frcs), mjöl och gryn (210 mill.), kläder (90
mill.), socker (87 mill.), tvål (87 mill.), förr
den förnämsta industriartikeln med anor från
1600-talet, då italienare från Savona och Genua
införde tvåltillverkning, metallvaror (75 mill.),
kemiska produkter (59 mill.) o. s. v. Af betydelse
är äfven fisket, som årligen lämnar varor af öfver
1 mill. frcs i värde. Emellertid äro handel och
sjöfart M:s hufvudnäringar. Staden har två hamnar,
Gamla hamnen, ett naturligt bäcken af 28 har och 5,5
m. djup med 2,525 m. kajer, hufvudsakligen afsedd
för segelfartyg, och den nya, som byggts efter 1844
och som genom en 3,593 m. lång vågbrytare är skyddad
mot hafsvågorna. Denna hamn omfattar Avant-Port sud
(9 har), Bassin de la Joliette (22,7 har; se
Fig. 2. Joliettehamnen och basilikan (katedralen)
i Marseille.
fig. 2), som är bestämd för franska passagerarångare,
Bassins du Lazaret (22 har) och d'Arenc (18
har), hufvudsakligen för fartyg i långtrafik med
dockkompaniets stora magasin, Bassin de la Gare
maritime (18 har), för spannmålsimport, Bassin
national (41 har), för stenkols- och boskapsinförsel
samt för utländska krigsfartyg, Bassin de la Pinède,
Avant-Port nord (34,6 har) samt innanför den Bassin
de remisage, afsedd för aftacklade fartyg. Den nya
hamnens hela areal är 154 har, och dess kajer ha en
längd af 13,167 m. Djupet är 10--15 m. Dessutom finnes
en torrdocksbassäng, en bassäng för reparationer, en
flytande docka, elevatorer, stora magasin o. s. v. För
att ytterligare höja stadens sjöfart och sätta
M. i bättre stånd att konkurrera med Genua, dit
Gotthardsbanan nu ledt den nordeuropeiska handeln
med Medelhafsländerna, beviljade kamrarna 1902 71
mill. frcs till en kanal från Rhône till M. Utgående
från en bassäng n. om M:s hamn, skall kanalen i hafvet
följa kusten mot n. v., därefter gå i en 7,38 km. lång
tunnel genom Estaqueberget,
följa södra stranden af Étang de Berre till
Martigues, begagna därifrån den redan befintliga
Canal du roi, fördjupad och utvidgad, och förena
sig vid Bouc med Caual du Bouc, som den dock snart
lämnar, och går rakt i n. v. till Rhône vid Bras-Mort,
där en stor bassäng anlägges. Kanalens längd blir
71 km., djupet 3 m., bredden minst 22, i tunneln 17
m. Vattennivån är hafvets, men slussar skola anbringas
vid Bouc, Marignac och Bras-Mort. Arbetena ha icke
gjort stora framsteg sedan 1906, då republikens
president invigde desamma. Sjöfartens uppsving i nyare
tid daterar sig från 1831, då ångfartygen började
göra sig gällande, påverkades kraftigt genom öppnande
af järnvägen Avignon--M. (1848), men har i synnerhet
tilltagit efter
1869, då Sueskanalen invigdes, hvilken dragit en
stor del af handeln på Asien och Australien öfver
Medelhafvet. Sedan denna tid har sjöfarten mer än
fyrdubblats. Det är också på dessa trakter samt
på Medelhafsländerna (särskildt Algeriet), som
M. drifver sina viktigaste affärer. Det är säte för
15 ångbåtsbolag, däribland för en af de största
ångbåtslinjerna till östra Asien, Messageries
maritimes. Genom ett flertal järnvägslinjer är
det förenadt med det öfriga Frankrike, bl. a. genom
landets viktigaste järnväg Paris--Lyon--Medelhafsbanan,
samt med Italien och det öfriga Europa. Antalet
ankomna fartyg var 1910 8,318 om 9,44 mill. ton i
dräktighet och med 5,1 mill. ton varor, de afgångna
voro 8,312 med 9,5 mill. tons dräktighet och med
2,5 mill. ton varor. Bland främmande nationers
fartyg märkas (1910) 33 svenska om 31,194 ton. -- M:s
handelsomsättning med andra länder utgör omkr. en
femtedel af hela Frankrikes; tullinkomsterna
stego 1910 till 52,5 mill. frcs (en tiondel af hela
landets). Handelsomsättningen med utlandet hade 1908
ett värde af 723 mill. frcs.
