981 Marino-Marinöfverintendent 982 Marino [-rmå], G., italiensk skald. Se Mar i ni. Marinoni [-nånij, H i p po lyte, fransk uppfinnare och tidningsutgifvare, f. 1823 i Paris, d. där 1904, vann rykte som framgångsrik konstruktör af rotationspressar för tidningstryck. M. var från 1883 till sin död ekonomiledare och direktör för den i Paris utgifna, mycket spridda billighetstidningen "Le petit journal". Marinos (grek. MåQivog). 1. Läkare och ana-tom, omkr. år 90 f. Kr., hvilken Galenos betecknar som anatomiens återställare och ofta citerar i sina skrifter. - 2. Geograf från Tyros, lefde i 2:a årh. e. Kr. Han säges ha varit den förste, som lade ett system af längd- och breddgrader till grund för geografiska ortbestämningar. Hans skrifter, som gått förlorade, voro en hufvudkälla för hans ännu berömdare efterföljare Ptolemaios. - 3. Nyplatonsk filosof från Flavia Neapolis, det forna Sikem i Palestina, lefde under senare delen af 400-talet. Han var Proklos' lärjunge och efterträdare på den filosofiska lärostolen i Aten och efterlämnade en ännu bevarad skrift ("Proklos eller om lycksaligheten", utg. bl. a. i Cobets uppl. af Diogenes Laértius, 1850), som utgör en panegyrik öfver Proklos och hans filosofi. 1-3. A. M. A. Marinregementet. Garnisonstruppen vid flottan kallades i äldre tider m a r i n i e r e r, och af dessa fanns ett regemente å 1,400 man, hvilket 1766 minskades till 700, som sedermera upptogos dels till volontärer, dels till kofferdibåtsmän (se K o f-ferdi). Ett nytt volontärregemente på 400 man uppsattes 1789 och ännu ett å 1,000 man, under namn af Storamiralens regemente, s. å. Efter krigets slut sammanslogos regementena till två å tillsammans 1,500 man, hvilka bestridde garnisonstjänst i Karlskrona; ett kompani var dock förlagdt i Göteborg, och sedermera flyttades ett kompani till Stralsund. I stället uppsattes på Pommerska kammarens bekostnad ett nytt kompani. Slutligen funnos i Karlskrona 2 regementen volontärer, i Stockholm l och i Göteborg 1. Dessa förvandlades 1824 till Sjöartillerikåren å 874 man i 10 kompanier, af hvilka 7 förlades i Karlskrona, 2 i Stockholm och l i Göteborg. Sjöartillerikåren skulle i fredstid bestrida garnisons-tjänst vid flottans stationer och där förefallande artilleriarbeten. Dess ändamål skulle vara att bilda goda artillerister, men den skulle exerceras både som infanteri och som artilleri. Sjöartillerikåren förvandlades 1832 till Sjöartilleriregementet å 800 man i 10 kompanier och med ungefär samma tjänstgöring som den förra kåren, hvarjämte regementet skulle utgöra stam för Blekinge läns beväring. Kegementet förlades i garnison i Karlskrona, dit äfven kompanierna från Stockholm och Göteborg förflyttades. 1845 förändrades Sjöartilleriregementet till M a r i n r e-g e m e n t e t, för hvilket tillämpades hufvudsakligen samma stadgande som för det förra. Marinregementet öfverflyttades med 1872 års ingång från sjö- till landtförsvaret och skulle sedan indragas i mån af personalens afgång. Vid uppsättningen af Blekinge bataljon (se d. o.) 1886 öfverfördes dit de flesta vid Marinregementet kvartjänande officerare och underofficerare, hvarefter regementet försvunnit. C. O. N. Marinstaben, som i fråga om marinen i hufvud- sak motsvarar hvad Generalstaben är for armén, leder sitt ursprung från 1884, då i förnyadt reglemente för flottan bestämdes, att chefen för Sjöförsvarsdepartementet i rent militära frågor skulle biträdas af "chefen för Flottans stab", en högre sjöofficer, till hvars förfogande ställdes ett mindre antal kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter vid flottan. Först genom k. kung. 29 maj 1896 fick "Flottans stab" fast organisation. Sedan Kustartilleriet 1902 upprättats och införlifvats med flottan samt båda någon tid därefter erhållit den gemensamma benämningen marinen, förändrades genom k. kung. 31 dec. 1907 Flottans stab till Marinstaben. De senaste bestämmelserna för dennas verksamhet i fredstid äro af 27 sept. 1911. Chefen, en inför K. M:t ansvarig flaggman eller kommendör, har till hufvudsakligt åliggande att efter samråd med inspektören af flottans öfningar till sjöss uppgöra förslag till instruktioner för flottans befälhafvare till sjöss; att granska inkommande års- och generalrapporter; att af ge förslag till författningar, reglementen och instruktioner för flottan, hvilka ej äro af ekonomisk art, förslag till tjänstgöringstider för marinens värnpliktiga och till flottans öfningar m. m. - Marinstabens arbeten äro fördelade på 4 afdelningar, hvar och en med en regementsofficer af flottan till chef: m o b i l i-seringsafdelningen, som utarbetar en stor del af planerna för marinens mobilisering, handlägger ärenden rörande kustartilleriet och värnplikten m. m.; kommunikationsaf-delningen, som handlägger ärenden rörande användningen af marinens stridskrafter i krigstid, signalväsendet, taktik och bevakningstjänst, lots-verket, militärleder, farleder, kanaler m. m.; organisationsafdelningen, som utarbetar förslag till förbättringar i marinens organisation, planer för flottans årliga öfningar, förslag till författningar och reglementen m. m.; samt u t-rikesafdelningen, som samlar underrättelser om sjökrigsväsendet i främmande länder, verkställer sjökrigshistoriska forskningar och vårdar stabens bibliotek. Förutom chefen och af delningschef erna är ett 20-tal officerare af flottan och Kustartilleriet kommenderadt till tjänstgöring i Marinstaben på viss tid eller tillsvidare. H. W-1. Marinus. Två påfvar ha burit detta namn. Genom misstag ha dessa påfvar i vissa påfvelängder uppförts under namnen Martin II och III och därigenom vållat oriktig nummerföljd i afseende på två påfvar med detta namn. 1. M. I (882-884), härstammade från Toscana, var påfvens legat vid 8:e ekumeniska mötet i Kon-stå ntinopel (869-870), blef sedan biskop af Csere i Toscana och användes senare ännu en gång som sändebud i Konstantinopel. Om hans pontifikat är föga kändt. 2. M. II (942-946), gjordes till påfve af Al-berik II (se A l b e r i k) och gick under hela sitt pontifikat i hans ledband. Litt.: Langen, "Ge-schichte der römischen kirche von Nikolaus I. bis Gregor VII" (1892). T. H-r. Marinöfverdirektör. Se Mariningenjör-kåren. Marinöfverintendent. Se Mar i nin t en dö n-turkåren.