mantalskontoret, stadsarkivet (öppnadt 1903, under en stadsarkivarie), stadsfogdekontoret samt auktionskammaren. Poliskammaren består af 1 polismästare och 1 polissekreterare, polisbetjäningen, som arbetar på 3 afdelningar, af 4 kommissarier samt 188 öfverkonstaplar och konstaplar. Polisdomstolen består af 1 polisdomare och 1 polisnotarie. -- Kommunalstyrelsen utgöres af 54 i 3 valkretsar för 4 år valda stadsfullmäktige. Under dem sortera drätselkammaren (enl. regl. af 20 nov. 1885 bestående af 10 medl. och 4 suppleanter) samt en mängd styrelser för skilda verk och inrättningar. Stadens inkomster 1911 utgjorde kr. 5,891,723,₈₂, dess utgifter kr. 9,067,639,₂₈, den kyrkliga kommunens inkomster kr. 63,174,₄₀ och utgifter 324,098,₄₁. Stadens tillgångar och fordringar uppgingo vid 1910 års slut till kr. 49,315,200,₅₀, dess skulder och förbindelser till 43,386,945,₉₀. För 1912 bestämdes utdebiteringen till kr. 6,₇₃ per bevillningskrona. Utom den rent kommunala verksamheten lämnar kommunen understöd åt sociala anordningar: arbetsstuga, idrottsplats, skollofskolonier, friluftsmusik, Svenska stadsförbundet, Nykterhetsförbundet, Östra småbarnsskolan, biblioteks- och föreläsningsverksamhet, barnkrubbor, barnhem, föreningen för friluftslekar, sjuk- och begrafningskassor, stadens museum, Sydsvenska filharmoniska föreningen, musikkonservatorium, symfoniorkester, simsällskapet, döfstumföreningen Svenske, Föreningen för nödställda ogifta mödrar och deras barn, observatoriet i Slottsparken m. m. -- Stadsfullmäktige utse 2 representanter i Första kammaren, och staden väljer, i 10 valdistrikt, 3 ledamöter i Andra kammaren. Kyrkliga förhållanden. Staden omfattar 6 stadsförsamlingar (med inom parentes angifvet invånarantal vid 1911 års slut): S:t Petri (14,389), Caroli (16,880), S:t Pauli (24,633), S:t Johannes (28,172), Garnisonsförsamlingen (654) och V. Skräflinge (4,991). Från 1319, då S:t Petri kyrka grundlades, omfattade S:t Petri förs. hela staden; 1693 tillkom Caroli l. Tyska församlingen (hvars kyrka uppfördes 1686-1693), till hvilken från början hörde endast i staden boende tyskar (tysk gudstjänst upphörde på 1860-talet). 1812 uppdelades staden i två territoriella församlingar.