Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marschechelon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1063
Marsdenia-Marseille
1064
af sina 7 resor till Nya Zeeland (den sista så
sent som 1837) och förvärfvade där ett enastående
inflytande öfver de infödde. Maorifolkets kristnande
försiggick till stor del under hans insiktsfulla
ledning; för Nya Zeelands historia var detta
missionsarbete synnerligen betydelsefullt. Jfr
J. B. Marsden, "Memoirs of Samuel M." (1859), och
Rusden, "History of New Zealand", I (2:a uppl. 1896).
v.s-g.
Marsdénia R. Br., bot., växtsläkte af
vanligen slingrande buskar, hörande till
fam. Asclepiada-cecB. Blommorna äro små, oftast
klockformiga. De 60-70 arterna förekomma nästan
alla i varma länder, en art förekommer i Europa
(Albanien). Mest bekant är M. condurango (Gonolobus
con-durango), en sammetshårig lian, inhemsk i Ecuador
och Colombia, som lämnar den officinella drogen
cortex condurango, kondurangobark (se Kondurango).
G. L-m.
Marsdiep [-dip], sund vid Hel der (se d. o.).
Marseillan [-säja’], stad i franska
dep. Hérault (Languedoc), vid étang de Thau,
nära Medelhafvet. 4,722 inv. (1901). Vinhandel.
J. F. N.
Marseille [-sä’j], Frankrikes förnämsta sjöstad,
hufvudstad i dep. Bouches-du-Rhône, ligger vid
Medelhafvet, under 43° 17’ n. br. och 5° 22’ ö. lgd,
amfiteatraliskt på en klippig grund, urspr. byggd
i hästskoform kring Gamla hamnen (Vieux port), som
ännu är dess centrum (jfr fig. 1). Genom sitt läge 42
km. ö. om Rhônes hufvudmynning har M. alla fördelar af
trafiken på den stora floden, som numera reglerats,
så att den blifvit obehindradt segelbar under 11
månader af året, utan att lida af flodens myckna
slam. Genom bergen i n. och ö. är M. skyddadt mot
vindar från dessa håll, däremot är skyddet mot v. och
s. bristfälligt, enär de små klippöarna If (se d. o.),
Ratonneau och Pomègue knappt kunna räknas, och
därför har man, sedan Gamla hamnen blef otillräcklig,
innanför med kusten parallella hamnarmar byggt en
konstgjord hamn, som är delad i flera "bassins". Det
ypperliga läget har sedan urgamla tider gjort M. till
en viktig hamnstad. I våra dagar går en stor del
af Frankrikes handel med västra Europa samt så godt
som all dess handel på Medelhafsländerna och Orienten
öfver M. – Klimatet är mildt, men underkastadt starka
växlingar, i synnerhet genom den häftiga och relativt
kalla nordanvinden (mistral), som blåser omkr. 175
dagar om året. Medelårstemperaturen är 14,3°, med
21,4° om sommaren och 7,1° om vintern.
