hus län, Sotenäs härad, 1909 utbruten ur Askums socken. Areal 438 har. 1,588 inv. (1911). Annex till Tossene, Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt. Tax.-v. 1911 var 120,000 kr. å jordbruksfastighet och 294,500 kr. å annan fastighet, hvaraf 196,800 kr. i municipalsamhället (se M. 2). ön, som är bekant för sin ovanligt vackra granit, tillhör (sedan 1894) A.-b. C. A. Kull grens änka, som där har stenhuggeri och stensliperi. Fordom voro öns invånare omtalade som småväxta och foga begåfvade samt kallades malmöbarnen l. malmöpiltarna. - 2. Fiskeläge och municipalsamhälle vid god hamn på östra sidan af ön. 1,075 inv. (1911). Där tillämpas ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad enl. k. br. 20 apr. 1900, 12 maj 1905 och 21 juni 1901 resp. Malmöpiltarna. Se Malmön. Malmö recess. 1. Den under bemedling af hansestädernas ombud 1 sept. 1524 i Malmö träffade öfverenskommelsen emellan Sverige och Danmark, som så att säga afslutade den af Gustaf Vasa ledda frihetsstriden mot Danmark. Genom denna öfverenskommelse bestämdes, att hansestäderna å ett möte i Lybeck vid midsommaren 1525 skulle som skiljedomare afdöma alla de frågor, om hvilka konungarna i Sverige och Danmark tvistade, att konung Gustaf genast skulle till Danmark återlämna Blekinge, men behålla Viken (Bohus län), tills skiljedomen fallit, att Gottland med Visby skulle till samma tid bli i dens händer, som 1 sept. innehade Visby, att i detta möte alla ersättningsfrågor emellan de båda länderna skulle afgöras, att alla fångar å ömse sidor skulle genast lösgifvas, att alla fientligheter skulle genast inställas och båda parterna hålla fred, vänskap, enighet och godt naboskap. Den, som bröt denna förlikning, skulle vara förfallen till en plikt af 100,000 gyllen, hvaraf hälften skulle tillfalla motparten och hälften skiljedomarna. -- 2. Den å landtdagen i Malmö 18 sept. 1662 träffade öfverenskommelsen emellan svenska regeringens kommissarier och ständerna i de eröfrade provinserna Skåne, Halland och Blekinge. Enligt denna öfverenskommelse införlifvades dessa landskap h. o. h. med Sveriges rike, deras ständer fingo säte och stämma å svenska riksdagen, adeln, prästerskapet och borgarståndet fingo bekräftelse på sina privilegier, dock för adeln endast för så vidt som de icke stredo mot Sveriges fundamentallag, stadgar, välfärd och intresse; Sveriges lag, stadgar och konstitutioner skulle öfverallt inom landskapen bekantgöras, dock skulle dansk lag tills vidare få användas. Recessen innehöll dessutom åtskilliga stadganden om beskattningen och tullen, hvarjämte behofvet af en särskild hofrätt och akademi för dessa landskap äfvensom en bank i Malmö uttalades. K. H. K.* Malmöreskassor l. Grufkassor, förv., vid de svenska järngrufvorna befintliga kassor för driftens understödjande. De ha uppkommit och underhållas genom afgifter dels för malm, som brytes, dels för tackjärn, som af bergslag säljes till något järnbruk. Dessa kassor förvaltas enligt 1884 års grufstadga numera af delegarna själfva, men medlen få användas endast för sitt ursprungliga ändamål och icke delas eller delar utbytas utan K. M:ts tillstånd. Kbg. Malmö--Simrishamns järnväg (sign. M. S. J.), normalspårig (1,435 m.), 121 km. lång järnväg, som eges och trafikeras af Malmö--Tomelilla järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som med 88 km. är belägen inom Malmöhus län och med 33 km. inom Kristianstads, består af hufvudlinjen Malmö--Simrishamn, 96 km., och grenlinjen Dalby--Harlösa--Bjärsjölagård, 25,4 km. Hufvudlinjen sträcker sig i östlig riktning öfver Östervärns station till Staffanstorps station vid Lund--Trelleborgs järnväg och vidare öfver Dalby till Sjöbo, föreningsstation med Landskrona--Käflinge--Sjöbo järnväg, samt därifrån i sydöstlig riktning till Tomelilla station vid Ystad--Eslöfs järnväg, där anknytning erhålles jämväl med Ystad--Brösarps järnväg, samt slutligen åt ö. öfver Gärsnäs med anknytning där till Ystad--Gärsnäs--S:t Olofs järnväg, till Simrishamn. Grenlinjen sträcker sig åt n. ö. från Dalby till Harlösa station vid Landskrona--Käflinge--Sjöbo järnväg, där anslutning äfven eger rum till Lund--Refvinge--Harlösa järnväg, och därifrån österut till Bjärsjölagårds station vid Ystad--Eslöfs järnväg. I Malmö står järnvägen i spårförbindelse med Statens och öfriga där anslutande järnvägar och i Östervärn med Statens och Malmö--Genarps järnvägar, af hvilka den senare jämväl trafikerar sträckan Malmö--Östervärn. Malmö--Simrishamns järnväg utgör en sammanslutning af två urspr. skilda järnvägar, Malmö--Tomelilla järnväg, 69 km., och Simrishamn--Tomelilla järnväg, 27 km., hvilken senare, förut tillhörig Simrishamn--Tomelilla järnvägsaktiebolag, öfvertagits af Malmö--Tomelilla järnvägsaktiebolag. Den senare järnvägen öppnades för trafik 15 dec. 1882, linjen Malmö--Dalby 20 dec. 1892 och linjen Dalby--Tomelilla 22 sept. 1893. Af grenbanan öppnades linjen Dalby--Skartofta 26 okt. 1910 och Skartofta--Bjärsjölagård i slutet af sept. 1911. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden för hufvudlinjen till 5,238,038 kr., hvaraf för rullande materiel 1,451,516 kr., och för den då öppnade delen Dalby--Skartofta af grenlinjen till 1,299,352 kr., aktiekapitalet till 2,645,400 kr. och reservfonden till 550,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Malmö. A. d'A. Malmötidningen Skånska aftonbladet. Se Skånska aftonbladet. Malmö--Tomelilla järnväg. Se Malmö--Simrishamns järnväg. Malmö--Trelleborgs järnväg (sign. M. T. J.), normalspårig (1,435 m.), 30 km. lång järnväg inom Malmöhus län, som sträcker sig från Södervärns station vid Malmö--Ystads järnväg till Trelleborg. Järnvägen, hvilken öppnades för trafik 28 april 1886, eges och trafikeras af Malmö--Trelleborgs järnvägsaktiebolag, som jämte egande bolaget jämväl trafikerar sträckan Södervärn--Malmö Västra, 3,4 km., af Malmö--Ystads järnväg. Från Tygelsjö station utgår Västra Klagstorp--Tygelsjö järnväg västerut till Klagshamn och från Hvellinge station åt s. v. Hvellinge--Skanör--Falsterbo järnväg. I Malmö står järnvägen i spårförbindelse med Statens och öfriga där anslutande järnvägar och i Trelleborg med Statens, Lund--Trelleborgs och Trelleborg--Rydsgårds järnvägar. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 1,759,340 kr.,