1049-1050 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marradi, Giovanni - Marrakesch - Marranos - Marrast, Armand - Marriot, Emil - Mar-risp - Marroner - Marronkaffe - Marronnegrer - Marroquin, José Maria - Marrubiin - Marrubium - Marruciner - Marruvium - Marryat, Frederick

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

1049 Marrakesch-Marryat 1050 liga historiska genren. M:s diktning representeras af följande arbeten: Canzoni moderne (1879), "19 ottobre 1880" (1880), Fantasie marine (s. å.), Mortuaria (1832), Ricordi lirici (1885), Poesie (1887), Nuovi canti (1891), Ballate (1894), Rapsodia Garibaldina 1849<(i> (1899) och Rapsodia Garibaldina 1860 (1903). 1902 utkommo hans samlade dikter, Poesie för åren 1875-1900, 1907 åter utgifna under namn af Poesie nuovamente raccolte e ordinate. II. N. Marrakesch, hufvudstad i Marokko. Se Marokko. Marranos [-ra'nås], mindre riktigt Marannos, sp. (af marrdno, svin), i Spanien skymfnamn på döpta judar. Jfr Ph. Philippsons roman "Die marranen" (1843; 2:a uppl. 1855). Se Judar, .sp. 221. Marrast [mara'st], Armand, fransk publicist och politiker, f. 1801 i Saint-Gaudens, d. 1852 i Paris, blef efter julirevolutionen 1830 en af stiftarna af det Antidynastiskt republikanska partiet och förfäktade 1832-34 dess idéer som redaktör af tidn. "Tribune". Efter några års nödtvungen landsflykt i England återkom M. 1838 och blef 1841 chefredaktör för tidningen "National". Vid februarirevolutionen 1848 blef han medlem af provisoriska regeringen, valdes i mars till mär i Paris och invaldes i konstituerande församlingen, där han, från juni, fungerade som president. Han förlorade emellertid hastigt sin popularitet och invaldes ej i den lagstiftande församlingen, som sammanträdde i maj 1849. Marriot, Emil, pseudonym för Emilie Mataja. Mar-risp, bot., namn på Statice Limonium. Marroner. Se Maroner. Marronkaffe. Se Kaffe, sp. 535. Marronnegrer. Se Maronnegrer. Marroquin [marråk'n], José Maria, president i Colombia 1900-04. Se Colombia, sp. 560. Marrubiin. Se Marrubium. Marrubium L., bot., ett örtsläkte, hörande till fam. Labiatæ. Det har 5-10-tandadt blomfoder och ståndare och stift inneslutna i kronröret. Släktet eger inemot 30 arter i tempererade länder, men i Sverige finnes blott en, M. vulgare L., kransborren, som är en mångårig, mer eller mindre hvitullig, nedtill kortgrenig ört af 20-50 cm. höjd, med rundade eller nedtill hjärtlika, mycket skrynkliga, under gropiga och i kanten groft och ojämnt naggade blad. Blommorna äro små, hvita och sitta i nästan klotlika, täta kransar i bladvecken. När frukterna äro mogna, lossna dessa kransar lätt från sina fästen och fastna medelst blomfodrets krokuddiga flikspetsar vid förbigående djur eller människors kläder, snarlikt kardborrar, hvarigenom frukterna spridas. Detta har gett anledning till svenska namnet "kransborre". Örten förekommer vid gator och vägar samt f. ö. helst i människoboningars grannskap i mellersta och södra Sverige. Lukten af den färska örten är angenäm, något erinrande om mysk; smaken är starkt bitter, ihållande, beroende på ett bitterämne, marrubiin, och på en flyktig olja. Den torkade örten var förr officinell under namnet Herba marrubii albi l. Prasii, hvit andorn, och användes som te mot. gulsot, kroniska katarrer, "slemflöden" m. m. Jfr Grönsaftkur. O. T. S. (G. L-m.) Marruciner (lat. marrucini), ett fåtaligt, tappert italiskt folk af umbrisk-sabellisk stam vid östra kusten af mellersta Italien, s. om floden Aternus (nu Pescara), som skilde dem från vestinerna. De underkufvades af romarna i samnitkrigen (i 4:e årh. f. Kr.), men deltogo i bundsförvantkriget (91-88 f. Kr.) och erhöllo till följd däraf romersk medborgarrätt. Deras hufvudstad var Teate (nu Chieti). Marrubium. Se ´Marser. Marryat [mä'riot], Frederick, engelsk författare, f. 10 juli 1792 i London, d. 9 aug. 1848, rymde till sjöss flera gånger i gossåren, fick 1806 följa sin håg och tjänte de första åren som sjökadett under lord Dundonald samt deltog i en mängd drabbningar och äfventyr under kryssningar utmed franska och spanska kusterna. 1812-14 tjänstgjorde M. som marinlöjtnant i kriget mot Förenta staterna och sändes 1815 med eget kommando till S:t Helena. Han utmärkte sig 1824-25 som befälhafvare för den i kriget mot Burma utsända eskadern och fick 1825 flottkaptens rang. En rik erfarenhet stod sålunda M. till buds, då han 1830 tog afsked ur tjänsten och uteslutande egnade sig åt författarskap. Ur hans penna flöto på 20 år 24 arbeten, dels sjöromaner, dels äfventyrsberättelser för ungdom (samt en resedagbok). De äro, i den ordning de kommo till, Frank Mildmay, or the naval officer (1829); The king's own; Newton Forster, or the merchant service; Peter Simple; Jacob Faithful; The pacha of many tales; Mr midshipman Easy; Japhet in search of a father; The pirate and the three cutters; Snarley-yow, or the dog fiend; The phantom ship; A diary in America; Olla podrida; Poor Jack; Masterman Ready; Joseph Rushbrook; Percival Keene; Travels and adventures of monsieur Violet; The settlers in Canada; The privateer's man; The mission, or scenes in Africa; The children of the new forest; The liltle savage och Valerie (1849, ej fullbordad af M.). De ha (utom dagboken och "Olla podrida") öfversatts till svenska, åtskilliga i mer än en uppl. Omväxlande, händelserika samt berättade med en alldeles särskild liflighet och naturlighet, höra "kapten" M:s romaner till skönlitteraturens mest lästa alster och lämpa sig alldeles särskildt till gossläsning. Det förtjänar nämnas, att han utarbetade en mycket använd signalbok för handelsfartyg. Se biogr, öfver M. af Hannay (1889) och "Life and letters of captain M.", utg. i 2 bd 1872 af hans dotter Florence M., f. 1837, d. 1899 som fru Lean, hvilken gjort sig ett namn som författarinna till många ganska omtyckta romaner (några i sv. öfv., "Det finnes ingen död" 1892, "En själ i brand" 1901 m. fl.).

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1049-1050 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|