1361 Meaux-Mechelin 1362 ska dep. Seine-et-Marne, vid Marne och Ourcq-kanalen samt franska östbanan, 45 km. ö. om Paris. 11,989 inv. (19C6). Praktfull gotisk katedral (med Bossuets graf och monument), byggd under 1100- 1500-talen (se fig.). Staden är säte för en biskop (Bossuet, "örnen från M.", var biskop där 1681- 1704) och har ett prästseminarium och ett kommunalt college. Betydande handel med spannmål, ost ("fromage de Brie"), ägg och fjäderfä; liflig industri. Omkr. 1,5 kin. från staden ligger sockerbruket V i 11 e n o y, ett af de största i Frankrike. - M. var på romarnas tid hufvudort i meldernas (en liten gallisk stam) land och kallades Meldis, Meldos 1. Jatinum Meldorum. Sedermera blef M. hufvudort i landskapet Brie och stod i beroende af grefvarna af Champagne, tills det 1328 förenades med franska kronan. (J- F. N.) Meaux [må], Gam i lie de, vikomt, fransk politiker och skriftställare, f. 18 sept. 1830 i Mont-brison, d. 4 nov. 1907, blef 1871 deputerad och 1876 senator samt var jordbruksminister i kabinetten Dufaure-Buffet 1875-76 och Broglie-Fourtou (1877). Sedan han 1879 fallit igenom vid senatsvalen, egnade han sig mest åt historiska och arkeologiska studier. Bland hans skrifter märkas Les luttes religieuses au XVI:e siécle (1876), Monta-lembert (1897) och det för 1870-talets franska politiska historia värdefulla memoararbetet Souvenirs politiques, 1871-1877 (1905). V. S-g. Mebius, Klas Albert, fysiker, skolman, f. 15 nov. 1854 i Arvika, studerade i Uppsala sedan 1873 och vid Stockholms högskola samt på Vet. akad:s fysiska institut sedan 1881, återvände 1883 till Uppsala, där han tog filos, doktorsgrad 1885 och s. å. blef docent i fysik. Han utnämndes till lektor 1891 i Norrköping och 1892 vid Realläroverket i Göteborg. M. har utfört en hel del experi-mentalundersökningar ang. elektriska strömmar, särskildt i vakuumrör och elektriska gnistor. Äfven teoretiska arbeten ang. fysiska företeelser inom optiken och elektricitetsläran ha utförts af M. Han har ock i hög grad bidragit till spridande af intresse för fysiken genom bildandet af fysiska sällskapen (se d. o.) i Uppsala och Göteborg. M. är sedan 1892 medlem af Yet. och vitt.-samhället i Göteborg. S. A-s. Mécanique céleste [-kani'k sele'st], fr., den celesta mekaniken. Se Astronomi, sp. 286. Mecenat. Se M se c e n a s. Méchain [-ja7], Pierre Franpois André, fransk astronom, f. 16 aug. 1744 i Laon, d. 20 sept. 1804, erhöll 1772 genom Lalande en plats vid land- och sjökarteverket i Versailles, blef sedan akademiker och led. af Bureau des longitudes samt astronom vid observatoriet i Paris. Han utförde jämte Delambre (se d. o.) den stora franska gradmätningen mellan Dunkerque och Barcelona. Han upptäckte 11 nya kometer och utförde omfattande räkningar öfver kometbanor m. fl. astronomiska arbeten. 1786-96 redigerade han den franska astronomiska årsboken "Connaissance des temps". B-d. Mechanics institute [mikä'niks 1'nstitjöt], den engelska beteckningen för hvad som i Sverige kallas arbetarinstitut o. d., ehuru ofta med något fastare organisation. Mechanicville [mikä'nikvil], by i Saratoga county, nordamerikanska staten New York, vid västra stranden af floden Hudson, omkr. 36 km. n. om Albany. 5,877 inv. (1905). Stor vattenkraft, som drifver trämasse- och pappersfabriker, hyfle-rier m. m. Wbg. Mechelen. Se Me c hel n. Mechelin [-kelin], Leopold Henrik S t a-n i s l a u s, finsk statsman, f. 24 nov. 1839 i Fredrikshamn, blef student 1856, hist. filol. kandidat och magister 1860 samt juris kandidat 1864. Han inträdde^ 1865 på ämbetsmannabanan som kopist i kejs. senatens finansexpedition, men tog 1867 afsked från denna befattning och var 1868-72 direktör i Föreningsbanken i Finland. Han specimi-nerade 1873 för licentiatgrad med afh. öf-versigt af Svenska riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I till 1634, aflade juris-licentiatexamen, promoverades till juris doktor och speciminerade för professur med afh. Om statsförbund och statsunioner (l:a h.), allt s. å., samt erhöll 1874 professuren i kameral- och politilagfarenhet samt statsrätt vid Helsingfors' universitet. Redan under studietiden hade M. gjort sig bemärkt i de kretsar, som arbetade på att bereda Finland en tryggad politisk ställning med fastare konstitutionella garantier, en riktning, som han sedermera som publicist och landt-dagsman fullföljde. Han medverkade i den periodiska pressen genom artiklar i "Barometern" (1861), "Helsingfors dagblad" (1862-85), "Litterär tidskrift" (1864) samt "Finsk tidskrift" (1876-79), vanligen rörande tidens politiska eller ekonomiska frågor. 1877 utgaf han (i förening med prosten F. Hjelt) en med inledning och noter försedd upplaga af Finlands grundlagar (ny uppl. af M. ensam 1891). 1886 lämnade han en framställning af Finlands politiska och administrativa förhållanden i Precis du droit public du grand-duché de Finlande (uppl. äfven på ry. och eng.). Möjlighet att direkt ingripa i statslifvet bereddes honom vid 1872 års landtdag som medlem af borgarståndet samt vid 1877-78, 1882 och 1885 års landtdagar som led. af ridderskapet och adeln (i egenskap af Helsingfors stadsfullmäktiges ordf. hade M. 1876 blifvit adlad). Han var en af representationens mest framstående talare och inflytelserikaste utskottsmedlemmar. Särskildt må framhållas hans verksamhet i värnpliktsutskcttet 1877 och i statsutskottet 1872 -82, där han 1882 var ordf. och med framgång verkade för att utvidga ständernas befogenhet att granska och reglera statsbudgeten. M. hörde till den s. k. liberala gruppen och arbetade på att ge densamma en fastare sammanslutning, i hvilket syfte han affattade det "liberala partiets" (se d. o.) program. Hans sträfvan att upprätthålla en öfver språkpartierna upphöjd central ställning i språkfrågan visade sig emellertid vansklig, och det understöd han väntat från moderat-fennomanskt håll ute-