1449 Medin-Medina 1450 till 52,53 liter. Medimnen delades i 48 choi-nikes. A- M- A- Medin, Alfred, trädgårdsman, f. 13 okt. 1841 å Högsjö i Södermanland, d. 5 jan. 1910 å Haga vid Stockholm, gjorde grundliga studier i trädgårdsanläggningskonst i in- och utlandet samt var 1869-1906 stadsträdgårdsmästare i Stockholm och uträttade synnerligen mycket till stadens förskönande. Sålunda ordnade han Humlegården, delvis Kungsträdgården, anlade planteringarna på Karlavägen samt parkerna Yanadislunden, Tantolunden, Kronobergsparken, Tegnérlunden m. fl. 1899 blef M. led. af Landtbruksakad. C. G. D. Medin, Karl Oskar, läkare, universitetslärare, f. 14 aug. 1847 vid Dylta bruk, Närke, blef student i Uppsala 1867, med. kandidat där 1872, med. licentiat vid Karolinska institutet 1876 samt med. doktor i Uppsala 1880, sedan han utgifvit afh. Me-ningitis cerebro-spina-lis epidemica infantum, på grund af hvilken han äfven utnämndes till docent i pediatrik vid Karolinska institutet. M. blef 1883 e. o. och 1884 ord. professor i pediatrik vid nämnda institut samt 1884 därjämte öfverläkare vid Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm, från hvilka befattningar han tog afsked 1912, då han hyllades af forna och dåvarande elever, som bl. a. öfverlämnade en till hans ära slagen minnesplakett. Sedan 19C6 har han varit ordf. i Hälsovårdsnämnden i Stockholm. M. hade mycket omfattande praktik som barnläkare, tills han för ett tiotal år sedan afsade sig en stor del af sin klientel, och han åtnjuter mycket stort anseende inom sitt fack. Redan 1880 utarbetade M. planen till en ny barnhusbyggnad i Stockholm, och under M:s ledning uppgjorde arkitekten E. Jacobsson förslagsritningar till det nya etablissemanget. Efter det att M. på uppdrag af barnhusdirektionen tagit kännedom om nyare barnhus och barnsjukhus i utlandet, underkastades detta förslag förnyad pröfning, som ledde till de af professor F. G. A. Dahl slutligen fullbordade ritningarna till det nya barnhuset, hvilket uppfördes 1883-85 vid n:r 14 Norrtullsgatan under M:s tillsyn (se vidare A 11-männa barnhusinrättningen). Genom flyttningen dit, till en utkant af hufvudstaden, blef det omöjligt att vid barnhuset fortsätta den poliklinik för barnsjukdomar, som förut hållits å det gamla barnhuset. I samråd med prof. J. Wsern uppgjorde M. därför förslag till en ny pediatrisk poliklinik, som nu underhålles genom anslag såväl af staten som af Stockholms stad. Bland M:s skrifter märkas Meningitis tuberculosa hos späda barn (i "Nord. med. arkiv", 1883), Om den infantila paralysien med särskild hänsyn till dess akuta stadium (därsammastädes, 1896), Föreskrifter jör späda barns uppfödande med komjölks- eller grädd-blandningar (1901, 4:e uppl. 1908; jfr Barnavård), Sur le lieu dans Vorganisme ou la tu- berculose prend naissance, quand les enjants sont attaqués par cette maladie pendant leur premiére année de me (i "Bulletins de la ligue nationale suédoise contre la tuberculose", 1906), Sur la fausse crainte de la transmission du virus tubercu-leux aux enfants par le lait de vache (därsammastädes 1907). K. T-dt. Medina. 1. (Arab. El-Medina, "staden", eller Medinet Rasul Allah, Guds sändebuds stad, l. Medinet en Nebi, "profetens stad") Stad i Hedjas i västra Arabien, berömd som islams andra heliga stad på grund af Muhammeds flykt dit och hans död där, ligger omkr. 400 km. n. om Mekka, 210 km. ö. om hamnen Janbo el-Bahr vid Röda hafvet, på en vulkanisk högslätt 870 m. ö. h. vid västra sidan af den bergskedja, som skiljer Röda hafvets kustland från centralplatån. Sedan 1908 är den medelst järnväg (Hedjasbanan) förenad med Damaskus och snart äfven med Mekka. Stadens omgifning är en af de bäst vattnade trakterna i norra Arabien. Lundar af dadelpalmer och andra träd jämte trädgårdar och sädesfält omge staden på alla sidor utom i v. M:s befolkning, som anses uppgå till 15--20 tusen, har ock af ålder egnat sig mera åt jordbruk än åt handel, i motsats till hvad fallet är med invånarna i Mekka. Den egentliga staden är omgifven af en med torn och portar försedd fast stenmur, som bildar en oregelbunden oval, sammanlöpande till en spets i n. v., där det af en turkisk garnison besatta citadellet ligger. Husen äro af sten, vanligen i två våningar, med platta tak. Gatorna äro smala, men snygga och delvis stensatta. Förstäderna i s. v. intaga större vidd än den egentliga staden, från hvilken de äro skilda genom en öppen plats, begagnad som hviloplats af karavanerna. Omedelbart v. om staden ligger den ryktbara kyrkogården Baki el-Gharkad, där många af profetens följeslagare äro begrafna. M:s förnämsta byggnad är profetens moské (Mesdjid en-Nébi l. el-Haram), enligt sägnen byggd på den plats, där Muhammed dog, och omslutande hans graf. Ett besök där är för Mekkapilgrimen en förtjänstfull handling, men icke en religiös plikt. Moskén (se fig.) är ungefär 135 m. lång i n. och s. och 110 m. bred samt har flera minareter och en hög kupol öfver de heliga grafvarna. Dessa befinna sig nära sydöstra hörnet af moskén, omgifna af ett järngaller, så tätt inväfdt med ett nät af mässingstråd, att man ej kan se in därigenom utom genom några öppningar, framför hvilka böner riktas till profeten och de andra helgonen. Rundt om den egentliga grafven äro anbragta förhängen af dyrbart sidentyg; emellan dessa och gallret har lämnats ett smalt rum för besökande. Förhänget döljer en af två pelare uppburen kammare, som uppges innehålla Muhammeds, Abu-bekrs och Omars sarkofager; n. därom står en mindre kammare, som anses innehålla Fatimas sarkofag. En 2,5 m. hög trävägg, rikt målad med arabesker, går från gallrets västra sida tvärs igenom moskén till dennas hufvudingång, Bab el-salam, vid södra ändan af moskéns västra sida, sålunda skiljande grafven från predikstolen, i enlighet med en tradition från profeten kallad Er-roda ("trädgården"). Muhammed själf skall ha arbetat på byggandet af den ursprungliga moskén, som sedermera flera gånger blifvit ombyggd. Den nuv. byggnaden härstammar