Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 543-544 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milo, Titus Annius Marcus Papianus - Milo, fransk skriftställare - Milon, atlet från Kroton i Syd-Italien - Milon, L. J. - Miloradovitj, Michail Andrejevitj - Milosj Obrenovitj. Se Obrenovitj - Milovanovitj, Milovan - Milpenningar (extra aflöning) - Milreis - Milreis 1. Portugisiskt guldmynt - Milreis 2. Brasilianskt silfvermynt - Milsten. Se Milstolpe - Milstolpe, Milsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och gladiatorer, med hvilka de anföllo hvarandra
och öfvade våldsamheter på torg och gator. M. sökte
förgäfves konsulatet för år 52, men valstriden drog
ut på tiden i följd af de ränker och fejder, som
åtföljde den. Då möttes Clodius och M. händelsevis
20 jan. 52 på Appiska vägen, nära Bovillæ, hvarvid
deras slafvar råkade i strid med hvarandra. Clodius
blef sårad, och M. lät därpå döda honom. Händelsen
väckte stort uppseende, och pöbeln i Rom rasade af
förbittring. M. anklagades och sakfälldes, oaktadt
Cicero försvarade honom, samt gick i landsflykt
till Massilia. Där fann han sig mindre väl. Man
säger, att han vid genomläsningen af Ciceros tal –
hvilket var skrifvet efteråt och vida skilde sig
från det, som verkligen hölls vid tillfället, då
folkmassans vilda rop bragte talaren ur fattningen –
skall ha yttrat: "Hade du talat så, skulle jag nu
ej behöfva äta hafsfisk i Massilia". År 48 återvände
M., sedan han förgäfves hos Cæsar sökt utverka sitt
återkallande, på eget bevåg till Italien, men fann där
döden i en strid. Han var gift med diktatorn Sullas
dotter Fausta.
R. Tdh.

Milo, fransk kyrklig skriftställare, f. omkr. 810, d. 872,
antagligen abbot i Saint-Amand (i dep. Nord), var
guvernör för konung Karl den skalliges söner Pippin
och Drogo. Han författade en hexametrisk dikt om
Amandus (se denne) den helige, predikningar, Carmen
de sobrietate m. m.

Milon (grek. Mtteov), forngrekisk atlet från Kroton
i Syd-Italien, lefde i senare delen af 500-talet
f. Kr. och var ryktbar för såväl sin oerhörda
kroppsstyrka som sin glupska matlust. Om båda
delarna finnas sagolika berättelser, såsom att han
vid de olympiska spelen burit en fullvuxen lefvande
tjur öfver skådebanan och därefter samma dag ensam
uppätit den. Sin bane fann han, då han en gång,
öfverskattande sina krafter, ville slita isär en
grof klufven trädstam, men fastnade med händerna i
rämnan och i detta hjälplösa tillstånd blef ett rof
för vilda djur.
A. M. A.

Milon [-la’], L. J., fransk balettmästare, f. 1765,
d. 1849, sammansatte omtyckta baletter, bland hvilka
på K. operan i Stockholm getts Nina (1821) och Don
Quixote (1823) m. fl.


Miloradovitj, Michail Andrejevitj, grefve, rysk
militär, f. 1770, d. 1825, deltog under Suvorov
i krigen mot turkar och polacker samt 1799 i
Italien och Schweiz. Som generallöjtnant var han
med 1805, 1807 och 1809, som general af infanteriet
(sedan 1810) vid Borodino och Tarutino 1812. Han
besatte 8 febr. 1813 Warschau och deltog med en
af honom förd armékår i fälttågen 1813 och 1814,
efter stilleståndet 1813 vid bömiska armén. Efter
kriget blef M. militärguvernör i Petersburg
och stupade i gatustriden 14 (26) dec. 1825.
C. O. N.

Milosj Obrenovitj. Se Obrenovitj.

Milovanovitj, Milovan, serbisk politiker,
f. 1863 i Nisch, d. 1 juli 1912 i Belgrad, blef efter
studier i Tyskland och Frankrike 1888 professor i
internationell rätt vid Belgrads universitet samt
1890 generalsekreterare i utrikesministeriet och
ledde s. å. som sådan de viktiga förhandlingarna om
handelstraktat med Österrike-Ungern. 1891 återtog
han sin professur, nödgades några år senare gå i
landsflykt såsom inblandad i en sammansvärjning mot
konungahuset, återkom 1900 samt användes först som
diplomat i Bukarest, sedan som minister för finanser
och åkerbruk. 1902 blef M. serbisk minister i Rom,
förblef oberörd af 1903 års revolution och företrädde
1907 Serbien på andra Haagkonferensen. Han utsågs 1908
till utrikesminister och var därjämte från 1910 till
sin död konseljpresident. Som serbisk utrikesminister
under bosniska krisen 1908–09 hade han en ytterligt
svår ställning och inlade då stor förtjänst därom,
att den uppjagade folkstämningen ej fick tillfälle
att framkalla ett för Serbiens framtidsförhoppningar
på Balkanhalfön förödande krig.
V. S-g.

Milpenningar, en vid de flesta svenska och utländska
järnvägar förekommande form för extra aflöning
till lokomotiv- och tågpersonal. Vid Statens
järnvägar beräknas milpenningar för tjänstgöring å
tåg per km. (i äldre tider mil) samt för växlings- och
reservtjänstgöring per timme enligt för olika personal
och olika slags tjänstgöring varierande grunder.
A. d’A.

Milreis [-re’es]. 1. Portugisiskt guldmynt, som
motsvarar 1,000 reis (eller 4 kr. 3 öre) och präglas i
stycken om 1, 2, 5 och 10. De sistnämnda kallas corõas
(se Krona 8 f). En summa af 1,000 milreis kallas en
conto. Jfr Miliarense. – 2. Brasilianskt
silfvermynt, som motsvarar 2 kr. 4 öre samt präglas i
stycken om 1/2, 1 och 2. I guld präglas stycken om 5,
10 och 20 milreis.

Milsten. Se Milstolpe.

Fig. 1. Milsten från Säby socken, Småland, år 1675.

Fig. 2. Milstolpe (af järn) från södra Ångermanland, år 1811. (Bägge numera å Skansen, Stockholm.)

Milstolpe, Milsten, stolpe (vanligen i form af
järntafla) eller större sten, upprest vid väg, på
de ställen, där 1 mil (1/2, 1/4 mil) är afmätt från
närmaste dylikt märke. Milstolpar eller milstenar
(med miltalet därå angifvet, jämte årtalet och
regerande konungens namnchiffer m. m.) tillkommer
det enligt Byggningabalken häradet att upprätta å
landsväg vid hvarje hel mil, jämte smärre dylika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>