997 Mark Ancona-Markaryd-Veinge järnväg 993 parodi (närmast med begagnande af Vergilius' .Eneid), hvarvid "gamla skolans" män och dess anhängare äfvensom neutrerna fingo springa gatlopp. Hufvudperson är Markall (Wallmarks gamla öknamn från "Polyfem"), men dessutom förekomma bl. a. Polyhistrio (Leopold), Lindvurmen (Anders Lindeberg), Amarulli (Talerius), Nestor (Rosen-stein), Riddaren Hans den Jans sig kallar (Järta) och Esaias den Digre (Tegnér). Första sången i den ursprungliga Hammarsköldska texten är minst förändrad; den andra sången, som i den ursprungliga texten har en ganska cynisk karaktär, omarbetades af Sondén, men miste i omarbetningen betydligt af sin drastiska komik, under det att åter dess versi-fiering vann betydligt; i tredje sången - som är den viktigaste, enär där hela Rimmarhären mönstras - ha förändringar vidtagits, i det åtskilliga figurer strukits, då de under tiden antingen gått hädan eller eljest trädt tillbaka ur striden, under det andra tillkommit; sedan diktades alldeles på nytt den fjärde sången, "offermåltiden", som lär åsyftat en festmåltid, vid hvilken man sökt förena olika krafter mot fosforisterna (särskildt för att vinna de "teckenförbidande neutrer"); Dun-ciadens fjärde sång motsvarade Rimthussiadens femte, hvari själfva drabbningen skildras, dock vida mera utfördt och rikare än i urtexten, och dennas femte sång af en betydligt längre sjätte i den nya. Vid utarbetningen af den nya texten, som i afseende både på innehåll och form är den ursprungliga vida öfverlägsen, medverkade främst Atterbom och Sondén, jämte Hammarsköld. Utom denna dikt innehöll "Första natten" en inledning, tvifvelsutan förf. af Livijn, och en dikt på finsk runometer, Markallainens födelse, af Sondén med begagnande af Schröters "finnische runen". "Första natten" väckte mycket bifall, äfven i kretsar utom de fos-foristiska; till en början bibehölls anonymiteten äfven för de närmaste (som Palmblad), men kunde icke länge bevaras. Bland dem, som svarade, var Hans Järta (med "Den sömnlöse hunden" och "Fragment i den epometricaniniska diktarten"). Fosforisterna hade för afsikt att låta en hel rad fortsättningar följa: politiska afhandlingar, en mile-sisk saga, en ny hjältedikt "Markalle'an", en saga i götisk (isländsk) stil o. s. v., men man stannade vid "Andra natten", som utkom i april 1821 och som är författad hufvudsakligen af Dahlgren, med mycket rika bidrag af Livijn (särskildt en del satirer mot tidens publicister) samt mindre af Hammarsköld och Sondén. Det är en romantisk hjältedikt, "Åsnan", i sex sånger, i hvilken f. ö. fosforisterna äfven skämta en smula med sig själfva. Denna "natt" är emellertid mindre helgjutet och planmässigt utförd än den förra och lider dessutom af tröttande bredd; den gjorde ej heller fullt samma lycka, och tanken att fortsätta striden med dylika skämt uppgafs. Jfr K. Warburg, "Första Markallsnatten och dess förhållande till Hammarskölds urskrift" (i "Samlaren", 1910). K. W-g. Mark Ancona [-kåna], fordom ett själfständigt område i mellersta Italien, emellan Adriatiska hafvet och Apenninerna, med staden Ancona som hufvudort, nu under namnet Marche (compartimento i konungariket Italien). Det bildades af langobarderna, hvilka efter eröfringen af dessa trakter insatte en markgrefve som ståthållare där. Senare en del af hertigdömet Spoleto, förlänades det 1052 åt markgrefven Guarnero (Verner) och kallades efter denne Marca Guarneri. Under hohenstaufernas strid med påfvarna gjorde de flesta städerna i M. sig oberoende eller sökte Roms skydd och betalte för detta en årlig tribut till påfven. Staden Ancona intogs 1532 och införlifvades af påfven Klemens VII med Kyrkostaten, med hvilken M. sedan var förenadt till 1860 (med undantag af åren 1808--14, då det tillhörde konungariket Italien), från 1831 under benämningen "legation". (J. F. N.) Markant. Se Mark, sp. 992. Markarfljót, bred och djup jökelälf i södra delen af Island, delar sig efter ett kort lopp i flera armar, som omsluta de s. k. "landöarna". På en af dessa låg Njáls gård Bergthorshval. M. flyter s. om Hlíðarendi, där Gunnar Håmundsson bodde. I nedre delen af sitt lopp har älfven undergått flera ändringar, i synnerhet under 1600-talet. C. R.* Markaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 18,618 har. 4,549 inv. (1911). M. utgör ett pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Socknens prästgård är det på historiska minnen rika Ulfsbäck (se d. o.). Inom socknen ligger M. stationssamhälle omkring stationerna M. vid Hässleholm--M:s och M.--Veinge järnvägar samt M:s västra vid Skåne--Smålands järnväg och den koncessionerade M.--Landeryds järnväg. Inom samhället finnas postkontor, apotek, enskildt praktiserande läkare, sparbank, afdelningskontor af Sydsvenska kredit-a.-b. och A.-b. Malmö folkbank, många handlande och handtverkare samt flera industriella anläggningar, såsom väfskedsfabrik, snickerifabrik, ångsåg. Enär trakten är rik på stora och värdefulla torfmossar, har man dit (vid Lokasjön) förlagt statens torfskola, afsedd för utbildning af tjänstemän och förmän vid torfindustriella anläggningar. Äfven Svenska torfbyrån, som organiserat torffabriker öfver hela Skandinavien och Storbritannien, ligger vid M., som kan anses som centrum för Skandinaviens torfindustri. Underhandlingar ha inledts om ditledande af elektrisk energi från Sydsvenska kraftaktiebolagets kraftstation vid Majenfors. Med stöd af platsens raska uppsving (den har öfver 900 inv.) har framställning gjorts till K. M:t om köpingsrättigheter. -- 1644 uppsatte svenskarna ett "ryskt staket" i M. "in på danska gränsen". 1657 anordnade Per Brahe förhuggningar i M. vid gränsen (jfr äfven Hylte skans). I okt. 1676 gjorde Gyllenstierna och Dahlbergh "en och annan god anstalt" i M. vid gränsen. Wbg. L. W:son M. Markaryd--Veinge järnväg (sign. Ma. V. J.), normalspårig (1,435 m.), 34,8 km. lång järnväg, sorn eges och trafikeras af Markaryd--Veinge järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som öppnades för trafik 3 juli 1899, är med 10,0 km. belägen inom Kronobergs län och med 24,8 km. inom Hallands län, och sträcker sig från Markaryds station vid Hässleholm--Markaryds järnväg i nordvästlig riktning, till största delen af sin längd i Lagans dalgång, till Veinge station vid Västkustbanan, belägen 6 km. n. om Laholm. I Markaryd står järnvägen i spårförbindelse med Markaryds västra station vid Skåne--Smålands järnväg. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 1,236,250 kr., aktiekapitalet till 552,600 kr. och