Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Man ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dare har M. både botanisk och zoologisk trädgård
samt flera naturvetenskapliga föreningar, bland
hvilka må nämnas M. literary and philosophical
society (stiftadt 1781), som räknat bland sina
medlemmar många framstående män (Dalton, Fairbairn,
J. P. Joule, Roscoe), M. statistical society (1833,
det äldsta i sitt slag i England) jämte åtskilliga
naturvetenskapliga sällskap. Det har 9 teatrar och 8
konsertlokaler samt anses i musikaliskt hänseende
stå främst bland alla engelska provinsstäder,
hufvudsakligen en följd af de många tyska elementen
i befolkningen. Berömda äro i synnerhet de sedan
1749 bestående "gentlemen’s concerts". Staden har 7
dagliga tidningar, af hvilka må nämnas "M. guardian"
(liberal), en af landets bästa tidningar, och
"M. courier" (unionistisk). – Stadens sanitära
förhållanden ha visserligen betydligt förbättrats
(dödstalet har nedgått från 34,3 pro mille 1840
till 18 pro mille 1907), men den af stenkolsrök
fyllda luften samt de oerhördt smutsiga floderna
äro allt annat än gynnsamma för den allmänna
sundheten. Staden förses med vatten dels genom
en efter 1848 anlagd vattenledning från den 25
km. aflägsna Longdendale, dels genom en 1885–94
byggd ledning från Thirlmeresjön i Cumberland,
en af de längsta i världen (154 km., hvaraf
öfver 23 km. tunnlar); den går på 23 broar öfver
floder och vägar och genom 10 vägundergångar under
järnvägar samt tillför staden 171,000 kbm. vatten
i dygnet. Staden är delad i 30 wards (distrikt)
med 93 stadsfullmäktige och 31 aldermen (rådmän)
under ordförandeskap af en oaflönad borgmästare,
som sedan 1893 har titeln lord mayor. – M. har länge
varit hufvudorten för den engelska bomullsindustrien
på grund af traktens rika koltillgång. I synnerhet
inom förstäderna är fabrikernas antal betydligt. Vid
folkräkningen 1901 voro i M. (med Salford) af den
manliga befolkningen öfver 10 år 86,3 proc. och af
den kvinnliga öfver 10 år 39,1 proc. sysselsatta
i industrien: bomullsfabriker, kattuntryckerier,
blekerier och appreturverk, maskinverkstäder,
verktygs-, vapen-, velociped-, vagn-, glas-,
porslins- och kemisk-tekniska fabriker samt fabriker
för gummivaror, modeartiklar, papper, tobak m. m. Och
dock är M. mera handelsstad än industristad. De
viktigaste införselvarorna äro bomull, spannmål,
malmer och metaller, utförselvarorna bomullsvaror
och maskiner. Genom den i jan. 1894 öppnade kanalen
till Liverpool (se Manchesterkanalen) har M. kommit
i direkt, äfven för de största oceanångare användbar
förbindelse med hafvet, och dess hamn är med hänsyn
till trafiken en af de mest betydande i England. 1910
steg det i densamma in- och utklarerade tonnaget till
öfver 3,3 mill. ton, oberäknadt fartyg i kustfart. –
Rörande M:s äldsta och äldre historia är föga
bekant. Romarna hade en station där (Mancunium), af
hvilken en mur ännu finnes kvar, och en mängd romerska
mynt m. m. har tid efter annan anträffats. Redan på
1200-talet omtalas valkkvarnar och yllemanufakturer
i trakten, och industrien utvecklades ytterligare
genom invandrade nederländare, men den började
bli storartad först i senare hälften af 1700-talet
genom den större användningen af bomull. Först 1838
"inkorporerades" M. som stad, blef 1847 biskopssäte
och 1853 "city". Utom under
Cromwells tid hade M. ingen representant i parlamentet
före reformbillens antagande (1832). Nu har det 6
representanter i underhuset. Det hade 1719 blott 8,000
inv., 1773 36,267, 1801 75,275 och 1851 303,382 inv.
2. Fabriksstad i nordamerikanska staten New Hampshire,
vid Merrimac och flera järnvägslinjer. 70,063
inv. (1910). Amoskeagfallen (17 m.) i Merrimac
lämna riklig drifkraft för industrien, som omfattar
stora ylle- och bomullsfabriker, lokomotiv- och
maskinverkstäder, skofabriker m. m. Staden har en
katolsk biskop (sedan 1884), ett tiotal katolska
kyrkor, 4 kloster, ett katolskt S:t Anselms college
och flera andra katolska institutioner, stadsbibliotek
(1854), Institute of arts and sciences (1898), en
statens slöjdskola m. m. De förste hvite kolonisterna
bosatte sig där 1722, och M. blef stad 1846. – 3. Stad
i nordamerikanska staten Connecticut, 13 km. ö. om
Hartford. 12,029 inv. (1910). Tillverkning af siden,
ylletyger och papper. – 4. Stad i nordamerikanska
staten Virginia, vid James river, midt emot
Richmond. 9,715 inv. (1900). Mångsidig industri.
1–4. J. F. N.
Manchester [mä^tjosto], earler och hertigar af. Se
M o n t a g u.
Manchester, Manchestersammet [mä7n-tjosto]. Se Sammet.
Manchesterkanalen, Manchesterskepps-kanalen
[mä^tjosta-], en 57,119 km. lång kanal emellan
Manchester och Liverpool, som gör Manchester till en
sjöhamn, tillgänglig för de största fartyg, följer
hufvudsakligen de nedre partierna af floderna Irwell
och Mersey, som rätats, fördjupats och vidgats enligt
ett af E. Leader Williams utarbetadt förslag. Arbetet
började i nov. 1887, kanalen blef färdig i nov. 1893,
öppnades för trafik l jan. 1894 och hade då kostat
13,470,221 pd (omkr. 242,5 mill. kr.). Den utgår från
Eastham, på vänstra stranden af Merseys sestuarium
ofvanför Birken-head, och har där en sluss för att
utestänga tidvattnet, följer samma strand till Runcorn
vid aestuariets början och går sedan mest s. om Mersey
förbi staden Warrington, där dockor anlagts, till
Latchford, där den första slussen (med 5,03 m. fall)
förekommer, 33,s km. från Eastham. De andra slussarna
finnas vid Irlam (4,88 m.), Barton (4,5? m.) och Mode
Wheel (3,9? m.). Yid Manchester-Salford har en hamn
anlagts i Irwells bädd, som fördjupats och utvidgats
till 52 m. bredd samt försetts med sidobassänger,
så att hamnen har en vattenyta af 46 har. Medan
Sueskanalen byggdes med en bottenbredd af knappt 22
m. och Amsterdamkanalen med 27 m., har M. (utom på en
kortare sträcka vid Latchford) minst 36,6 m. bredd,
på flera ställen, såsom vid Runcorn och Barton,
mycket större; djupet är detsamma som Sueskana-lens,
nära 8 m., men slusströsklarna ligga 0,ei m. djupare,
så att hela kanalens djup kan, om så be-höfves, ökas
med denna skillnad. En stor svårighet beredde de många
lands- och järnvägar, som måste dragas öfver kanalen;
sex ha svängbroar och tre fasta broar, belägna 23
m. öfver vattenytan. Den akvedukt, som från Wales’
berg för vattenledningsvatten till Liverpool, går i
en tunnel under kanalbädden, medan Bridgewaterkanalen
är ledd öfver M. i en s. k. svängakvedukt, en vridbar
järnlåda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
