2,000 man (hvaraf endast 1,500 voro friska), så att de stormningar, som danskarna natten till 22 och natten till 26 juni företogo mot staden, lyckligt tillbakaslogos och belägringen upphäfdes. Under de följande åren förstärktes och utvidgades befästningarna, hvarvid efter 1684 följdes en af Dahlbergh uppgjord plan, så att, då arbetena 1697 i hufvudsak voro afslutade, M. ansågs som Sveriges starkaste fästning. Så kommo Karl XII:s hela landet utarmande krig, stadens inspärrning af danskarna dec. 1709-febr. 1710 samt böldpestens härjningar juni-dec. 1712, hvilket allt fullbordade eländet. Af stadens invånare, hvilkas antal före pesten uppgick till omkr. 2,300 mantalskrifna pers., hade mer än hälften bortryckts af pesten. 1728 hade staden endast 1,504 mantalsskrifna pers. Bristen på en hamn gjorde, att staden endast långsamt kunde repa sig. Först vid slutet af 1700-talet, efter tillkomsten af hamnen, började en märkbar förändring till det bättre i stadens sjöfart, handel och näringar att inträda. Vid 1741 års riksdag beslöts, att när Landskronas fästningsverk fullbordats, de kring M. skulle raseras, men citadellet bibehållas, och besluten förnyades 1747, 1756 och 1766, men fortfarande arbetades på dem. Först efter utfärdandet af k. br. 11 sept. 1805 företogs raseringen och var fullbordad 1812. 1822 utdömdes citadellet som fästning, och 1827 gillade K. M:t, att inre borgen finge användas som "större fånghus", och 1833 demolerades ett par af dess bastioner. Litt.: "Malmö stads urkundsbok" (I, 1901), utg. af L. Weibull, årspublikationen "Bihang till Malmö stadsfullmäktiges protokoll" (1866-93) och dess fortsättning "Utdrag af Malmö stadsfullmäktiges protokoll med bihang" (sedan 1894), N. H. Sjöborg, "Beskrifning öfver Malmöhus län, l h. Malmö stad" (1812), J. 0. Friberg, "Malmö stads historia och beskrifning" (1842), C. Sonnenstein-Vendt, "Reformationens införande i Malmö" (1860), E. W. B(erling), "Malmö. Historisk öfver-blick" (1865), A. U. Isberg, "Anteckningar om Malmö stad" (1876), H. E. Larsson, "Några drag ur Malmö stads historia" (1896), A. U. Isberg, "Bidrag till Malmö stads historia" (3 dlr, 1895- 1900; d. 3 forts, och utg. af A. U. Isberg j:r) samt A. U. Isberg j:r, "Bilder från det gamla Malmö" (1898) och "Malmö stads krönikebok" (I, 2:a uppl. 1911). A. U. Isberg. L. W:son M. Malmöbarnen. Se Malmön. Malmö-Billesholms järnväg inköptes l jan. 1896 af Statens järnvägar och ingår i den s. k. Västkustbanan (se d. o.). Malmö-Genarps järnväg (sign. M. G. J.), som är normalspårig (1,435 m.) och 27,3 km. lång samt eges och trafikeras af Malmö-Genarps järnvägsaktiebolag, är belägen inom Malmöhus län och sträcker sig österut från Östervärns station vid Malmö-Simrishamns järnväg öfver Klågerups station vid Lund-Trelleborgs järnväg till Genarps kyrkoby. Järnvägsbolaget trafikerar jämväl den 2,2 km. långa Malmö-Simrishamns järnväg tillhöriga sträckan Östervärn-Malmö. Vid Östervärn står järnvägen i förbindelse med nämnda järnväg och med Statens järnvägar samt vid Malmö med Statens och öfriga där anknytande järnvägar. Hufvudlinjen Östervärn-Genarp, 26,1 km., öppnades för trafik 15 juni 1894 och den enbart för persontrafik under sommaren upplåtna bilinjen Bokskogen Nedre-Bokskogen Öfre, 1,2 km., under 1903. Vid 1910 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 1,540,819 kr., hvaraf för rullande materiel 281,005 kr., och aktiekapitalet 504,800 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Malmö. A. d'A. Malmöhus, slott. Se Malmö, sp. 669 o. 675 ff. Malmöhus län omfattar sydvästra delen af Skåne och är beläget emellan 55° 20' 16" och 56° 18' 17" n. br. samt 4° 3' 4" och 5° 36' 40" v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till Skelderviken och Kristianstads län, i ö. till nämnda län, i s. till Östersjön samt i v. till Öresund och Kattegatt. Ytinnehållet är 4,829,₄₅ kvkm., hvaraf 100,₆₁ kvkm. vatten och ön Hven 7,₅₁ kvkm. De största sjöarna äro Ringsjön (nära 43 kvkm.) och Våmbsjön (12 kvkm.). Länets största längd, från n. v. till s. ö., är 130 km. och största bredd, från s. v. till n. ö., 85 km. Folkmängden vid 1911 års början utgjorde 457,214 pers. (221,861 mankön, 235,353 kvinnkön), hvaraf 271,918 å landsbygden och 185,296 i städerna. Folkmängdstätheten var således 95 personer å 1 kvkm. land. I anseende till såväl folkmängden som folkmängdstätheten intager detta län det första rummet, och dess folkmängd utgjorde 8,₂₈ proc. af hela rikets. Tillväxten i folkmängden har under de sista tio åren varit nära 12 proc. (i riket endast 7,5 proc.), och sedan 1840 har folkmängden mer än fördubblats. - I judiciellt hänseende är länet deladt i 7 domsagor, omfattande 13 härad och 1 stad (Eslöf), under hofrätten öfver Skåne och Blekinge: Oxie och Skytts; Luggude; Rönnebergs, Onsjö och Harjagers; Torna och Bara; Frosta härads; Färs härads; Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads. Hvarje domsaga innehåller ett tingslag. I administrativt hänseende är länet fördeladt i 6 fögderier: Oxie och Skytts härads; Luggude härads; Torna och Bara härads; Frosta och Färs härads; Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs härads; Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads, af hvilka fögderier hvart och ett omfattar 4 länsmansdistrikt utom Frosta och Färs härads samt Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads, som ha 5. Antalet länsmansdistrikt är sålunda 26. Städerna äro 9. Af dessa ha Malmö (länsstyrelsens säte), Lund, Landskrona, Hälsingborg, Ystad och Trelleborg hvar sin rådstufvurätt, hvaremot Skanör och Falsterbo ha en gemensam (dessa två städer bilda ock tills, en kommun). Eslöf, som blef stad vid början af 1911, lyder under landsrätt och tillhör Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga. Köpingarna äro 2, Hörby och Limhamn, hvarjämte köpingsrättigheter beviljats, men ännu (1912) ej trädt i kraft för Skurups och Svedala municipalsamhällen. Landskommunernas antal utgör 238, nyssnämnda 2 köpingar oberäknade. Municipalsamhällena äro 16. - I ecklesiastikt hänseende hör länet till Lunds stift, i hvilket det ingår med 138 pastorat, fördelade på 12 kontrakt (l pastorat tillhör kontrakt i Kristianstads län). Stadsförsamlingarna äro 12, oberäknadt 1 garnisonsförsamling och 2 församlingar af främmande trosbekännare med rätt till egen kyrkobokföring, samt landsförsamlingarna 239, af hvilka 1 omfattar äfven en