1459 Med vind tvärs-Meer 1460 viss mån otrogen. Men han fann efterföljare, som konsekventare och renare än han genomförde densamma. De undersökningar, som Kant företog, äro i detta afseende att betrakta som särdeles viktiga förberedelser, ehuru han visserligen aldrig kom fram till insikt i, att medvetandet är det egentliga väsendet i allt. Bestämdare uttalades detta af hans j efterföljare Fichte (das ich setzt sich selbst; "jaget sätter sig själft"), ehuru äfven här vissa inskränkningar i förevarande afseende finnas. Som en allmän förutsättning såväl hos denne som hos Schelling och Hegel må nämnas deras lära, att medvetandet för att vara verkligt behöfver något annat och yttre (ett omedvetet, ett objekt) och förverkligar sig genom att motsätta sig detta. Boström fann detta gälla endast det mänskliga medvetandet såsom ett ändligt sådant. Tänkt i sin renhet, förutsätter medvetandet ingenting annat än sig själft allena, hvadan det äfven af Boström kännetecknas som själfmedvetande (i betydelsen själfständigt medvetande = medvetande genom sig själft). Så fattadt, utgör det enligt Boström väsendet i allt, och det, som omedelbart presenterar sig som något omedvetet, är i själfva verket en | potens eller lägre form af medvetande. L. 11. A.* j Med vind tvärs, sjöv. Se Half vind. Medvjediza [-di'sa], flod i ryska guv. Saratov och Donska kosackernas land, biflod fr. v. till Don, omkr. 530 km. lång. Den blir segelbar vid Karamysjka. (J. F. N.) Medyn, kretsstad i ryska guvernementet Kaluga, 58 km. n. v. om staden Kaluga. 4,392 inv. (1897). Linne-, bomulls- och papperstillverkning. (J. F. N.) Medåker, socken i Västmanlands län, Åkerbo härad. 6,256 har. 1,253 inv. (1911). M. utgör ett pastorat i Västerås stift, Arboga kontrakt. Meek [mi'k], Fielding Bradford,f. 1817, d. 1876, amerikansk geolog och paleontolog. M. var ursprungligen köpman, men då han ej hade framgång i yrket och mera älskade geologi än affärer, blef han tjänsteman vid de geologiska undersökningarna, först i lowa, sedan i Wisconsin och Minnesota och slutligen i Washington, där hans arbete betecknades som prägladt af den högsta grad af vetenskaplig noggrannhet. Hans utgifna arbeten bära vittne om ofvan nämnda egenskap. Bland dessa må nämnas Report ön invertebrate cretaceous and tertiary fossils of the upper Missouri country (1876). Mee! [mel]. Se M i e l, Jan. Meenen [menen], stad. Se M e n i n. Meer [mer], ty., haf; sjö. Jfr Friesland, sp. 1408. Meer [mer], Van der 1. Vermeer, namn på flera holländska målare under 1600-talet. 1. Jan v. d. M. d. ä., kallad Vermeer van H a a r l e m, landskapsmålare, f. 1628 i Haarlem, d. där 1691, elev af Jacob de Wet, målade många, med pastos pensel utförda taflor med motiv från dynerna omkring Haarlem och besläktade med Philips de Konincks arbeten. I den forna Schager-strömska samlingen i Stockholm fanns af hans hand ett skogsparti, men eljest äro målningar af honom ej kända i Sverige. De träffas däremot i museerna i Berlin, Braunschweig, Dresden, Olden-burg, Petersburg o. s. v. - 2. B a re n d v. d. M., stillebensmålare, sannolikt son till den föregående, ehuru man beträffande hans personlighet ej med visshet känner mer, än att han 1683 gifte sig. Hans stora, färgmättade dukar, s. k. frukoststycken, bord med praktfull smyrnaduk och därpå stående delft-fat med silfverkärl, vinglas, citroner m. m. af utomordentlig koloristisk verkan, närmast påminnande om Abraham van Beijerens arbeten i samma genre, äro mycket sällsynta - förmodligen därför, att man utskrapat det rätta målarnamnet och försett den föga kände v. d. M:s taflor med någon mer berömd signatur - men de träffas dock i Wiens konstakademi (dat. 1689), på slottet i Wiirzburg (3 st., hvaraf ett dat. 1689), i Semenovska samlingen i Petersburg, i Rijksmuseum i Amsterdam och i grefve Hallwyls samling i Stockholm. - 3. J a n v. d. M. d. y. ("de jonge"), son till M. l, landskapsmålare, f. 1656 i Haarlem, d. där 1705, elev af sin far och af Nicolaes Berchem, gjorde enligt tidens sed en studieresa till Italien och bosatte sig sedan i sin födelsestad. Han dog, liksom så många andra holländska artister, i fattigdom, men efterlämnade många arbeten, som nu ses i museerna i Amsterdam, Berlin, Dresden, Petersburg, Rotterdam. Schwerin, i Moltkeska samlingen i Köpenhamn, samt i Lagerheimska samlingen i Stockholm (Italienskt landskap, dat. 1683). I den forna Ben-dixska samlingen i Stockholm funnos två Landskap med herdar och får af hans hand. - 4. J a n v. d. M., kallad Vermeer van Utrecht, historie- och porträttmålare, f. i början af 1630-talet i Schoonhoven, d. 1688 i Utrecht, vistades flera år i Rom, där han utförde nu okända historiemålningar och bosatte sig därefter i Utrecht, där ännu ses ett af honom utfördt s. k. Regenten-stuck. - 5. J a n v. d. M., vanligen och riktigast kallad Johannes Vermeer van D e l f t, genre-, porträtt- och landskapsmålare, den berömdaste bäraren af namnet och en af Hollands yppersta konstnärer, f. 1632 i Delft, d. där 1675. Det är sannolikt, men icke be-visligt, att han var elev af Rembrandts i Delft bosatte lärjunge, den talangfulle Karel Fabritius, som 1654 omkom vid explosionen af kruttornet i Delft. Föga antagligt är, att M. själf, såsom man trott, var direkt lärjunge af Rembrandt, fastän denne - förmodligen blott i andra hand - på honom utöfvade det allra största inflytande. Hans enkla lefnadssaga är endast sparsamt känd. Man tror, att han tillbragte hela sitt korta lif (han dog vid 43 år) i Delft. Man förmodar, att han odeladt egnade sig åt sin konst, som han tycks ha dyrkat med en sällspord hänförelse, aktad af sina yrkesbröder, utan att under sitt lif ha förvärfvat något af den stora berömdhet, som i våra dagar kommit honom till del. Man vet, att han efterlämnade en stor barnskara och att han dog i fattigdom - änkan måste efter hans död be-