1413 Mediate-Medicaster 1414 råden från 296 till 82 och de fria riksstäderna till 6. Genom nya anordningar i Rhenförbundsakten 1806 och på Wienkongressen 1815 skedde en ny stor mediatisering, som gick ut öfver riksridder-skapet, ett par fria städer och 72 riksomedelbara furstar och grefvar, så att antalet riksomedelbara landområden nedgick till 38. De mediatiserade, hvilkas förfäder innehaft riksomedelbart territorium, pläga numera kallas Standesherren. Deras privilegier omfatta bl. a. befrielse från värnplikt, särskildt forum i vissa mål och en af riks- och landslagstiftning begränsad rätt att utfärda stadgar för sina underhafvande. V. S-g. Mediate. Se M e d i a t. Mediatiön, /o/fcr., medling, inom folkrätten beteckning för en eller flera utomstående staters vänskapliga mellankomst för biläggande af mellan stater rådande tvister. Mediationen är väsentligen olik skiljedomsförfarandet däruti, att de tvistande parterna vid den förra väl samtycka att mottaga medlingsförslag från den mellankommande parten - som kallas m e d i a t o r, medlare (fr. média-teur) - men däremot ej äro pliktiga att ställa sig den föreslagna förlikningen till efterrättelse. Mediationen kan ske efter eller utan uppfordran från endera af de tvistande parterna eller båda. Söker mediatorn genom tvångsmedel förskaffa sina förslag anspråk på att obetingadt antagas, uppstår intervention (se d. o.). Detaljerad utveckling och reglering af det folkrättsliga medlingsinstitutet ha egt rum på Haagkonferenserna 1899 och 1907. Mediätkonsistorier. Se Konsistorium, sp. 813. Mediätor (fr. médiateur), medlare. Se Mediatiön. Medicägo L., bot., växtsläkte af fam. Legumi-nosce afd. Papilionatce med omkr. 50 arter i tempererade länder. Från roten, som hos olika arter är en- eller mångårig, uppväxa vanligen flera stjälkar, försedda med trefingrade blad, hvilkas stipler äro sammanvuxna med bladskaften. Blommorna sitta i korta, täta, nästan hufvudlika klasar. Baljorna äro snäcklikt hop vridna, en- eller flerfröiga. M. sativa L., luzern (lucern), blå luzern (fig. 1), odlas som värdefull foderväxt samt är förvildad på spridda ställen i södra och mellersta Sverige. Dess blommor äro blå eller violetta och bilda längre klasar. M. falcata L., svensk 1. gul luzern (fig. 2), är en mångårig art med tämligen hårda, ibland nedtryckta stjälkar af 30 cm. längd eller där-öfver. Småbladen äro smalt jämbredt vigglika, blomklasarna rundade, blommorna tämligen stora, gula, baljorna halfmånformigt krökta. Liksom den följande är denna art en god foderväxt. Den växer här och där på åkerrenar och ängsbackar ifrån Skåne till Uppland. Den allmännaste arten är M. lupulina L., humleväppling, humlelu-zern 1. humlesmäre (fig. 3), som trifves i synnerhet väl på kalkhaltig jord och anses ange, att marken är märgelhaltig. Humleväpplingen är en- eller tvåårig, har smala, vanligen nedliggande, småludna stjälkar, 15-20 cm. långa, småbladen äro omvändt äggrunda eller nästan hjärtlika. Fig. l. Medicägo sativa (blå lu- zern). l blommande stjälktopp, 2 blomma, 3 balja. Fig. 2 Medicägo falcata (gul luzern). l blommande stjälktopp, 2 blomma, 3 balja. Fig. 3. Medicägo lupulina (humle-luzern), stjälkstycken med blomklasar och baljor. Mediatiönsakten kallas den af Napoleon Bona-parte utarbetade och af i Paris samlade ombud för schweiziska folket 19 febr. 1803 antagna nya författning för Schweiz, som afsåg att utgöra en förmedling mellan landets gamla författning och den 1798 proklamerade Helvetiska republikens konstitution. Se vidare Schweiz (Historia). Mediatisera. Se M e d i a t. Blomklasarna äro rundadt äggformiga, täta, blommorna små, gula, baljorna små, njurformiga, med spetsen spiralformigt vriden, efter mognaden svarta. Den minsta svenska arten, M. minima Bart., har taggiga baljor. O. T. S. (G. I^-m) Medicame'ntum, lat. Se Läkemedel. Medicaster (af lat. mefdicus, läkare), kvack-salfvare.