- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
681-682

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

32,076,800 kr. innehades 1905 af 18 personer. Den fasta egendom, som då innehades af 329 inhemska aktiebolag, var taxerad till 87,680,964 kr., hvaraf kommo på 13 råsockerbruk 21,25, Höganäs-Billesholms a.-b. 3,76, Skånska cementa.-b. 2,84, Malmö yllefabriksa.-b. 2,25, Klagstorps kalkbrottsa.-b. 1,82, Skromberga stenkols- o. lerindustria.-b. 1,65, Skånska superfosfat- o. svafvelsyrefabriksa.-b. l,52, Fastighetsa.-b. Karl XV 1,43, Kockums mek. verkstadsa.-b. 1,28, Rögle tegelbruksa.-b. l,n, Hälsingborgs järn- o. lerkärlsa.-b. 1,06, A.-b. Hippodromen 1,00 mill. kr. Fast egendom, som tillhörde 47 utländska undersåtar (hvaraf 34 danska), var taxerad till 4,002,100 kr. Länets omfång är fortfarande, frånsedt öfverflyttningar vid gränsen, detsamma, som bestämdes genom gränsreglering 1720, sedan Malmöhus och Kristianstads län 1719 blifvit skilda län efter att från 1680 ha varit ett guvernement. L. Wll. Malmöhus revir tillhör Södra öfverjägmästar-disfcriktet samt omfattar Malmöhus län samt Albo, Järrestads och Ingelstads härad af Kristianstads län och är indeladt i 4 bevakningstrakter. Vid 1910 års slut omfattade de allmänna skogarna inom reviret en sammanlagd areal af 6,182 har, hvaraf 7 st. kronoparker om tillhopa 3,295 har. M-g. Malmö--Kontinentens järnväg, rättare Järnvägen Malmö--Kontinenten, normalspårig (1,435 m.), 32 km. lång, inom Malmöhus län belägen järnväg mellan Malmö statsbanestation och Trelleborg, som byggdes af järnvägsaktiebolaget Malmö--Kontinenten samt egdes och trafikerades af detta bolag till 1 jan. 1909, då densamma inköptes af staten. Sedan det visat sig, att kontinentaltrafiken icke lämpligen kunde framföras öfver den redan befintliga Malmö--Trelleborgs järnväg, fann staten det förmånligare att träffa aftal med Lund--Trelleborgs järnvägsaktiebolag om densammas framförande öfver detta bolags järnväg. Malmö stad, som såg sig i fara att ställas h. o. h. utanför denna trafik, beslöt då för att undvika denna eventualitet att bygga en ny direkt järnväg mellan Malmö och Trelleborg. Sedan staden för ändamålet tecknat ett bidrag af 500,000 kr., ingafs ansökan om koncession å byggandet af järnvägen Malmö--Kontinenten. Med åberopande af ett mellan staten och Lund--Trelleborgs järnvägsaktiebolag 29 okt. 1896 träffadt, dock uppsägbart, aftal om framförande af kontinentaltrafiken å detta bolags järnväg under 10 år sökte Lunds stadsfullmäktige hos K. M:t visa den projekterade järnvägens skadlighet för såväl Lund--Trelleborgs järnväg och Lunds samhälle som ock för Malmö--Trelleborgs järnväg, och den senare järnvägen yrkade afslag på den ingifna koncessionsansökningen, enär den nya järnvägen vore obehöflig och skadlig för två förut befintliga järnvägar. Men såväl K. M:ts befallningshafvande i Malmöhus län, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen som ock särskildt tillkallade sakkunniga tillstyrkte den sökta koncessionen, och denna beviljades 9 jan. 1897. I koncessionen stadgades, att svenska statsverket vore berättigadt att, när så påfordrades, inlösa järnvägen mot ett visst anläggningskostnaden motsvarande belopp. Det aftal med Lund--Trelleborgs järnvägsaktiebolag, enligt hvilket kontinentaltrafiken från 1 maj 1897 förmedlats öfver bolagets järnväg, upphörde att gälla 1898, hvarefter denna trafik framgick öfver Malmö--Trelleborgs järnväg till 1 maj 1899, från hvilken tid kontinentaltågen framgingo öfver järnvägen Malmö--Kontinenten, som 5 okt. 1898 öppnats för allmän trafik. Vid den slutliga afsyningen i sept. 1899 medgafs järnvägen en största tåghastighet af 90 km. i timmen, en hastighet, som dittills icke kunnat medges någon svensk enskild järnväg. 1 jan. 1909 öfvergick järnvägen i statens ego för en köpeskilling af 4,421,000 kr., hvaraf för rullande materielen 897,000 kr., och införlifvades med 3:e distriktet af Statens järnvägar. Genom kompletteringsarbeten för en kostnad af 84,000 kr. sattes den nyförvärfvade linjen i fullt statsbanemässigt skick. A. d'A. Malmö-Limhamns järnväg (sign. M. L. J.), normalspårig (l,435 m.), 5 km. lång, eges och trafikeras af Malmö-Limhamns järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som är belägen inom Malmöhus län ocli sträcker sig i sydvästlig riktning från Malmö till den i Hyllie socken belägna köpingen Limhamn, hvars inkorporering beslutits 1912, öppnades för trafik 21 dec. 1889. l Malmö står järnvägen i spårförbindelse med Statens och öfriga där anknytande järnvägar. Förslag föreligger (sedan 1911) att omlägga järnvägen, som är byggd tätt utmed strandbrädden och därför utsatt för skada genom öfversvämning, samt sträcka den i sydöstlig riktning från Limhamn till stationen Kulladal vid Malmö-Trelleborgs järnväg och därifrån s. om Malmö till östervärns station, 2,2 km. från Malmö statsbanestation, hvarest förbindelse erhålles med Statens järnvägar. Malmö-Limhamns järnväg har synnerligen stark såväl person- som godstrafik och intog med ett resandeantal 1911 af 770,545, motsvarande 154,109 resande pr bankilometer, i afseende på persontrafikintensitet första rummet bland alla svenska järnvägar. Godstrafiken härleder sig till allra största delen från de stora kalkbrotten och cementfabriken i Limhamn. Järnvägen har äfven att uppvisa den största inkomsten pr dag och bankilometer, 116,60 kr. 1911. Vid 1910 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 920,416 kr., hvaraf för rullande materiel 246,344 kr., aktiekapitalet 300,000 kr. och reservfonden 100,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Malmö. A. d'A. Malmö museum grundlades 1851 af lektor M. C. J. E u re n i us, som förestod det till 1901. Det egdes af en museiförening till 1891, då Malmö stad öfvertog det. 1901 inflyttade det i den nuv. byggnaden (se fig. 3 å pl. I till art. Malmö), uppförd i stil med skånska byggnader från 1400- och 1500-talen. Museet innehåller en naturhistorisk afdelning (geologiska och zoologiska samlingar), en kulturhistorisk (etnografiska föremål, bl. a. E. Nordenskiölds samlingar från Gran Chaco, förhistoriska och allmogeföremål från Skåne, samlingar af hus-geråd, verktyg, vapen m. m. från historisk tid, särskildt från Malmö, såsom skråföremål, byggnadsdelar, jordfynd, mynt och medaljer), en konstindustrien (porslin, textiler) och en konstsamling (miniatyrer, äldre och samtida nordiska målare, särskildt skånska). Sedan 1895 har H. E. Larsson (se denne) varit intendent för de kulturhistoriska af delningarna och sedan 1901 för hela museet. Malmön. 1. ö och socken i Göteborgs och Bo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 2 22:33:43 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free