Mattias-Mattias Corvinus 1276 sen för de österrikiska ärkehertigarna sorn habsburgska husets hufvudman. Med kejserlig fullmakt slöt han 1606 fred i Wien med ungrarna och Bocskay och 20-årigt stillestånd i Zsitwa-Torok med Porten; men då Rudolf icke uppfyllde fredsvillkoren och striden i Ungern utbröt ånyo, förband sig M. j 1608 med de ungerska, . niäriska och österriki- J ska ständerna till ge- | mensamt väpnadt mot- j stånd mot kejsaren, och 25 juni s. å. måste denne erkänna honom som styresman i Österrike och Mähren samt konung i Ungern. Strider i Böhmen 1611 förmådde äfven detta lands protestantiska ständer att tillkalla M., hvarpå denne i maj kröntes till konung i Prag. Efter Rudolfs död, i jan. 1612, valdes M. 13 juni till romersk-tysk kejsare. Själf katolskt sinnad, sökte han dock intaga en medlande ställ- | ning mellan de tvistande partierna i tyska riket, vid denna tid förenade i den protestantiska unionen (sedan 1608) och katolska ligan (sedan 1609). Häri understöddes han af sin förnämste rådgifvare, biskop Melchior Klesl, men saknade kraft att lösa sin svåra uppgift. Protestanterna lämnade riksdagen i Regensburg 1613 och ansågo sig icke bundna af dess i deras frånvaro fattade beslut; däremot lyckades kejsaren vinna inträde i ligan, som därigenom indrogs i alla österrikiska stridigheter. Genom Klesls inflytande kom M. i fråga om tronföljden i tvist med sina egna fränder, men fann sig slutligen af dem nödsakad att låta utse sin kusin, den strängt katolske ärkehertig Ferdinand af Steier-mark, till sin efterträdare i Ungern (1618) och redan förut i Böhmen (juni 1617). Här uppblossade följande år den upprorslåga, som inledde Trettioåriga kriget och som närmast tändes af regeringens angrepp på protestanternas religionsfrihet, hufvudsakligen framkallade af Ferdinands och hans omgif-nings inflytande. Midt under striden med bömarna afled M. Han var sedan 1611 förmäld med Anna (d. 1618), dotter till ärkehertig Ferdinand af Ty-rolen, men hade med henne inga barn. - Litt.: Ritter, "Deutsche geschichte im zeitalter der gegen-reformation und des dreissigjährigen krieges" (3 bd, 1889-1908). Jfr serien "Briefe und akten zur geschichte des dreissigjährigen krieges" (flera bd, 1870 ff.). G. w-k. Mattfas (Mäster Mattias), bibelteolog och predikant under förra hälften af 1300-talet, tog magistergraden i Paris och blef kanik i Linköping samt biktfader åt den heliga Birgitta (se d. o.), hvilken han ägnade en hängifven beundran och på hvars utveckling han öfvade ett genomgripande inflytande. Kort efter hemkomsten från Magnus Erikssons ryska korståg, hvari han deltagit, afled han i Stockholm, sannolikt 1350 i den då rasande pesten. M. åtnjöt stort rykte för ovanlig lärdom och fromt, varmhjärtadt väsen samt var äfven känd och uppskattad i utlandet. I Vadstena klosterbibliotek förvarades länge hans stora bibelverk, Glosse super totam billiam (i 3 stora folioband), hvilket innehöll utläggningar öfver hela gamla och nya testamentet. Arbetet är förloradt, men en till vår tid bevarad, på förträfflig svenska skrifven inledning till och parafras af de 5 Moseböckerna är efter all sannolikhet utförd i anslutning till denna på sin tid berömda bibelkommentar. Stort anseende åtnjöt äfven hans Exposicio super apocalypsin, af hvilket arbete många handskrifter påträffats i italienska och tyska bibliotek. Bland hans skrifter märkas vidare Homo condilus, som måhända återfinnes i en Vadstenahandskrift, samt Copia exemplorum (handskrift i Uppsala universitetsbibliotek, hvars utgifvande förberedes), en i bokstafsföljd ordnad samling af legender och berättelser i starkt sammanträngd form, afsedda att som exempel inflätas i predikningar. M:s egna, i folklig stil hållna predikningar lära ha varit af gripande verkan. Som teolog röjer M., ehuru till sin metod skolasti-ker, en på lifvets och tänkandets praktiska spörsmål riktad anda, liksom äfven spår af mystisk uppfattning. Därest den af M. författade Tractatus de modo loquendi är identisk med den i Uppsala universitetsbibliotek förvarade handskriften "Po-etria nova", hvilket är mycket sannolikt, har M. äfven äran af att vara Sveriges med afseende på tiden "förste estetiker". Jfr H. Schiick, "Svensk litteraturhistoria" (I, 1886), H. Schiick o. K. War-burg), "Illustrerad svensk litteraturhistoria" (2:a uppl. 1910), samt Fr. Hammerich, "En skolastiker og en bibeltheolog fra Norden" (1865). L- W-n- Mattias Birö. Se Dévai, M. B., ungersk-reformator. Mattias Corvinus den store, konung af Ungern, nationalhjälten Hunyadis (se d. o.) andre son, f. sannolikt 23 febr. 1440 i Klausenburg, d. 6 april 1490 i Wien, erhöll en ytterst vårdad' Ilciiässansniedalj med Mattias Corvinus' bild uppfostran. Då konung Ladislaus efter Hunyadis död och hans äldste sons afrättning 1457 nödgades rymma riket och fly till Prag, förde han med sig den unge M. Efter Ladislaus' kort därefter inträffade död valdes M. 24 jan, 1458 till Ungerns konung. Med vapenmakt måste han befästa sin tron gent emot kejsar Fredrik III, som inkallats af åtskilliga missnöjda stormän. I denna strid liksom under åtskilliga följande krig med kejsaren, Turkiet, Böhmen och Polen visade han sig vara en värdig son till "Ungerns hjälte". Han eröfrade Mähren, Schlesien och Lausitz från den bannlyste