1331 Maya-Mayavaram 1332 underklass är hans främsta område, hans raska ögonblicksbilder äro fulla af karaktär och drastisk komik. Han medarbetade framför allt i "Punch", innan bröstlidande bröt hans krafter. Han utgaf teckningssamlingar 1897 och 1900. Efter hans död utkom 1904 "The Phil May folio" med lefnads-teckning. G-g N. Mäyä, ind. myt. (eg. trolldom, underkraft; bländverk, sken), är i den äldre litteraturen, särskildt i "Rigveda", den gudarnas, särskildt Varunas, öfvernaturliga kraft, hvarigenom de framstå som frambringare af allehanda öfvernaturliga verkningar (allmakt, allvetenhet o. s. v.). Mäyä är hos gudarna hvad brahman eller den helijra trollformeln är hos bramanerna. Denna öfvernaturliga makt får såväl hos gudarna som hos de onda väsendena (Asura) karaktär af bländverk, hvarigenom de behärska sin värld. Hos asuraerna blir mäyä för-därfbringande bländverk, illusion. I och med att hrahman upphöjes till absolut världsprincip, blir världen dess mäyä, uppfattad som en illusion af det absoluta, som liksom en trollkarl frambringar illusioner i alla dess i naturen framträdande former. M. - urspr, tillhörande FeJcmta-filosofien - blir sålunda med tiden detsamma som naturen, materien (prakrti), som vid sidan af sig har såsom dualistisk person purusa, "anden" (i Sänkhyafilosofien). I hinduismen är mäyä den kvinnliga principen i tillvaron och blir sålunda ibland beteckning för det osanna och onda i världen. I skaldens skildring blir mäyä en världsalltets väfverska i en spindels skepnad eller en skön beslöjad kvinna, hvilken i sin slöjas veck och skuggor visar de skapade väsendenas bilder. K. F. J. Maya, med. Se Yoghurt. Maya 1. M a y a f o l k e n, det gemensamma namnet på flera sinsemellan nära befryndade stammar i Yucatan, innefattar i vidsträcktare bemärkelse äfven flera andra språkligt besläktade stammar i Mexico och Central-Amerika, såsom huastekerna m. fl. Se I n d i a n e r, sp. 498-499, och Mayaspråken. C. V. 11. Mayafolken. Se May a. Mayaguez [-jage'th], hamnstad på västra kusten af ön Porto Rico, vid mynningen af floden M. 15,187 inv. (1899). Stor kaffe- och tobaks-export. J- F- N. Mayapple [méYäpl], löt. Se Podophyllum. Mayaspråken, en själfständig grupp amerikanska språk, som väl förete en viss morfologisk öfverensstämmelse med aztekiskan (se N a h u a 11), men dock ej äro besläktade med något annat språk, omfatta de dialekter, som talas af mayafolken i detta ords vidsträcktare mening (se Indianer, sp. 498-499). De förnämsta och mest kända af dessa språk äro maya (karibeh) i Yucatan, wasteka (huaxteka, huasteka) på Mexicos östra kust samt kil&e (vanligen skrifvet quiche, ej att förväxla med quichua 1. kechua i Peru) med mame lacandon och peten i Guatemala och pokontti i Honduras, chaniabal i Chiapas o. s. v. Till mayaspråket höra med all säkerhet äfven de ännu icke tolkade hieroglyfiska inskrifterna på fornlämnin-garna i Yucatin. Dessa läsas nedifrån uppåt, och raderna följa hvarandra från höirer till vänster. Manuskript med samma skriftecken på bastremsor, hoplagda i bokform, finnas i Dresden. En om händelserna 1511-18 (i Yucatan) handlande krönika, författad af en infödd maya, som öfvergått till kristendomen (då kallad Pablo Pech) är utg. och tolkad af de Charency i "Chrestomathie Maya" (1891). Äfven andra strax efter spanjorernas ankomst författade skrifter finnas. Det för alla mayaspråk gemensamma fonetiska systemet omfattar 5 vokaler (a, e, t, o, M), vidare fe, t, p; b, w, m, w; j, J, s, s (tyskt sch), ch samt affrika-torna £s, ts, hvartill kommer i kitse (quiche) g, r, i wasteka g, d och i maya dz, dz. Grammatiskt genus saknas, men vid nomen göres skillnad emellan ord, som beteckna lefvande eller dödt; blett de förra ega särskild pluralform. Nomin. och ackus. betecknas genom ordens ställning till verbet och genit. (såsom i nahuatl och mandespråken) genom possessivt prefix för 3:e pers. framför det styrande ordet, t. ex. maya upok Petlo, "hans-hatt Peter" (Peters hatt). Adjektivet föregår subst. och är oföränderligt, t. ex. uts u-pok, "hans vackra hatt". På samma sätt uttryckas alla andra possessiv med prefix, t. ex. maya in-dzak, "min bädd". Personalböjningen i verbet sker dels med suffigerade, dels med pfefigerade pronominalstam-mar, t. ex. maya: nak-en, "jag uppstod", nak-etS, "du uppstod", nak-i, "han uppstod", pokontsi: kin-ki, "jag talar", ti-ki, "du talar", in-ki, "han talar". Tempora bildas dels med suffix, dels med prefix, t. ex. kitse: logo, "älska", imperf. (med, -m) nu-logo-m, "jag älskade", a-logo-m, "du älskade", pres. (med ka- och ch) ka-nu-logo-ch, "jag älskar", k-a-logo-ch, "du älskar" etc. Objektiv-konjugationen, ej så utvecklad som i nahuatl, finnes blott vid pronominalt objekt, som då får sin plats emellan tempusprefixet och subjektet, t. ex. kitse: pres. k-at-nu-logo-ch, "dig jag älskar", k-in-a-logo-ch, "mig du älskar" etc. Af härledda stammar förekomma transitiva, intransitiva och passiva, hvilka bildas med olika suffix, t. ex. kitse: pres. träns, ka-nu-logo-ch, "jag älskar", pres. inträns. ka-nu-logo-n, pres. pass. ka-nu-logo-§. - Af maya-litteratur må nämnas Povol-vuh (kitse-stammarnas nationalkrönika, utg. af Scherrer, 1857, och Bras-seur de Bourbourg, 1861); Brinton, "The books of Chilam Balam, the prophetic and historic re-cords of the mayas of Yucatan" (1882), "The raaya chronicles", utg. af Brinton (1882). - Jfr Ruz, "Grammatica yucateca" (1844), Perez, "Dic-cionario de la lengua maya" (1866-77), Br. de Bourbourg, "Grammaire de la langue quichée" (1862) och "Dictionnaire, grammaire et chresto-mathie de la langue maya" (1872), Orozcoy Berra, "Geografia de las lenguas de Mexico" (1864), Plongeon, "Vestiges of the Mayas" (1882), Adam, "Étude sur six langues américaines" (1879), Seler, "Das konjugationssystem der mayavölker" (1887), Stoll, "Die sprache der Ixilindianer", "Die maya-sprachen der Pokomgruppe" (1885-96; jfr äfven "Zur ethno^raphie der republik Guatemala",. 1884), "de Charency, "Mélanges de philologie et de paléographie américaine" (1894), och Bowditch, "Memoirs ön the maya language and antiquities" (1900-01). n-A- (K. F-J.) Mayavaram [ma'jävaräm], stad i brittiska Indien, distriktet Tanjore, presidentskapet Madras, vid floden Cauvery. 24,276 inv. (1901). Tillverkning af ett slags fina bomulls- och sidentyger,