mark, hvaraf 455,000 taxerades för näring och yrke samt 143,000 för inkomst från hus och tomt. Af undervisningsanstalter finnas femklassigt realläroverk (statens) med 3 privata fortsättningsklasser,

Fig. 2. Situationsplan af Mariehamn.

som ha dimissionsrätt till universitetet, navigationsskola samt handtverksskola. M. utgör ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Ålands prosteri, Åbo ärkestift. -- Stadens fundationsbref är af 21 febr. 1861. Sedan 1889 finnes i staden en modern badinrättning, som eges af ett aktiebolag. Invid staden ligger Möckelö hafsbadsanläggning, inrättad efter kontinentalt mönster. O. I. (A. G. F.) Marie himmelsfärdsdag. Se Mariafester. Marieholm. 1. Fordom kungsgård, nu landshöfdingboställe, belägen först på fastlandet, sedan flyttad till en holme i Tidan invid Mariestad, men inom Leksbergs socken. Gårdens namn var förr Tuna l. Tunaholm, men ändrades till Marieholm, när Karl IX anlade Mariestad. Med underlydande egor utgör M. 2 mtl, tax. till 105,000 kr. (1911). Residenset är med köksträdgård tax. till 104,000 kr., länsstyrelsens f. d. ämbetslokaler samt parken Alhagen till 30,000 kr., länscellfängelset till 180,000 kr. och kronoparken M. till 71,000 kr. (se Mariestad, situationsplanen samt fig. 4 och 6). 2. Järnbruk med masugn, valsverk, stångjärnssmedja, gjuteri och mek. verkstad samt kvarn i Åsenhöga socken, Jönköpings län, ligger vid det vattendrag, som förenar Skärfsjön (231 m. ö. h.) med Mosjön (164 m.), i Flaten upptager Storån och under detta namn faller ut i Bolmen, och står genom en de senare åren tillkommen kanal i förbindelse med Hillerstorps station å Borås--Alfvesta järnväg. Tax.-v. 134,100 kr. (1911), hvaraf 22,600 kr. å jordbruksfastighet (0,64 mtl). Bruket, som tillhör M:s järnverks-a.-b., tillverkar gjutgods, vals- och stångjärn, svartsmiden samt hvarjehanda maskiner för landtbrukets behof. 1. (Wbg.) 2. Wbg. Mariehäll, municipalsamhälle (enl. k. br. 6 nov. 1908) i Bromma socken, Stockholms län, omfattande 1 mtl Bällsta n:r 1 l. Mariehäll och 1/4 mtl Kratsboda n:r 1, genom öfversta delen af Bällstaviken skildt från den östligare, omedelbart intill belägna köpingen Sundbyberg. 1,585 inv. (1911). Taxeringsvärde 30,000 kr. å jordbruksfastighet, 3,170,300 kr. å annan fastighet (1911). Luxbelysning samt kloakledning finnas. Där ligga flera fabriker, bl. a. två skofabriker (Oskaria samt C. Andersson & Björcks), A.-b. Salenii verkstäder för tillverkning af separatorer, Sv. diamantbergborrnings-a.-b. samt Fredfors fabriks a.-b:s fabrik för tillverkning af maskinremmar, presenningar och packningar. Wbg. Marieklagan, benämning på ett slags lyriska medeltidspoem (ömsom växelsånger, ömsom monologer), hvilka uttala Jungfru Marias sorg öfver sonens död på korset. Dessa klagosånger, af hvilka många genom sin innerlighet ega ett högt poetiskt värde, tjänade som uppbyggelseläsning eller uppfördes under medeltiden på skådebanan, dels som själfständiga stycken (vanligen på långfredagen), dels som inledning till de öfliga stora påskspelen eller förekommande inuti dessa. Den ryktbaraste Marieklagan är Stabat mäter (se d. o.). En ansenlig mängd sådana dikter på latin och på tyska finnes i behåll. Ett svenskt fragment af en Marieklagan (troligen af tyskt ursprung) finnes be-varadt i runskrift från 1400-talet. Detta fragment, som består af sex små pergamentblad, upptäcktes i början af 1700-talet af J. F. Peringskiöld i Vallentuna kyrka i Uppland, införlifvades med Antikvitetsarkivet och tillhör nu k. biblioteket. Det har utgifvits af Peringskiöld (1721) och Liljegren (i "Runurkunder", s. 284-291) samt senast af Klemming (1878, i "Småstycken på forn svenska", tillhörande Sv. fornskriftsällskapets samlingar). I omskrifning är det utgifvet af P. Wieselgren i "Sveriges sköna litteratur" (II, sid. 498-501). (Ur ifrågavarande fragment meddelas här som prof några rader.) fcl Han : sa : ok : maj) : sit : blipa : aula t : mik : hin : sörilik : moper : sua : s arlik : gräta : ok : fa : orf> : sauhpe* : han : mik : til : sualäls : än : iak : m j Förminskadt faksimile af 4 rader runskrift (jämte träns- l skription) nr fragmentet af en svensk Marieklagan i K. biblioteket, Stockholm. Jfr A. (1874), Schönbach, "U ber die Marienklagen" hvarest meddelas flera med den svenska