Medina (i slutet af 1700-talet) med profeten Muhammeds graf, efter I. M. D'Ohssons illustr. verk.

från slutet af 1400-talet. Kristna eller judar få ej, vid lifvets förlust, beträda M.; dock ha två resande, schweizaren Burckhardt (1815) och engelsmannen Burton (1853), besökt staden, förklädda till muhammedanska pilgrimer. -- Före Muhammeds tid var stadens namn Jatrib. M. var kalifatets hufvudstad från 622 (året för Muhammeds flykt dit) till 661 (då omajjaderna förlade rikets residens till Damaskus). Det behärskades sedermera än af oberoende emirer, än af scheriffen i Mekka, sultanen i Konstantinopel, vahhabiterna och egypterna. Turkarna ha sedan 1812 en pascha och en militärstyrka förlagda i M. -- 2. Stad. Se Cittavecchia 2. -- 3. [midei'nä], by i nordamerikanska staten New York, vid Eriekanalen, omkr. 65 km. n. ö. om Buffalo. 5,683 inv. (1910). Fabriker och sandstensbrott. 1. (J. F. N.) 3. J. F. N. Medina, José Toribio, chilensk bibliograf, f. 1852 i Santiago, har skrifvit en rad grundläggande bibliografier rörande litteraturen om det spanska Amerika, vidare om boktrycket i La-Plata-länderna (1892), de sydamerikanska medaljerna, m. m. Medinaceli [-the'li], stad i spanska prov. Soria, vid Ebros biflod Jalón och järnvägen emellan Madrid och Zaragoza. 1,046 inv. (1900). Hertigarnas af Medina Celi stamslott. M. var förr en viktig morisk fästning. Celi är sannolikt ett iberiskt namn. (J. F. N.) Medina del Campo [-ka'mpå], stad i spanska prov. Valladolid, vid spanska nordbanan, var fordom mycket folkrik, men har nu endast omkr. 6,000 inv. Ruiner af ett gammalt kungligt slott, där Isabella den katolska dog (1504). (J. F. N.) Medina de Rio Seco [-ri'å se'kå], stad i spanska prov. Valladolid, vid den ofta torra floden (däraf tillnamnet "rio seco") Sequillo, en biflod till Duero, och härvägen till Galicien. 5,007 inv. (1900). Vinodling. Här besegrades spanjorerna under Blake och Cuesta 14 juli 1808 af fransmännen under Bessières. (J. F. N.) Medina Sidonia [-då'nia], stad i prov. Cádiz, 33 km. ö. s. ö. om staden Cádiz. 11,040 inv. (1900). Mineralkällor. På västgoternas tid blef staden biskopssäte (Assidonia) samt kallades af araberna Schaduna l. Schidona. M. har gett namn åt den hertigliga ätten Medina Sidonia, som härstammar från Guzman el Bueno, hjälten vid Tarifa (1292). (J. F. N.) Medinet el-Fajum (vanl. el-Medine), stad i Mellersta Egypten, hufvudort i prov. Fajum, på ruinerna af den forna staden Arsinoe, vid Jusufkanalen och järnvägen till Kairo. 37,320 inv. (1907). Bomullsväfverier, liflig handel med spannmål, bomull, majs, frukter, rosenolja m. m. (J. F. N.) Medinet el-Kasr ed-Dachel, ort. Se Dachel. Medinet Habu, by i Öfre Egypten, prov. Kene,

Ruinen af första pylonen till stora templet vid Medinet Habu.