- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1091-1092

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marstrand, Vilhelm Nikolaj - Marstrander, Karl Johan Sverdrup - Marsupialia - Marsupites - Marsupproren (Marsrevolutionen, Marsdagarna) - Marsus, Domitius - Marsvin - Marsvin, Ellen - Marsvinen l. Marsvinsartade djur - Marsvinsartade djur - Marsvinsholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utanför Konstmuseet. Jfr K. Madsens omfattande monografi (1905). G-g N. Marstränder, Karl Johan Sverdrup, norsk keltolog, f. 1883 i Kristiansand, student 1902, reste 1907 med statsstipendium till Irland och anställdes 1908 som stipendiat i jämförande språkvetenskap vid Kristiania universitet. 1910 utnämndes han till professor i iriska språket och litteraturen vid School of irish learning i Dublin. M. har offentliggjort större vetenskapliga afhandlingar i lärda samfunds publikationer och tidskrifter. Sedan 1910 är han medredaktör af tidskr. "Erin". K. V. H. Marsupialia, zool., en förr allmännare än numera brukad benämning, liktydig med Metatheria. Se Pungdjur. Marsupites Mant., paleont.., under kritsystemets senontid i norra Europa och Indien lefvande krinoidésläkte med regelbunden kalk utan stjälk, erinrande om det paleozoiska släktet Cyathocrinus. Plåtarna visa en fin radialskulptur. A. Hng. Marsupproren (Marsrevolutionen, Marsdagarna) kallas de folkrörelser, som i många tyska stater, närmast som följder af den franska februarirevolutionen, utbröto i mars månad 1848, i Berlin och Wien framkallade blodiga strider med militären samt hade till följd märkliga ändringar i bestående lag och statsförfattningar. Se Preussen (Historia), Tyskland (Historia) och Österrikisk-ungerska monarkien (Historia). Äfven i Sverige uppstodo vid samma tid tumult (se Marsoroligheterna). Marsus, Domitius, romersk skald, d. mellan 19 f. Kr. och 12 e. Kr., vän till Vergilius och Tibullus, var en för sin tid mycket ansedd skald, författare till Cicuta ("sprängörten", en samling bittra satirer), till en vacker minnesdikt öfver Tibullus, elegiska skaldestycken, ett epos, Amazonis, och en prosaafhandling, De urbanitate (om vett och finhet). Martialis omtalar honom ofta nog. J-C. Marsvin, Cavia, zool., ett släkte, hörande till familjen Caviidæ (se Marsvinen), gnagarnas ordning och däggdjurens klass. Det saknar svans, har kindtänderna divergerande bakåt, ungefär lika stora och utan rötter. Framfötterna ha 4 och bakfötterna 3 tår; klorna äro böjda och hoptryckta. Öronen äro små och rundade, hela fotsulorna nakna, öfverläppen icke klufven och framtänderna utan fåra. Hit hör vanliga marsvinet, C. cobaya, som är brokigt af svart, rödgult och hvitt samt har gulgrå framtänder. Dess vilda stamform är sannolikt C. cutleri, som lefver i Peru. Det öfverfördes till Europa strax efter Amerikas upptäckande. Marsvinet är mycket omtyckt för sin förnöjsamhet och godmodighet. Det trifves utan svårighet, blott det får luftig och torr bostad, äter alla slags växtämnen, förökar sig synnerligen starkt, men bör aktas för fuktig och kall väderlek. -- Aperean, C. aperea, är allmän i Syd-Amerika och vistas på fuktiga ställen vid skogsbrynen. Djuret för ett nattligt lefnadssätt, är föga skyggt och så dumt, att rofdjuren med lätthet bemäktiga sig detsamma, samt gör skada i trädgårdar. Köttet ätes gärna af indianerna. Färgen är svartbrun, med inblandadt gult, undertill gulgrå. Framtänderna äro brungula och kroppslängden 27 cm. -- Ordet "marsvin" brukas äfven som namn på "tumlaren" (Phocæna communis) och här i den äldre heraldiken alltid denna betydelse. C. R. S. (L-e.)

illustration placeholder Vanliga marsvinet, Cavia cobaya.

Marsvin, Ellen, dansk adelsdam af en gammal, sedan 1300-talet känd och 1768 utslocknad ätt, f. 1572, d. 1640, var 1589--1602 gift med L. Munk och moder till Kirsten Munk, Kristian IV:s gemål, samt 1607--11 med K. Rud. Hon blef efter hand egarinna till flera stora gods rundt om i landet: Vallö på Själland, Ulfeldtsholm på Fyn, som hon ombyggde och kallade Ellensborg (nu Holckenhavn), Boller och Rosenvold i Jylland samt öarna Taasinge och Thurö. Hon var en af landets största godsegare (öfver 7,600 tnr hartkorn) och styrde sina egendomar med stor affärsskicklighet. För att öfverskyla dotterns otrohet 1629 främjade hon konungens förbindelse med Vibeke Kruse (se d. o.), men ställde sig dock senare (1635) på dotterns sida, då konungen stod fast vid skilsmässan. E. Ebg. Marsvinen l. Marsvinsartade djur, Caviidæ, zool., en gnagarfamilj af gruppen Hystricomorphi, som innesluter de största nu lefvande gnagarna. Liksom hos idisslarna är organisationen hos denna familjs flertal anpassad till snabb ställflyttning och utmärkes därför genom tämligen höga ben, tillbakabildadt nyckelben och benägenhet för tillbakabildning af sidotårna, särskildt å bakbenen, genom bröstbenets smalhet o. s. v. Äfven klorna ha fått ett hofliknande utseende, hvarför hithörande djur ock betecknats som Subungulata (d. v. s. en underafdelning af Ungulata, hofdjuren). Svansen är kort. Alla arterna tillhöra Central- och Syd-Amerika och bebo mycket olikartade trakter: somliga slätter, andra skogar eller sumptrakter, andra åter äro bundna till vattnet. De äro växtätare och låta lätt tämja sig; ett bland dessa djur (marsvinet) har blifvit ett verkligt husdjur. Hithörande släkten äro Cavia, marsvin, Dasyprocta (se Aguti), Coelogenys (se Pakasläktet), Dolichotis (se Marasläktet) och Hydrochoerus (se d. o.). L-e. Marsvinsartade djur, zool. Se Marsvinen. Marsvinsholm, gods i Balkåkra socken, Malmöhus län, vid M. station å Malmö--Ystads järnväg, 12 km. från Ystad, utgör numera endast 1O 1/2 mtl med en areal af 488 har, tax. till 578,000 kr. (1911). Slottet, som byggdes 1644--48 af Otto Marsvin, på pålar i en liten insjö, bildar en fyrkant i 4 våningar, försedd i nordvästra och sydöstra hörnet med torn i 5 våningar; det kallas af Upmark "den nordliga renässansriktningens sista mer betydande kraftyttring". 1782--86 företog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free