1407
Medeitidsfornkunskap-Medevi
1408
öfver, för hvilken formen visar sig inadekvat, så
sättes detta senare bredvid det i vetenskaplig form
fattade och förklaras utgöra föremål för tro, ej för
vetande. Formen fylles ej af innehållet, innehållet
rymmes ej i formen, utan båda falla isär. Däraf
de ständiga kastningarna mellan innehållstom
spetsfundighet och formlös mystik. Medeltidens
filosofi är i sämre mening dogmatisk (se D o g m a-t
i s m). Dess uppgift var att bringa systematisk form
åt ett historiskt förefintligt innehåll (den kristna
religionsläran), hvars sanning förutsattes. Till
egentligen förutsättningslös eller kritisk
undersökning kom man ej. Också sades uttryckligen, att
filosofien skulle vara dogmatiken underdånig (an-cilla
fidei). - Inom medeltidens filosofi kan man urskilja
tre hufvudperioder. Under den första, den patristiska,
var uppgiften att genom fastställande af kristendomens
allmännaste läror fixera skillnaden emellan kristen
och icke kristen världsåsikt och dymedelst värna om
den senares bestånd och renhet såväl mot den öppet
erkända hedendomen (och judendomen) som äfven,
och företrädesvis senare, mot inom kristendomen
inträngande hedniskt åskådningssätt (kätterier). Denna
period sträcker sig till något efter folkvandringarnas
tid. Därefter inträder (omkr. år 1000) den andra, den
skolasti-skay perioden, då uppgiften var att vidare
och i detalj systematisera den kristna läran. Det
var förnämligast Aristoteles' filosofi, som därvid
användes. Denne tänkares skrifter studerades och
kommenterades flitigt i klostercellerna, och den
hedniske tänkaren fick ofta gälla som en auktoritet,
jämförlig med själfva kyrkan och de kristna urkunderna
(se Skolastik). F. ö. var det under denna tid,
som striden pågick emellan nomi-nalism och realism
(i medeltidens bemärkelse) samt emellan tomister och
scotister. - Den tredje perioden, den nyklassiska
1. renässansens period, begynner med de klassiska
studiernas uppvaknande vid medeltidens slut samt kan
betecknas som upplösningen af medeltidens spekulation
och öfvergån-gen till den nyare tiden. - Jämte denna
kristenhetens filosofi möta oss under medeltiden
äfven de arabiska och de judiska spekulationerna,
båda af särdeles stor betydelse genom det inflytande,
som de utöfvat på den förstnämnda och på den mänskliga
bildningen i det hela. Se Islam samt Rabbinska språket
och litteraturen. L. H. Å.*
Medeitidsfornkunskap. Se Fornkunskap, sp. 861.
Medeltidssekund, fys. Se Absoluta enheter, sp. 65.
Medeltonsystem. Se Temperatur 2.
Medelvärde, Medeltal, mat. Vid åtskilliga
undersökningar, där ett flertal storheter förekommer,
är det stundom af behofvet påkalladt att finna en
enda storhet, hvilken så vidt möjligt ersätter dem
alla. Denna storhet kallas medelvärde, medeltal
1. medium. Det enklaste slaget af medelvärde är
det aritmetiska medelvärdet. Ingå alla de gifna
storheterna på samma sätt, så blir detta medelvärde,
det s. k. aritmetiska mediet, storheternas summa
dividerad med antalet. Så är t. ex. medelvärdet
af de 5 första talen lika med Vs d + 2 -f 3 + 4o +
5), d. v. s.olika med 3. Ingå storheterna åter på
olika sätt, så att den ena bör ega större inverkan
på medelvärdet än den andra,
så bestämmes detta enligt samma metod som vid
alligationsräkning (se d. o.). - Ett annat slag
af medelvärde är det geometriska medelvärdet
(se Geometriskt medium). - Med medelvärdet af
en funktion emellan två gifna gränser förstår
man aritmetiska mediet emellan alla de värden,
hvilka funktionen antager, under det den oberoende
variabeln kontinuerligt varierar emellan de gifna
gränserna. Detta medelvärde erhålles omedelbart
under formen af en definit integral. Så är
t. ex. medelvärdet af x2 emellan värdena O och 2
af x lika med J/21 x*dx, eller lika med 4/s- <L F-)
o
Medemblik, hamnstad i nederländska prov. Nord-holland,
vid Zuiderzee och järnvägen M.-Hoorn. 3,012
inv. (1903). Berömd ostmarknad. J. F. N.
Mede'n a'gan, grek., "ingenting för mycket", "håll
måttan!", en af de sju vises regler.
Mede'ola, bot. Se Asparagus.
Medesimo tempo, it., mus.y samma tempo (som förut).
Medevi (fsv.
Midhiavid, midt på skogen), Sveriges
äldsta hälsobrunn, är belägen i Västra Ny socken,
Östergötlands län, nära Vätterns strand, 18
km. från Motala och 27 km. från Askersund. Närmaste
järnvägsstation är Degerön (på Hallsberg--Mjölbybanan),
på 11 km. afstånd. Från Motala och Askersund gå
ångbåtar till M. Brunnen undersöktes 1677
Fig. 1. Urban Hjärnes byst vid Medevi brunn.
af Urban Hjärne, hvars byst (fig. 1; modellerad af
J. F. Kjellberg) uppsattes 1878 framför Högbrunnen och
hvarje år är föremål för hyllning 25 juli, hvilken dag
räknas som brunnens födelsedag. Brunnens egare var
först riksrådet frih. Gustaf Soop. Dennes son måste
pantsätta den i riksbanken, från hvilken den till en
del löstes af änkedrottning Hedvig Eleonora. Därefter
öfvergick brunnen till flera högadliga personer, såsom
Wachtmeister, von Fersen m. fl. och slutligen till ett
aktiebolag, som utarrenderade densamma. Bland dess
arrendatorer må nämnas grefvinnan Augusta Mörner och
räntmästaren K. E. Hedenstjerna, som var egare såväl
af den närbelägna herrgården M. som af brunnen till
1873. För att rädda brunnen från förstörelse bildades
ett nytt aktiebolag, hufvudsakligen på initiativ af
M:s varmaste vän, kamrer Arvid Becklin, som från
