963 Marienburgskansen-Mariestad 964 varor. Stora ull- och hästmarknader. M. var 1309-1457 residens för Tyska ordens högmästare. Slottet i M. blef ett af de största och starkaste fästena i Tyskland, men intogs 1457 af polackerna och af träddes till dem jämte hela Westpreussen genom freden i Thorn (1466). Slottet var sedermera säte för polska vojvoder. Under Gustaf II Adolfs krig med Polen intogs det i juli 1626, hvarefter stad och slott, som då voro omgifna endast af delvis dubbla ringmurar, försågos med ett äfven förstäderna inneslutande bastioneradt retranche-mang, och sommaren 1629 låg svenska armén inom M:s förskansade läger, som 3 juli-19 aug. förgäf-ves belägrades af polackerna. I stilleståndet i Altmark s. å. öfverläts M. till kurfursten af Branden-burg i sekvester. En af Oluff Hansson (örnehuf-wudh) uppgjord förstärkningsplan började 1634 sättas i verket, men arbetena afbrötos, då stilleståndet 1635 förnyades. Från 7 febr. 1656 belägrades M. af Stenbock, som 28 s. m. intog staden, hvars försvarsverk därefter förstärktes. 15 (25) juni 1656 slöts i M. mellan Karl X Gustaf och kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg ett fördrag, enligt hvilket den senare skulle med 4,000 man understödja konungen mot det att han erhöll 4 landskap i Stör-Polen med full suveränitet. I sept. 1659 försvarades M. af svenskarna lyckligt mot brandenburgare, österrikare och polacker. Sedan M. 1772 blifvit preussisk besittning, begagnades slottet som magasin, men undergick 1817-42 en restaurering, som senare fortsatts (sedan 1882). Det består af 3 delar: Hochschloss Marienburgs slott: Hochschloss jämte slottskyrkan. (den äldsta delen, uppförd 1274; se fig.), Mit-telschloss (uppfördt 13G6-09, där särskildt re-fektorierna äro sevärda) samt Vorburg (den yngsta delen). Det är byggdt af tegel i en för östersjöprovinserna egendomlig stil och är utan tvifvel en af de ädlaste profanbyggnader, som finnas kvar från Tysklands medeltid. - 3. Slott vid Main midt emot Wiirzburg (se d. o.). 1. G. F.* L. WrsonM. 2. (J. F. N. L. W:son M.) Marienburgskansen, en af svenskarna 1657 byggd broskans på St. Werder vid Danziger haupt. 12 okt. 1659 måste M. utrymmas af dem. L. W:son M. Mariendal l. Marienthal (lat. Mariæ vallis), fordom birgittinkloster nära staden Reval, Estland. Mariendorf, by i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), 5 km. s. om Berlin, genom elektrisk spårväg förenad med denna stad. 15,394 inv. (1910). J. F. N. Marienforst, fordom birgittinkloster nära Köln, Rhenprovinsen. Marienglas, mycket rena gipsarter, som stundom förekomma i vackra, genomskinliga, ofta tämligen stora kristaller. Marienkamp (lat. Rosa Mariæ), fordom birgittinkloster i staden Kampen, Nederländerna. Marienkron [-krån], fordom birgittinkloster vid Stralsund. Marienlyst, danskt kungligt lustslott jämte hafsbadanstalt vid staden Helsingör (se d. o., sp. 367 o. fig. 1). Marienmai, fordom birgittinkloster helt nära Oettingen, Bajern. Marienmünster, fordom birgittinkloster i Altomünster (se d. o.). Marienquelle, kloster. Se Fons Mariæ. Marienstern (lat. Mariæ Stella). 1. Fordom birgittinkloster i Gouda, Nederländerna. -- 2. Rikt nunnekloster af cisterciensorden i kretsen Bautzen, konungariket Sachsen, 8 km. från staden Kamenz, grundlagdt 1248. Nunnorna ha en uppfostringsanstalt för flickor. Marienthal. 1. Kloster af franciskanorden i preussiska reg.-omr. Wiesbaden, 3 km. från Geisenheim, med mycket besökt vallfartskyrka. -- 2. Nunnekloster af cisterciensorden i sachsiska kretsen Bautzen, vid Neisse, 1 km. ofvanför staden Ostritz, stiftadt före 1234. Kvinnlig uppfostringsanstalt. -- 3. Vallfartsort nära Hagenau (se d. o.). -- 4. Fordom birgittinkloster. Se Mariendal. Marienthron [-trån; lat. Thronus Mariæ], fordom birgittinkloster i Dendremonde i Belgien. Marientriumf (lat. Triumphus Mariæ), fordom birgittinkloster i Lublin, Galizien. Marienwater (lat. Aquæ Mariæ), fordom birgittinkloster nära 'sHertogenbosch, Nederländerna. Marienwerder. 1. Regeringsområde, omfattande södra och större delen af preussiska prov. Westpreussen och indeladt i 17 kretsar. 17,592 kvkm. 960,855 inv. (1910), af hvilka något mer än hälften katoliker. -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, vid järnvägen Thorn--Marienburg, 5 km. från Weichsel. 10,258 inv. (1905). Staden är säte för Westpreussens "oberlandesgericht" samt har gymnasium, högre flickskola med seminarium samt underofficersskola. Det 1232 af Tyska orden grundlagda slottet, förr säte för biskoparna af Pomesanien, är nu fängelse och lokal för kretsdomstolen. M. intogs af Gustaf II Adolf i aug. 1628, hvarefter ett retranchemang uppkastades omkring staden. I juni 1629 utrymdes M. af svenskarna och besattes af polackerna och de kejserlige. Under Karl X:s krig öfverrumplades M. af svenskarna såväl 12 sept. 1658 som 10 febr. 1659. 1. (J. F. N.) 2. (J. F. N. L. W:son M.) Marienwold, fordom birgittinkloster vid Lybeck. Marie obefläckade aflelses fest. Se Aflelse 2 och M a r i a k u 11. Marie reningsfest. Se Mariafester. Marieskog, kloster. Se Dragsmark 2. Mariestad, uppstad i Skaraborgs län och residensstad i länet, är beläget vid Tidans utlopp i Vänern på dess östra strand. Stadens hela område är 1,264 har, hvaraf stadsplanen upptar omkr.