1279 Mattis-Mattu 1280 Mattis, pseudonym för fru U. H. M. L u n d-s t rom (se d. o.). Mattlummer, bot., namn på Lycopodium clava-tum L. Mattmar, socken i Jämtlands län, Offerdals tingslag. 12,738 har. 1,290 inv. (1911). Annex till Alsen, Härnösands stift, Jämtlands västra kontrakt. Matto Grosso [grå'sså], Ma'to grosso (port., "stora skogen"), stat i Brasilien, gränsar i s. v. till Bolivia (gräns: floden Guaporé), i s. till Paraguay (gräns: Rio Apa), i ö. till staterna Goyaz (gräns: floden Araguaya) och São Paulo (gräns: floden Alto Paraná). Näst Amazonas är M. Brasiliens största stat med en areal af ung. 1,5 mill. kvkm. (d. v. s. 3,3 gånger Sveriges ytvidd). Befolkningen utgör endast omkr. 140,000 pers., hvaraf nära 30 proc. hvita, d. v. s. 9 pers. på 100 kvkm. (utom indianbefolkningen, hvars antal är okändt). Landets södra del är ett lågland, som omfattar vidsträckta kärr (pantanaes) och vidt och bredt öfversvämmas hvarje regntid (årets början). Mellersta delen, som är vattendelare mellan de norrut och söderut gående floderna, är ett klippigt land (mest sandsten) med flera platåer, som terrassformigt höja sig öfver hvarandra till 400--600 m. ö. h. Högsta punkten ligger österut från hufvudstaden Cuyabá (Cuiabá) och uppskattas till nära 950 m. Där upprinna Tapajóz och Xingú (mot n.) och Paraguay (mot s.). Utom Paraguay nedanför staden Corumbá äro inga floder segelbara hela året för större farkoster. Området n. om vattendelaren, största delen af staten, saknar nästan alldeles civiliserad befolkning. M:s klimat är mycket hett; medeltemperaturen är 24° C.; dock sjunker temperaturen under den kyliga, från s. v. blåsande pampero under 12--14° och stiger under nordliga vindar till 30°. Växtligheten uppträder liksom i Brasiliens öfriga centrala stater öfvervägande som campos cerrados, d. v. s. gles lågskog eller hagar med stenig, ofruktbar mark, omväxlande med campos limpos, d. v. s. mera ängslika betesmarker, och till mindre del som tropisk skuggskog, särskildt längs alla större och mindre strömmar. Kring Paraguays och Guaporés gemensamma källområde ligger den sammanhängande, delvis försumpade urskog, som uppges vara upphofvet till statens namn. Den forna hufvudstaden, Matto grosso l. Villa bella, som är belägen i detta distrikt, öfvergafs 1820 för sumpfebrarna och är nu förfallen. Den nuv. hufvudstaden Cuyabá (se d. o.) har sundt och vackert läge bland "cerrados" nära vattendelarens sydkant, 219 m. ö. h. Statens näringsgrenar äro få och svagt utvecklade. Jordbruket (på skogsröjningarna) lämnar alla tropiska produkter, men ger intet öfverskott till utförsel. Boskapsskötseln i södra delen medger någon export af hudar och slaktdjur. Mera inbringande produkter äro kautschuk och ipecacuanha samt något matte och guaraná. Mineraltillgångarna anses vara betydliga, men äro föga kända. Guld vanns mycket under kolonialtiden. Guldproduktionen har dock småningom upphört, men är nu på väg att åter upplifvas, särskildt kring Cuyabá. C. Lmn. Mattoir [-t<wär], fr. Se K r i 11 e c k n i n g s-maner. Ma'tton, Ida Elisabet, skulptris, f. 24 febr. 1863 i Gäfle, studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1882-86 och i Paris från 1887. Hon har utfört såväl statyer som porträttbyster och grupper i marmor - / vågor (byst, utställd 1897), Förtroendet (dubbelbyst, 1906), Moliére (byst i Dramatiska teatern, s. å.), Lokes straff (grupp, i marmor, 1909), dessutom graf monument på Gäfle kyrkogård samt konstindustriella föremål (Jorden, borduppsats, m. fl.). G-g N. Mattoon [mätō'n], stad i nordamerikanska staten Illinois. 9,622 inv. (1900). Maskinfabriker. Stor spannmålsexport. J. F. N. Mattor, väfnader, hvarmed man betäcker golf m. m. Somliga slags mattor, s. k. knytmattor, orientaliska mattor (se d. o.) och motsvarande af västerländsk tillverkning, tillverkas för hand. Andra slag af släta och dekorativt mönstrade mattor tillverkas i maskinväfstolar (antingen enbart eller i förening med handarbete) och utgöra ofta föremål för specialindustrier, som kräfva olika maskinella anordningar för olika sorter. Bortsedt från enkla gångmattor och andra, som kunna räknas till vanliga väfnader af tillräcklig stadga och tjocklek, äro öfriga mönsterförsedda, mera speciella mattväfnader att hänföra till någon af följande tre typer: axminster-, bryssel- och kidderminstertyperna (se Axminstermatta, Brysselmattor och Kidderminstermattor). Till sitt yttre äro åtskilliga arter af de båda förstnämnda typerna hvarandra ganska lika, men till sitt inre och i synnerhet beträffande tillverkningssättet äro de hvarandra mycket olika. Kidderminstertypen afviker såväl i utseende som sammansättning betydligt från de båda andra. G. A. W. Ma'ttram, bot., namn på Chrysanthemum Parthe-nium. Mattson, Hans, svenskamerikansk politiker, f. 23 dec. 1832 i önnestad, Kristianstads län, d. 5 mars 1893, utvandrade till Amerika 1851 och bosatte sig 1853 i Goodhue county i staten Minnesota, där han grundlade ett svenskt nybygge, som i början kallades Mattson's sottlement, men sedan 1855 bär namnet Vasa (se d. o.). Han beklädde olika ämbeten och var den förste svensk, som i Amerika fäste uppmärksamheten vid sig genom att intaga en framstående ställning i det offentliga lifvet. Vid inbördeskrigets utbrott bildade M. ett kompani af frivilliga, uteslutande skandinaver, och han utsågs till kapten för detsamma. Han befordrades 1863 till öfverste och deltog i kriget till dess slut. 1867-69 var han sekreterare i staten Minnesotas immigrationsnämnd och var i denna egenskap den förste, som ledde den skandinaviska invandringsströmmen till Minnesota. 1869 valdes M. till statssekreterare i Minnesota, men afgick före tjänsteterminens slut för att egna sig åt affärsverksamhet. 1881-83 var han amerikansk generalkonsul i Calcutta. 1886 och 1888 valdes han ånyo till statssekreterare. M. var under kortare perioder redaktör för olika svenskamerikanska tidningar. En själf biografisk skildring Minnen (1890; eng. öfv. "The story of an emigrant", 1891) ger bl. a. en förträfflig inblick i det svenskamerikanska nybyg-garlifvet under dess tidigare skede. O. A. L-r. Mattu. Se Mit t u.