blef moder till Medon. Fördrifven af Theseus, hvars lif hon försåtligen eftertraktat, återvände hon slutligen till sitt fädernesland, Kolchis. En yngre saga omtalar M. som efter döden i Elysion förmäld med Akilles. I Korint, hvilket hon sades en gång ha räddat från hungersnöd, hedrades hon som stadens beskyddarinna. -- M:s vilda kärlek och hat i förening med det demoniska i hela hennes personlighet gjorde henne till ett synnerligen tacksamt ämne för den tragiska skaldekonsten. Ett af Euripides' praktfullaste sorgespel bär titeln "Medeia", och af samma stycke ega vi under Senecas namn en latinsk efterbildning. Inom den nyare litteraturen är Medeasagan för scenen behandlad af P. Corneille, E. Legouvé, Grillparzer, Lidner m. fl. Äfven finnes en opera af Cherubini med titeln "Medea". Jfr L. Schiller, "M. im drama alter und neuer zeit" (1865), och Mallinger, "Médée. Étude de littérature comparée" (1897). A. M. A. Médéa, arrondissemangshufvudstad i Algeriet, dep. Alger, 920 m. ö. h., på en platå vid järnvägen från Alger. 15,154 inv. (1901), mest infödda. Odling af vin, sädesväxter och sparris. M. var fordom residens för bejen af Titeri och måste tre gånger eröfras (1830, 1836, 1840), innan det definitivt blef fransmännens besittning. Vid staden finnas obetydliga ruiner af det romerska Mediæ l. Ad medias. J. F. N. Medeba, moabitisk stad. Se Madaba. Medelafstånd, astron., medelstorleken af alla de i en banrörelse förekommande afstånden mellan centralkroppen och den omkring denna i rörelse stadda kroppen. Ett medelafstånd kan tydligen sättas i fråga endast vid slutna, ej öppna (elliptiska, ej paraboliska eller hyperboliska) banor. Dess värde blir olika, allteftersom man använder tiden, båglängden eller sanna anomalien som variabel. Om excentriciteten är mycket liten, d. v. s. banan nära cirkulär, hvilket är fallet med de större planeternas banor, blir medelafståndet i alla händelser approximativt öfverensstämmande med banans halfva storaxel. I litteraturen finner man därför ofta benämningen medelafstånd använd för att beteckna halfva storaxeln. Detta är icke fullt exakt, och i fråga om mycket excentriska banor, t. ex. periodiska kometbanor, är det alldeles vilseledande. Jfr Ellips. B-d. Medelanomali, astron. Se Anomali 1. Medelarbetare, fysiol. Se Födoämnen, sp. 333. Medelbar association, psyk. Se Idéassociation, sp. 348. Medelbara vasaller. Se Länsväsen, sp. 195. Medelbarometerstånd, meteor., kallar man medeltalet af flera å en ort anställda och till 0° temperatur reducerade iakttagelser på barometern. För att ett sådant medeltal skall ha någon betydelse för karakteristiken af väderleken eller klimatet å en ort, måste de särskilda iakttagelserna göras på vissa tider eller med vissa tidsintervall. Genom att afläsa barometern tre gånger under ett dygn med omkr. 8 timmars mellantid emellan hvarje observation erhåller man, om det aritmetiska mediet tages emellan dessa iakttagelser, medelbarometerståndet för ifrågavarande dygn. Ett noggrannare värde fås naturligtvis, om iakttagelserna verkställas oftare, men äfvenledes på lika långa mellantider, t. ex. hvar eller hvarannan timme. Medelbarometerståndet för en viss månad utgör det aritmetiska mediet af medelbarometerstånden för alla dagarna i denna månad och medelbarometerståndet för ett visst år mediet af medelbarometerstånden för årets tolf månader, strängt taget dock med en liten rättelse på grund af månadernas olika längd. Jämförda med hvarandra och med motsvarande värden från andra orter, ge dessa tal meteorologen ett godt medel att studera lufttryckets olikheter i tid och rum under de tidsperioder, öfver hvilka iakttagelserna sträcka sig. Ännu viktigare äro de s. k. normala medelbarometerstånden, hvilka härledas ur iakttagelserna under en tillräckligt lång följd af sådana perioder, emedan den normala lufttrycksfördelningen, som på detta sätt blir känd, är af framstående betydelse inom klimatologien. Det normala medelbarometerståndet för året å en ort plägar ock korteligen benämnas ortens medelbarometerstånd. -- Vid all jämförelse emellan barometerstånden, såväl de enskilda iakttagelserna som ock deras medeltal, å flera orter inom ett större område, ett land, en världsdel e. d., måste de genom iakttagelse direkt erhållna värdena reduceras till normaltyngd och hafsytan eller till samma höjd öfver hafsytan. Nödvändigheten af den förra korrektionen inses däraf, att tyngdkraften tilltar från ekvatorn mot polen, hvilket åter har till följd att, om samma lufttryck är rådande å två orter, den ena belägen vid högre latitud än den andra, barometern måste stå lägre på den förra orten än på den senare. Äro iakttagelserna gjorda med aneroidbarometer, blir denna reduktion öfverflödig. Att åter barometerstånd, som skola jämföras, måste reduceras till samma höjd öfver hafsytan, inses däraf, att lufttrycket aftar från hafsytan uppåt (se Barometerstånd och Lufttryck). R. R. (N. E-m.) Medelbart anfall. Se Fäktkonst, sp. 215. Medelbart valsätt. Se Val. Medelby. Se Mellby. Medeldanska, språkv. Se Danska språket, sp. 1347--48. Medeldjupgående, skpsb. Se Hufvuddimensioner, sp. 1219. Medelekvator, astron. Se Ekvator. Medelengelska, språkv. Se Engelska språket, sp. 572 ff. Medeleuropeisk tid, astron. Se Soltid. Medelfallshjul. Se Vattenhjul. Medelfel kallas i minsta kvadratmetoden (se d. o.) den kvantitet, hvars kvadrat är lika med medeltalet af kvadraterna på de fel, som behäfta de särskilda observationerna. Medelfelet utgör ett mått på observationernas precision. I. F. Medelfin. Se Handelsbruk, sp. 1322. Medelfrankiska, språkv. Se Fornhögtyska och Frankiska. Medelfrisiska, språkv. Se Frisiska språket, sp. 1460. Medelhaf kallas de bihaf till oceanerna, som tränga djupt in i kontinenterna och mer eller mindre bredt omslutas af dessa, till skillnad från randhafven, som endast ofullständigt skiljas från oceanerna genom halföar eller öar. Till medelhafven höra det europeiska Medelhafvet, som är prototypen för dessa haf och lånat dem sitt namn, Röda hafvet, Persiska viken, Östersjön, Hudson bay, hafvet