1307 Maury-Mausergevär 1308 ning af omfattande litterär bildning. Hans dikter utmärkas för geniala tankar och synnerligen elegant form, såsom det stora poemet Esvero y Almedora (12 sånger, 1840), Eloisa y Abelardo, La tempe-stad m. fl. Genom Espagne poélique (1826-27), en antologi utan föregångare, gjorde M. den spanska diktkonstens rikedomar kända utom Spanien. Han var ock en elegant tolkare på fransk vers af spanska original. Se Kivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles", bd 29. Ad. H-n. Maury [må'ri], Matthew Fontaine, nordamerikansk hydrograf, f. 1806 i Virginia, d. där 1873, tillhörde från 1825 Förenta staternas marin, sedan 1836 som löjtnant. 1839 anställdes han vid sjökarteverket i Washington, i förening med hvilket ett nautiskt observatorium och en hydrografisk byrå utbildade sig. M. blef 1844 direktör för det hela och erhöll 1855 kommendörs grad. I sin nya verksamhet hopade han genom utdelande och återuppsamlan-de af ändamålsenligt inrättade loggböcker ett högst rikhaltigt förråd af nautiska iakttagelser, hvarefter han publicerade vind- och ström-kartor samt anvisningar på de bästa segelvägarna. Därigenom samt genom det banbrytande, ehuru numera föråldrade, arbetet The physical geogra-pliy oj the sea (1855; många upplagor; öfv. på flera språk) m. fl. skrifter inlade han stora förtjänster om sjöväsendet och dess hjälpvetenskaper, i synnerhet hydrografien, hvilken vetenskapsgren han kan anses ha praktiskt grundlagt. Det var också hufvudsakligen M:s förtjänst, att ett gemensamt system för nautiska observationer fastställdes på den internationella kongressen i Bruxelles 1853. Vid nordamerikanska inbördeskrigets utbrott (1861) ställde M. sig till sydstaternas tjänst och begaf sig senare, efter att ha mist nästan all sin egendom, först till England och sedermera i tjänst hos kejsar Maximilian af Mexico och blef 1868 professor i meteorologi vid militärinstitutet i Virginia. Biogr, af hans dotter F. M.-Corbin (1888). Maury [måri], Louis Ferdinand Alfred, fransk kulturhistoriker, f. 1817, d. 1892, blef 1862 professor i historia vid College de France och var riksarkivarie 1868-88, under hvilken tid han bl. a. räddade arkivet från att förstöras af kom-munarderna. Han visade stor och mångsidig lärdom i sina skrifter, bland hvilka må nämnas Essai sur les légendes pieuses du moyen dg e (1843), La terre et Vhomme (1857; 5:e uppl. 1891), Histoire des religions de la Gréce antique (3 bd, 1857-60), La magie et Vastrologie dans Vantiquité et au moyen dge (1860; 4:e uppl. 1877), Le sommeil et les réves (1861; 4:e uppl. 1877), Croyances et légendes de Vantiquité (1863; senaste uppl. 1896, med M:s bibliografi) och Les förets de la Gaule et de Vancienne France (1867). M. lämnade äfven en mängd bidrag till tidskrifter och redigerade som sekreterare i geografiska sällskapet i Paris under en längre tid dess bulletiner. 1857 vardt M. led. af Institutet. Maury [må'ri], Antonia C., nordamerikansk astronom, f. 21 mars 1866 i Cold Spring, New York, under åtskilliga år anställd som assistent vid Harvard-observatoriet i Cambridge, Mass., där hon företrädesvis var sysselsatt med undersökningar öfver fixstjärnornas spektra. Hennes förnämsta arbete är Spectra of brighl slars photographed with the 11-inch Dräper telescope as a part of the Henry Dräper memorial and discussed of Antonia C. Maury (1897). Hon har där uppställt en ny klassificering af fixstjärnornas spektra, hvilka hon indelar i 22 hufvudgrupper med flera underafdel-ningar, inalles mer än 150 afdelningar. Denna klassificering har under de senaste åren tilldragit sig mycket stor uppmärksamhet och lagts till grund för flera viktiga nyare undersökningar öfver stjärnornas strålning, temperatur, olika utvecklingsstadier m. m. - Af miss M:s Öfriga arbeten må nämnas värdefulla bidrag till kännedomen om de spektroskopiska dubbelstjärnorna. B-d. Maury [måri], Franpois Marie Émile Lucien, fransk författare, f. 26 nov. 1872 i Paris, studerade vid universiteten i Clermont-Ferrand och Paris, deltog som följeslagare åt hertigen af Chartres i en resa till Kaukasus, Arme-nien och Central-Asien, vardt licencié és-lettres och var 1900-06 universitetslektor i franska språket i Uppsala. Sedan 1906 är han litteraturkritiker i "Revue bleue". I bokform har han, utom sin afh. för diplom för högre historiska studier i Sor-bonne m. m., utgifvit en skildring Stockholm et Upsal (i serien "Villes d'art") och de litteratur-kritiska Figures littéraires (1910), Classiques et romantiques (1912) och Nouvelles figures littéraires (s. å.); därtill kommer ett stort antal uppsatser i "Revue historique", "Revue universelle", "En-cyclopédie Larousse" m. m. I hans författarskap, som utmärkes af omfattande kunskaper och skarpsinnigt omdöme, intaga svenska ämnen ett betydande rum. R-n B. Mäurya, en indisk härskardynasti, hvars historia är att förlägga till tiden 317-178 f. Kr. Bland dess i indiska källor omnämnda tio furstar äro dess skapare Chandra Gupta (317-291) samt Asoka (259 -226) de förnämsta. Det var veterligen första gången under denna dynasti, som försök i Indiens historia gjordes att förena hela^ resp. större delen af den indiska halfön till ett rike under enhetlig monarkisk styrelse. Höjdpunkten nådde denna sträfvan under Asoka, som man kan säga däri väsentligen lyckades. Centrum för detta rike var Magadha (västra Bengalen) med Pätaliputra (nuv. Patna) som regeringsresidens. Det var äfven under denna dynasti som buddismen i Indien uppsteg till rang af statsreligion (jämte andra bekännelser) för att sedan småningom igen träda tillbaka. K. F. J. Ma'usa, turk. Se F a m a g u s t a. Mäu'schel, ty., öknamn på jude. Se Mauschla. Mau'sch!a (af ty. mauscheln, af Mauschelt förvrängning af Mose, som på judetyska uttalas mo~ sche 1. mausche)> tala judetyska (se d. o.). Mau'sergevär, krigsv., en af bröderna Wilhelm (f. 1834, d. 1882) och Paul (f. 1838)