mål har medelpadskan, så vidt man vet, följande mer eller mindre egendomliga drag: r och l kunna vara tonlösa framför k, p, t, men bli icke till supradentalt s (rs) eller sj-ljud som i Hälsingland; slutande r kvarstår oftast (t. ex. byer, täntjer, talar); börjande sl ersättes af sjl (t. ex. sjlut); pres. ind. af starka verb utan ändelse (t. ex. flyg, flyger, flyga, kom, kommer, komma). Vid attribut har man dubbel artikel: en modig en kär, e rö a mösse, e stort e bol. Särskild form för dativ brukas blott af äldre personer. I Selånger och angränsande socknar äro i och y dentala (= Viby-i och -y); i Attmar, Borgsjö, Torp och möjligen flerstädes ersättas y och ö af resp. i, e (t. ex. bikser, byxor). Närmare undersökt är medelpadskan ännu ej. Litteraturen om och på målet utgöres af början till en ordbok af Augustin (i Östersunds läroverks program 1861), ett par små häften språkprof: "Anteckningar från Medelpad af --g" (Sundsvall 1876), "Friarehistorier från Medelpad" af (pseud.) Gösta Skunk ("Skr. utg. af M:s fornminnesförening", VI, 1911) samt ett språkprof (i fonetisk skrift) i "Sv. landsm." I. 11. Otryckta samlingar förvaras i Landsmålsföreningarnas och i Norrländska studenters folkbildningsförenings arkiv i Uppsala. K. S.* Lll. (B. H.) Medelpadius, Olaus Petri. Se Liturgiska striden, sp. 811. Medelpads kontrakt, f. d. kontrakt i Härnösands stift, delades 1899 i Medelpads östra och västra kontrakt (se dessa ord). Medelpads revir, beläget i Mellersta Norrlands öfverjägmästardistrikt och Västernorrlands län, omfattar dels samtliga socknar i Selångers, Tuna, Torps, Njurunda och Sköns tingslag, dels Indals och Holms socknar samt Indals-Lidens socken med undantag af kronoparkerna. Västra och Östra Oxsjö, dels ock Hässjö och Tynderö socknar samt Ljustorps socken med undantag af kronoparkerna Västra och Östra Laxsjö. Det är indeladt i 3 bevakningstrakter. Vid 1910 års slut omfattade de allmänna skogarna i reviret en sammanlagd areal af 32,727 har, hvaraf 10 st. kronoparker om tillhopa 24,937 har. M-g. Medelpads västra domsaga, i Västernorrlands län, omfattar 3 tingslag: Selångers, Tuna och Torps. 4,911,21 kvkm. 35,156 inv. (1911). Domsagan sammanfaller med fögderiet af samma namn. Medelpads västra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de 8 pastoraten Selånger, Sättna, Torp, Borgsjö, Stöde, Tuna, Attmar och Hafverö. 4,911,21 kvkm. 35,156 inv. (1911). Medelpads östra domsaga, i Västernorrlands län, omfattar 4 tingslag: Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps. 2,556,33 kvkm. 49,142 inv. (1911). Domsagan sammanfaller med fögderiet af samma namn. Medelpads östra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de 8 pastoraten Ljustorp med Hässjö och Tynderö; Skön med Skönsmons kapell; Alnö; Timrå; Sundsvall; Indal; Indals-Liden med Holm samt Njurunda. 2,578,81 kvkm. 66,036 inv. (1911). Medelpersiska skriftspråket, språkv. Se Ariska språk. Medelplan, skpsb., det vertikala plan, som tankes gående genom kölens och stäfvarnas medellinjer och som således delar fartyget i två symmetriska hälfter. . J. G. B.* Medelplana, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 2,266 har. 1,138 inv. (1911). M. bildar med Västerplana ett pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt. Medelproportionäl, mat., till två storheter a och b kallas en sådan storhet x, att a : x = x : b. Ordet medelproportional begagnas företrädesvis, då fråga är om geometriska storheter (rumstorheter); med afseende på tal begagnas i stället vanligen ordet geometriskt medium (se d. o.). Om de gifna storheterna äro linjer, är kvadraten på medel-proportionalen lika med rektangeln af de gifna linjerna. - Stundom begagnar man ordet medelproportional i en något vidsträcktare betydelse. Så kan man t. ex. säga, att "deliska problemet" (se d. o.) består i att mellan två gifna linjer a och b inpassa två medelproportionaler x och y, och menar då, att dessa sistnämnda linjer böra vara så beskaffade, &tta:x = x:y = y:b. (I. F.) Medelpunkt (Geometriskt centrum) till en kroklinje eller yta kallas en punkt, som half-verar alla genom densamma dragna kordor. Ett flertal kroklinjer och ytor saknar medelpunkt. Bland kroklinjer, som ha en sådan, må nämnas cirkeln, ellipsen och hyperbeln, samt bland ytor sfären, ellipsoiden och hyperboloiden. I cirkeln och sfären äro alla genom medelpunkten gående kordor lika stora (diametrar). - Medelpunktsvinkel kallas stundom den vinkel, som bildas af två radier i en cirkel. - Om den s. k. optiska medelpunkten se Lins, sp.'721. (L F.) Medelpunktsekvation, astron., skillnaden mellan den sanna anomalien och medelanomalien i en ban-rörelse. Medelpunktsvinkel, mat. Se Medelpunkt. Medelrörelse, astron., medelstorleken under ett helt omlopp af vinkelrörelsen på en tidsenhet (ett dygn) i en banrörelse, således hela periferien (360°), dividerad med omloppstiden. Medelsol, astron., en punkt, som, till förtydligande af beskaffenheten hos solens skenbara årliga rörelse kring jorden och för räkningarnas utförande, tankes röra sig i en årlig rörelse omkring jorden med konstant vinkelhastighet = den verkliga solens medelvinkelhastighet. Medelsolen eger betydelse för tidsbestämmelser, ty solen själf rör sig olikformigt, och tidsintervallet mellan två successiva meridianpassager, d. v. s. det sanna soldygnet, blir därför olika långt vid olika årstider. Ett ur, som skulle följa solens rörelse (d. v. s. ange den sanna soltiden), skulle därför ha en olikformig gång. Solen är således otjänlig för omedelbar tidsbestämning, och man måste därför göra en fördelning af ojämnheterna i rörelsen. Men dessa, eller rättare olikheten i tidsintervallerna emellan de successiva meridianpassagerna, bero af två orsaker: 1) solens olikformiga vinkelrörelse i ekliptikan (beroende på den verkliga banans elliptiska form); 2) ekliptikans lutning mot ekvatorn. För den skull har man infört två medelsolar, den första gående i ekliptikan med likformig hastighet och passerande solbanans apsider samtidigt med den verkliga solen (och sålunda direkt angifvande medel-anomalien i banan), den andra gående i ekvatorn och passerande dagjämnings- och solståndspunkterna