dikten nära besläktade, men vidlyftigare uppteckningar. R. G. Marieklocka, bot., namn på Campanula Medium. Marie ljusmässa. Se Mariafester. Marie-Louise [mariloiṡ]. Se Maria, franska furstinnor 7. Marielund. 1. Gods i Fundbo socken, Uppsala län, mellan sjöarna Trehörningen och Gorren. 7 5/8 mtl, tax. till 167,700 kr., två kvarnar och såg, tax.-v. 22,000 kr. Gården är bebyggd med ett stenhus (från 1600-talets förra hälft), som 1897 genomgick en grundlig reparation. M., som före 1781 kallades Lund, tillhörde Vasaättens arfvegods och förlänades i början af 1600-talet till N. Chesnecopherus och 1629 till hans måg öfverste Jakob Forbes, som 1631 introducerades på riddarhuset under släktnamnet Forbes af Lund. Hans son sålde 1686 Lund, som sedan gick genom många händer; 1781 såldes det till majoren K. J. Didron, efter hvars hustru det fick namnet M. På 1880-talet köptes godset af bergmästaren K. F. Nordensson, tillhörde sedan hans måg kaptenen Fr. Ridderbjelke och eges nu af disponenten Hugo Brundin på Gimo. -- 2. Gods i Kvibille socken, Hallands län, utgör med underlydande Susegården m. fl. 14½ mtl, tax. till 483,600 kr. (1911). M. var urspr, ett utsockne frälsehemman Räfdala, som 1700 egdes af M. Stenbock, 1725 af hans dotterdotter M. S. Wachtmeister och senare af öfversten A. P. Stenborg-Ridderstam, under hvars tid i slutet af 1700-talet säterifriheten öfverflyttades från Dalshult i Slättåkra socken till Räfdala. 1860 tillhörde det kammarherre K. J. Kuylenstierna, sedermera äfven egare af Susegården och Sperlingsholm. Nuv. egaren är dennes måg kapten Seb. Tham. Wbg. Marielyst, 1856--90 namn på ”Grundtvigs högskola”, belägen utanför Köpenhamns Nörrebro, därefter flyttad till Lyngby. E. Ebg. Marienbad, stad samt brunns- och badort i Böhmen, kretsen Tepl, 37 km. s. v. från Karlsbad, i en sidodal af Königswartberget, omkr. 640 m. ö. h. M. vardt stad 1868 och hade 4,617 inv. 1900. Det har ett mot s. fritt och öppet läge, men omslutes på öfriga sidor af barrskogsklädda, sluttande berg och har en medeltemperatur för året af 7,5° C. M. började begagnas som kurort först 1808, men har sedan dess utvecklat sig till en af de förnämsta i Europa.

Kreuzbrunnen i Marienbad.

Källorna och hela kuranstalten tillhöra det närbelägna klostret Tepl. Källorna äro till antalet 8, hvilka användas såväl till bad som till dryck, utom Marienquelle, som begagnas uteslutande till bad. De öfriga mest begagnade äro Kreuzbrunnen (se fig.), Ferdinandsbrunnen och Waldbrunnen, hvilka ha en temperatur af 9°--12° C. Källorna, som räknas till de alkalisk-saliniska, utmärkas för stor halt af glaubersalt; dessutom hålla de koksalt och kolsyradt natron samt järn i växlande mängd och fri kolsyra. Indikationerna för Marienbadkällorna sammanfalla ej fullt med dem för Karlsbadkällorna; de äro mera afförande än dessa, och därför sökas de företrädesvis af personer, som lida af kronisk obstipation och af personer med öfverdrifven fettbildning samt af giktpatienter. Utom bad i det naturliga källvattnet serveras en mängd andra bad, såsom gyttjebad (moorbäder), kolsyrebad m. m. Äfven Zandergymnastik begagnas. Afmagringskurerna bero väl äfven på lämplig diet. Vatten (företrädesvis från Kreuz- och Ferdinandsbrunnen) försändes i stor mängd (öfver 1 mill. flaskor årl.) öfver hela världen samt brunnssalt (4,000 kg.), moderlut och moderlutsalt. När man som i Sverige förfogar öfver så enastående goda konstgjorda mineralvatten, äro dessa att föredraga framför de importerade naturliga, ty de senare äro just ej så hållbara, järnet är oftast utfälldt. Kurgästernas antal uppgår årligen till 25--30 tusen pers. Ln. Marienbaum (Marienboom), fordom birgittinkloster i preussiska Rhenprovinsen, emellan Xanten och Kalkar. Marienberg. 1. Stad i konungariket Sachsen, kretsen Chemnitz. 7,603 inv. (1905). Liflig och mångsidig industri. -- 2. Se Helmstedt och Würzburg. -- 3. Kallvattenkuranstalt. Se Boppard. 1. J-F. N. Marienboom [-båm]. Se Marienbaum. Marienborgh, fordom birgittinkloster nära staden Amersfoort (se d. o.). Marienburg. 1. Friherreskap, som 30 april 1651 upprättades till förmån för riksrådet och fältmarskalken grefve Gustaf Horn, med succession för dennes brorsöner generalmajoren Gustaf Evertsson och öfversten Henrik Henriksson Horn. Det omfattade Marienburgs slott och starosti i östra Livland, (nuv. kretsen Balk), som 3 dec. 1625 donerats G. Horn under Norrköpings besluts villkor. -- Det på en holme liggande slottet kom 1601 i svenskarnas händer, men förlorades snart åter till polackerna. Det intogs 1625 ånyo af svenskarna och förstärktes 1634 efter en af Oluff Hansson (örnehufwudh) utarbetad dessein, men intogs 1658 af ryssarna och behölls af dem till freden 1661. Det af brann 1684, men förstärktes sedan delvis. 23 aug. 1702 måste svenskarna uppge det till ryssarna, sedan dessa nedskjutit dess frammurar; men sedan de väl inkommit på slottsholmen och innan alla försvararna hunnit uttåga, sprängde artillerikapten Wulff återstoden af slottet i luften; med anledning däraf bröto ryssarna den ingångna kapitulationen. -- 2. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Danzig (Westpreussen), i en fruktbar trakt på högra stranden af Nogat (en arm af Weichsel) samt vid preussiska östbanan. 14,019 inv. (1910). Gymnasium, lärarseminarium, landtbruksskola, institut för döfstumma. Flera fabriker och liflig handel med spannmål och trä-