Gamla hamnen utgöres af en åt ö. inträngande vik,
900 m. lång, 300 m. bred, hvars inlopp försvaras
af två fästen, Grasse-Tilly (förr S:t Jean) och
d’Entrecasteaux (förr S:t Nicolas). Kring viken
sluter sig den gamla staden, hvars täta kvarter med
sina trånga gator draga sig uppåt de terrassformigt
lägrade kullarna. Från spetsen af hamnen utgår en af
de stora pulsådrorna för trafiken med en längd af 4
km. från s. s. v. till n. n. ö. Den heter i sin nedre
del Rue Cannebière, därefter Rue Noailles, Allées
de Meilhan och Boulevard de Madeleine. Vinkelrätt
mot denna går en annan likaledes med många namn
(från n. n. v.): Boulevard de Paris, Grand chemin
d’Aix, Rue d’Aix, Cours Belsunce, Cours S:t Louis,
Rue de Rome och Le Prado. Dessa farleder äro delvis
planterade med träd. I
synnerhet äro Rue Cannebière och dess båda närmaste
fortsättningar praktfulla genom sina vackra hus och
storartade butiker. Af andra vackra gator märkas
Rue de la république, som från Gamla hamnen leder åt
n. v. genom den gamla staden till dockorna vid den
nya hamnen, Cours Pierre Puget i södra stadsdelen
m. fl. De viktigaste öppna platserna äro Place
S:t Michel, Place d’Aix (med triumfbåge) och Place
Castellane, den sista vid början af Le Prado. En
vacker anläggning är Zoologiska trädgården i stadens
nordöstra del, till hvilken man kommer genom den
ståtliga Boulevard de Longchamp. Den ofvannämnda
Prado fortsätter som en elegant, med villor kantad
aveny långt utom staden till Parc de Château Borély
(med arkeologiskt museum) och kapplöpningsbanan,
som ligga utmed kusten (Plage du Prado), där flera
badanstalter finnas. – En storartad anläggning är
den 1839–49 anlagda vattenledningen, som för vatten
från Durance och går öfver Arcdalen i en 392,5
m. lång, 82,5 m. hög akvedukt (hela ledningen är 92
km. lång eller med fem hufvudgrenar 158 km., hvaraf
21 km. tunnlar). – Trots sin ålder är M. fattigt på
minnesmärken från gamla tider. Den forna katedralen,
som gällde för den äldsta i Gallien, är ersatt af en
basilika (se fig. 2) i romansk-bysantinsk stil vid
Quai de la Joliette (1852–93). Mer berömd är kyrkan
Notre dame de la garde på ett berg s. om Gamla hamnen
(1853–64). Vidare må nämnas Notre dame du mont Carmel
(1255), i gamla staden, S:t Victorkyrkan nära fort
d’Entrecasteaux, med intressant krypta, samt den
gotiska S:t Vincent de Paul. Öfriga offentliga
byggnader äro triumfbågen på Place d’Aix, det
palatslika Hotel de la préfecture (1861–67), Palais
de justice (1858–62) med Berryers staty framför
ingången, den i form af ett grekiskt tempel uppförda
Börsen (1852–60), hvars sal är större än den i
Paris, Château de Longchamp (1862–69) vid Zoologiska
trädgården, bestående af två stora byggnader (konst-
och naturhistoriskt museum), medelst kolonnader i
bågform förenade med en triumfbåge i midten (Château
d’eau, reservoar), och Château du pharo (medicinska
fakultetens lokal) vid inloppet till hamnen. Stadens
närmaste omgifning är kal, men trakten därutomkring
prydes af vinkullar och en mängd små landställen,
bastides, hvilka utgöra målet för alla stadsbors
sträfvan. Utom af ofvannämnda befästningar försvaras
M:s sjösida af öfre och nedre Nicolonbatterierna samt
batterierna La Corbière, Mourrepiane och Cap Pinède
n. samt batterierna Pointe d’Endoume, Roucas blanc,
Montredon, Mont Rose och Cap Croisette s. om inloppet
till Gamla hamnen, forten Pomègue och Ratonneau på
de utanför redden liggande likabenämnda öarna samt
batteriet Cap Caveaux på den förra och batterierna
Mangue, Cap blanc och Cap de Croix.
M:s folkmängd var 1801 blott 90,500 inv.,
men steg 1911 till 550,619, hvadan M. är näst
Paris Frankrikes folkrikaste stad. Öfver 80,000
utlänningar bo här, mest italienare. – Ehuru M. i
första rummet är en handelsstad, eger det äfven en
betydande industri. Dess produktionsvärde var 1900
782 mill. frcs. men 1910 1,380 mill. frcs. Antalet
fabriker var 1910 700 med 160,000 arbetare,
öfvervägande italienare. De viktigaste
industriartiklarna voro oljor och jordnötskakor
(350 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
