1363 Mecheln-Mechitarister 136-1 blef. M. var 1877-82 borgarståndets bankofulimäk-tig och kallades till medlem af flera af regeringen tillsatta kommittéer, bl. a. kommittén för utarbetande af förslag till näringslag, dissenterlag, förordning om litterär eganderätt, kommittén för mynt-reformen (1876) och 1879-80 års skattekommitté, hvars maktpåliggande arbete han som ordf. ledde. Han utnämndes 1882 till senator och biträdande chef i kejs. senatens finansexpedition, i hvilken egenskap han vid 1885 och 1888 års landtdagar vid flera tillfällen förde regeringens talan hos ridder-skapet och adeln. Han var 1887 förordnad att i Madrid bevaka Finlands intressen vid uppgörandet af en ny handelstraktat mellan ryska riket och Spanien. 1888 blef han chef för handels- och industriexpeditionen i k. senaten. En af M. författad redogörelse för Finlands statsrätt och samhällsskick ingick i Marquardsens "Handbuch des öffentlichen rechts" (1889), Das staatsrecht des grossfursten-thums Finland. I juni 1890 fick M. på begäran afsked, hvilket stod i samband med den konflikt, hvari han med anledning af de s. k. föreningsreformerna råkat med generalguvernören von Heiden. Han var därefter direktör i Föreningsbanken 1893 -96 och ordf. i dess bankoutskott 1896-1903. Vid 1890-talets landtdagar valdes han till ordf. eller led. i de viktigaste utskotten, bl. a. till ordf. i värnpliktsutskottet 1899 och i statsutskottet 1900. Det illustrerade verket "Finland i 19:e seklet" ut-gafs 1893-94 på många språk under hans ledning. Tillika tog han som publicist till ordet för att försvara Finland mot de allt starkare ryska unifie-ringssträfvandena. 1898 skref han i "Finsk tidskr." Fortsatta angrepp mot Finlands rätt (öfv. på ry. i "Yjestnik Jevropi"), och 1903 utgaf han Till frågan om Finlands autonomi och grundlagar, en kritik af en af N. D. Sergejevskij utgifven broschyr, samt Herr v. Plehwe och den finska frågan. Under tillfällig vistelse i Stockholm förbjöds honom i maj 1903 att återvända till Finland. I början af dec. 1904 erkändes han dock berättigad att som huf-vudman för sin ätt bevista den då sammankallade landtdagen och infann sig i Helsingfors, där han vid landtdagen blef ordf. i statsutskottet och det för de politiska frågorna tillsatta särskilda besvärsutskottet. Efter "storstrejken" blef M. dec. 1905 utnämnd till vice ordf. i senatens ekonomidepartement och var därigenom chef för den inhemska regeringen, hvars program gick ut på försoning mellan partierna och omfattande lagstiftningsarbeten. Han hade andel i genomförandet af 1907 års landt-dagsordning. Reaktionens seger i Ryssland föranledde hans entledigande i maj 1908. 1910 och 1911 valdes han till landtdagsman som medlem af Svenska folkpartiet och var 1910 ordf. i grundlagsutskottet samt 1911 i statsutskottet. På svenska, finska och ryska publicerade han: Olika meningar i rysk-finska frågor (1908), I fråga om ett närmare ordnande af de rättsliga förhållandena mellan Finland och Ryssland (1909) och Den ryska lagen af den i7 (30) juni 1910 ang. ordningen för utfärdande af Finland berörande lagar och förordningar af allmän riksbetydelse (1910). M. var ordf. för Helsingfors stadsfullmäktige 1875, 1876, 1878 och 1892 .-99. Han promoverades 1893 af Uppsala universitet till filos, hedersdoktor och är medlem af Finska Vet. soc., Vet. o. vitt.-samh. i Göteborg (1890), Landtbruksakad. (1898), Vet. soc. i Uppsala (s. å.) och Vet. akad. (1902). Bland tidskrifter och tidningar, i hvilka han verksamt medarbetat, må nämnas utöfver de ofvan nämnda "Le Temps" och "1'Indépendance beige". M. G. S. Mecheln (flarn. Mechelen, fr. Malines), stad i belgiska prov. Antwerpen, vid floden Dyle och en från Louvain till Antwerpen gående kanal. 59,372 inv. (1910). Staden är försedd med välbyggda hus, breda gator, vidsträckta promenader och trädgårdar, men den saknar lif och rörelse, ehuru den är belägen vid en af de största järnvägsknutarna i Belgien. Säte för kardinalen-ärkebiskopen, Belgiens primas. Katedralen i Mecheln. Katedralen, S:t Rombaud (se fig.), påbörjad under 1100-talet, fullbordad under 1400-talet, utmärker sig hufvudsakligen genom storlek och har åtskilliga konstverk; det ofullbordade tornet, 99 m. högt (det var ämnadt att bli 167 m.), är synligt vida omkring. - Staden har två prästseminarier, gymnasium, botanisk trädgård, ett obetydligt museum (i de gamla klädeshallarna) samt ett värdefullt stadsarkiv jämte bibliotek (i det gamla Schepenhuis, 1474-1618 säte för stora rådet). M:s industriella verksamhet, fordom mycket stor, har varit stadd i tillbakagång, men har på senare tider åter tilltagit och består hufvudsakligen i lin- ochhampspinnerier, tillverkning af ylletäcken, spetsar (points de Malines), möbler, läder, öl m. m., hvarförutom staten där har stora verkstäder för järnvägsmateriel. - M. hette under medeltiden Machlinia 1. Malinas och uppstod under 700-talet omkring S:t Rombauds kloster. Det kom 915 till biskoparna af Liége, i hvilkas namn det styrdes af den mäktiga släkten Berthold till 1333, men tillhörde sedermera hertigarna af Brabant. Napoleon I lät 181)4 rasera fästningsverken och lade M. till franska dep. Deux Néthes, hvars hufvudstad var Antwerpen. (J- F. N.) Mecheln, en hönsras. Se Höns. Mechernich, by i preussiska reg.-omr. Aachen (Rhenprovinsen). 3,353 inv. (1905). Stora bly-grufvor, som bearbetats sedan urminnes tid, blyhytta, mekanisk verkstad. J. F. N. Mechitari'ster, en armenisk-katolsk kongregation, leder sitt upphof från en armenisk munk Manuk, hvars klosternamn var Mechitar ("tröstare"). Denne ovanlige man, f. 1676 i staden Sebaste (Sivas)