- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1093-1094

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marsvinsholm - Marsyas - Mart. - Marta (astronomi) - Marta - Martabanviken - Martall - Marteau, Henri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

excellensen Ruuth en genomgripande restaurering af slottet, hvarvid den äfven kringflutna ladugården flyttades, och 1856--57 lät frih. J. Stjernblad danske arkitekten Zwingman grundligt restaurera

illustration placeholder Marsvinsholms slott.

detsamma i Kristian IV:s stil (se fig.). Gården omtalas under namnen Bosöe, Borsöe och Borsyö redan i början af 1300-talet. Vid midten af 1500-talet innehades den af medlemmar af släkten Ulfeld, öfvergick omkr. 1630 genom köp eller lösen till Otto Marsvin, som byggde den och uppkallade den efter sig. Han ärfdes af dottersonen Kristian Urne. Genom försäljningar och arf gick godset efter hvartannat till släkterna Thott, v. Königsmarck, De la Gardie, Sjöblad, Ruuth, Piper, Tornérhielm och Wachtmeister. Grefve K. K:son Wachtmeister sålde 1854 M., sedan stora delar af godset förut afyttrats, till baron J. Stjernblad, hvars dotters, grefvinnan Ida Ehrensvärds, barn i 1:a giftet Rutger, Louise och Madeleine Bennet, sedan egde det, tills det 1910 styckades och hufvudgården, 10 1/2 mtl, köptes af ett konsortium i Göteborg, hrr J. Kjellberg, L. Vestberg och R. Witte. Marsyas (grek. Μαρσύας, lat. Marsyas), grek. myt., synes urspr. ha uppfattats som en flodgud, en personifikation af den liknämnda lilla floden vid

illustration placeholder Apollon (t. v.) och Marsyas (t. h.) i täflan samt en skyt med flåknifven, relief (tillskrifven Praxiteles) från Mantineia.

staden Kelainai i Frygien, men gällde tillika som ett slags satyr- eller silenusartad halfgud i nära samband med Bakchos (Dionysos) och dennes öfriga följe. Han nämnes äfven som representant för den i Frygien inhemska flöjtmusiken gentemot det af grekerna med mera förkärlek idkade kitaraspelet, hvars uppfinning tillskrefs Apollon. I sådant syfte berättade sagan, att, då gudinnan Athena uppfunnit flöjten, men åter bortkastat den, M. tillegnat sig detta instrument och inlåtit sig i musikalisk täflan med Apollon (se fig.), hvilken till straff för denna förmätenhet flådde huden af sin besegrade medtäflare. Enligt en frygisk sägen skall M:s afdragna hud ha varit upphängd i en grotta vid den nyssnämnda flodens källa och låtit märka glädtiga rörelser, så ofta den hörde flöjtmusik. Täflingsstriden emellan M. och Apollon är ett af den bildande konsten ofta behandladt ämne. -- En staty af en silen på Forum i Rom kallades af folket M. Kopior af densamma voro i åtskilliga städer sinnebilder för kommunal frihet. A. M. A. Mart., vid växtnamn beteckning för K. F. Ph. v. Martius (se denne). Marta, astron., en af småplaneterna. Marta, Lasarus' syster, tillhörde den för Jesus kära syskonfamiljen från Betanien. Af ett mera verksamt, på den yttre gärningen riktadt sinnelag -- "hon hade bekymmer om mångahanda" --, står hon i den evangeliska berättelsen (Luk. 10: 38 ff.) som en motbild till sin syster, Maria (se d. o. 4), som bättre förstått stillheten och "den goda delen" (se f. ö. Joh. 11). E. S-e. Martabanviken, stor hafsvik på västra kusten af Östra indiska halfön, i hvilken Irawadi och Salween utflyta. De största hamnarna vid M. äro Rangoon, Maulmain och Amherst. Den forna staden M. (på högra stranden af Salween, midt emot Maulmain), som en gång var hufvudstad i det mäktiga Talaing-riket, är nu föga mer än en by. J. F. N. Martall, liten eller förkrympt, på mossa växande tall. Marteau [-tå], Henri, fransk violinist (på mödernet af tysk härkomst), f. 1874 i Reims, elev af Leonard, har sedan 1886 konserterat i Europa och Amerika (i Sverige vid upprepade besök alltifrån 1894), blef 1900 lärare vid konservatoriet i Geneve och kallades 1908 att efterträda Joachim som professor i violin vid k. musikhögskolan i Berlin. Han vardt 1900 led. af Mus. akad. i Stockholm. M:s violinspel utmärkes af ädelhet i ton och uppfattning, stilrent föredrag och mästerskap i allt det tekniska samt fängslar ytterligare genom hans flärdfria och högligen vinnande personlighet. Förutom några sångverk har M. komponerat kammarmusik (trior, kvartetter, klarinettkvintett) och violinstycken. Varmt intresserad för svensk musik, har han kraftigt bidragit till att söka i Tyskland utbreda kännedomen om denna, särskildt Franz Berwald (se därom Konsert-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free