Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merezjkovskij, Dmitrij Sergejevitj - Mer fermée, fr., slutet haf. Se Mare clausum - Mergentheim l. Mergenthal, stad i württembergska Jagstkretsen - Mergidae, Skrakar, zool. Se Andfåglar - Mergui - Mergui 1. Sydligaste distriktet i Nedre Burma - Mergui 2. Hufvudstad i M. 1. - Merguiarkipelagen. Se Mergui 2. - Mergulus, zool. Se Alkekungsläktet - Mergus, Skraksläktet, zool. Se Andfåglar - Merheim, kommun i Köln - Meria, namn på hinduer. Jfr Khond - Merian - Merian 1. Matthäus M. d. ä. - Merian 2. Matthäus M. d. y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vjetnye sputniki ("Eviga följeslagare", 1908) med
studier öfver Calderón, Cervantes, Flaubert,
Ibsen m. fl. Af stort värde äro M:s ingående
studier öfver Dostojevskij och Tolstoj, Zjizn i
tvortjestvo Tolstogo i Dostojevskago (1901; "Tolstoj
och Dostojevski som människor och konstnärer",
1906) och Religija Tolstogo i Dostojevskago (1902;
"Tolstojs och Dostojevskis religion", 1907). Härtill
komma de litteraturhistoriska studierna Grjadustjij
cham (1906; "Borgare och plebejer", 1908) samt
Gogol i tjort (1906; ny uppl. 1909 under titel
"Gogol: Tvortjestvo, Zjizn i religija"; "Gogol och
djäfvulen", 1909). Af en ny trilogi, Tsarstvo zvjerja
("Vilddjurets rike"), med historiska episoder ur Paul
I:s, Alexander I:s och Nikolaus I:s regeringstid,
utkom 1810 den första, i dialogform affattade delen,
Smert Pavla Pervago ("Paul I:s död", 1911). Dessutom
har M. omarbetat en italiensk medeltidsnovell Ljubov
silnjeje smrti (Kärleken starkare än döden, 1902) och
öfversatt flera tragedier samt den idylliska romanen
"Dafnis och Chloe" från grekiska. Samtliga svenska
öfversättningar ha verkställts af E. We(st)er. M:s
författarskap röjer den fina bildningen i förening
med rik historisk fantasi och en aristokratisk
världsåskådning, men hans poesi har föga af omedelbar
känsla. Som religionsfilosof har han påverkats af
Dostojevskij och Vladimir Solovjev (se d. o.) och
utbildat ett slags skönhetslära med både helleniska
och kristna element, uppblandade med rysk mystik
och modern nietzscheanism. Jfr N. Erdmann, "En
världshistorisk trilogi" (i "Ord och bild", 1906),
O. Levertin i "Essayer", II (1907), A. Jensen,
"Det tredje riket" i "Tsardömet vid skiljovägen"
(1905) och "Folkbiblioteksbladet" (1911). – Om M:s
maka Zinaida M. se Hippius, Z. N.
A-d J.
Mer fermée [mär färme], fr., slutet haf. Se Mare
clausum, sp. 888.
Mergentheim [-hajm] l. Mergenthal
(urspr. Marienthal), stad i württembergska
Jagstkretsen, vid Mains biflod Tauber. 4,535
inv. (1905). Storartadt slott med naturhistoriska
samlingar och Tyska ordens arkiv, tillika kasern,
latin- och realskola. Vinodling (Taubervin). M. med
omgifning var fordom den största af Tyska ordens 11
balleien (provinser), omkr. 550 kvkm., och staden
var 1525–1809 högmästarens säte. 14 dec. 1631
besattes staden af svenskarna under Gustaf Horn och
innehades, jämte område, af dem, tills nederlaget vid
Nördlingen (1634) tvang dem att uppge M. I närheten
af M. blefvo fransmännen under Turenne 25 april
(g. st.) 1645 slagna af de kejserlige under Mercy.
(J. F. N.)
Mergidæ, Skrakar, zool. Se Andfåglar, sp. 958.
Mergui [magi’]. 1. Sydligaste distriktet i Nedre
Burma, divisionen Tenasserim, begränsadt i v. af
Bengaliska viken, i ö. af Siam. 25,352 kvkm. 88,744
inv. (1901), de fleste buddister. Hela distriktet,
från vattenbrynet till de högsta bergen vid östra
gränsen, är en nästan oafbruten skog med värdefulla
träd (Tectona, Hopea, Dipterocarpus m. fl.). Kusten
består delvis af mangroveträsk. Nederbörden är mycket
stor (3–4 m.). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
på en ö vid mynningen af floden Tenasserim. 11,987
inv. (1901). Ansenlig handel. God hamn. Utanför
kusten ligger
Merguiarkipelagen, en samling af öfver 200 smärre,
bergiga öar, med en fåtalig befolkning, som lefver
hufvudsakligen af fiske samt äfven sysselsätter
sig med pärlfiske och insamling af s. k. kinesiska
svalbon.
1 o. 2. (J. F. N.)
Merguiarkipelagen [magi7-]. Se Mergui 2.
Mergulus, zool. Se Alkekungsläktet.
Mergus, Skraksläktet, zool. Se Andfåglar, sp. 958.
Merheim [-hajm], kommun i preussiska reg.-omr. Köln
(Rhenprovinsen), vid Rhen, 4 km. s. om
Mülheim. 23,631 inv. (1910). Tillverkning af
salpeter, sprängkapslar, salmiak, eldfast tegel m. m.
J. F. K.
Meria, namn på de hinduer, som fordom från den
närgränsande slättbygden bortröfvades af det i
skogsbergen bosatta gondfolket och som offrades åt
jordens gudomlighet på det sättet, att deras ansikte
trycktes ned i en med svinblod fylld grop, till dess
de kväfdes. Köttet, lösgjordt från benen, begrafdes
sedermera. 1836 inskredo engelsmännen däremot. Jfr
Khond.
(E. Rld.)
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
