Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missionsvänner, en religös sammanslutning - Missionär, en person. Se Mission - Missi regis, lat. Se Missi dominici - Mississippi, stor flod i Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chicago, som dessa finnas. Antal församlingar
1911 var 125, medlemmar omkr. 1,200. Äfven denna
grupp har ett eget organ, "Österns veckoblad",
grundlagdt 1896, med upplaga på 5,000 ex. –
Mellan de tre grenarna finnas inga egentligen
denominationella skiljaktigheter. Endast i fråga om
det organisatoriska arbetet hysa de olika åsikter. –
Skandinaviska alliansmissionen är namnet på ett
bland de svenske tillsammans med de norske och
danske missionsvännerna existerande sällskap,
hvars verksamhet ligger uteslutande inom den
yttre missionens område. Sällskapet underhåller 97
missionärer (1911), fördelade på 5 missionsfält:
Kina, Japan, Indien, Mongoliet och Afrika. Af dessa
äro omkr. 50 stationerade i Kina.
O. A. L–r.
Missionär, person, som är utsänd till främmande
land, för att utbreda och befästa kristendomen bland
icke-kristna folk. Se Mission.
Missi regis, lat. Se Missi dominici.
Mississippi (af algonkinorden missi, allt, och sipi,
vatten, flod, "stort vatten", eller som Chateaubriand
öfversatt det, "vattnens fader"), centralådern
i det vattensystem, som vattnar större delen af
Nord-Amerikas förenta stater mellan Appalacherna
och Klippiga bergen, i samband med Missouri jordens
längsta flod (6,792 km.), uppstår, såsom Schoolcraft
(1832) och Nicollet (1836) fastställt, af flera små
vattendrag från ett moränlandskap s. om Itascasjön i
norra Minnesota, af hvilka Nicollet creek (Nicollets
infant M. river) och Elk creek äro de mest kända. Från
Itascasjön (455 m. ö. h.) strömmar M. som en 3,5
m. bred och 0,6 m. djup å i nordlig riktning, som
snart ändrar sig till nordöstlig och östlig, hvarunder
den ofta af moräner uppdämmes till sjöar (Bemidji,
Cass och Winnibigashish) och förstärkes genom tillopp
från andra sjöar (Turtle, Leech m. fl.). Mer och mer
riktas den mot s. ö. och nedanför Pokegamafallen
mot s. v., nedanför Brainerd åter mot s. ö., i
hvilken riktning den når Minneapolis, med undantag
af forsarna vid S:t Cloud och Little Falls en lugnt
framrinnande segelbar flod, som från ömse sidor
upptagit Prairie river, Swan, Rum (från Mille Lacs),
Crow Wing, Sauk, Crow river m. fl. I Minneapolis,
553 km från Itascasjön, 242 m. ö. h., bildar den
vid öfvergången af en silurisk kalkstenströskel S:t
Anthonyfallet, som med forsarna ofvanför är 25 m.,
utom dem 6 m. högt och utgör en stark kraftkälla
för industrien, men ett fullständigt hinder för
flodfarten. I en trång cañon når den 22 km. längre
ned S:t Paul, hvarifrån den under sitt återstående
lopp till Mexikanska viken (3,115 km.) bildar en
oafbruten vattenväg. Omkr. 75 km. nedanför S:t Paul
vidgar den sig till den 40 km. långa, 5 km. breda Lake
Pepin, behåller sin sydöstliga riktning till Clinton
(nedanför Dubuque) och, efter en kort sydsydvästlig
sträcka, hvarunder den vid Keokuk bildar sina sista
flodfarten försvårande forsar (som kringgås af Des
Moines-Rapids-kanalen), i det stora hela ända till sin
förening med Ohio, den största bifloden från vänster
sida. M. mottar därunder fr. v. S:t Croix, Chippewa,
Wisconsin, Rock river, Illinois och Kaskaskia,
fr. h. Minnesota, Wapsipinicon, Iowa, Des Moines och
slutligen, 2,072 km. ofvanför sitt utlopp och 122
m. ö. h., den väldiga Missouri. Efter sin förening
med Ohio, 1,765 km. från Mexikanska viken, 82 m. ö. h.,
rinner den med starkt slingrande lopp genom
sitt alluvialland, som den hvarje år öfversvämmar,
till den trakt, där Red river, 508 km. från hafvet och
på 2 m. höjd, förenar sig med M. Ett stycke nedanför
utgå från M. 4 sidoarmar, som dock i vattenmängd
stå mycket efter hufvudströmmen: Iberville,
som genomströmmar flera sjöar ö. om M. (Maurepas,
Pontchartrain och Borgne) samt Atchafalaya, Plaquemine
och Bayou la Fourche v. om hufvudfloden. Denna
fortsätter genom deltat och faller 153 km. nedanför
New Orleans genom tre hufvudarmar: Southwest pass,
South pass och Northeast pass (det senare deladt i
två kanaler, af hvilka den nordligare kallas Pass à
l’Outre), ut i Mexikanska viken. Största vattenmassan
(52 proc.) afgår genom Northeast pass, 41 proc. genom
Southwest pass och 7 proc. genom South pass. Utom
Ohio rinna till nedre M. fr. h. S:t Francis, White
river, Arkansas och Red river samt fr. v. Sunflower,
Yazoo och Big Black river. Floden är vanligen lägst i
okt. och stiger därefter hastigt, tills de nordliga
bifloderna tillfrysa. I febr. börjar den åter stiga
och når sin högsta punkt omkr. 1 april. Den faller
då några decimeter, men regnet i öfre M.-bäckenet
kommer den åter att stiga, och högvattnet varar
någon tid in i juni genom de sena vår- och tidiga
sommarregnen i Missouribäckenet, hvarefter vattnet
långsamt faller. Skillnaden mellan högsta och lägsta
vattenstånd utgör vid S:t Paul 6,4, vid S:t Louis
12,5, vid Cairo och Vicksburg 16, vid White rivers
mynning 16,4, vid Baton Rouge 12,4 och vid New
Orleans 6,2 m. Vid sina stora våröfversvämningar,
som kunna sätta mer än 77,000 kvkm. under vatten
och som icke sällan på ett hotande sätt fortsätta
flera månader, arbetar floden att på låglandet
slita sönder sina stränder och ändra sitt lopp,
framför allt genom afskärningar (cutoffs) af
öglorna i strömfåran, hvarför därstädes bildas en
mängd gamla vatten, s. k. oxhornsjöar (oxbow lakes)
och sidoarmar (bayous), som blanda sitt vatten med
biflodernas nedre lopp. Floden, som genom de nämnda
afskärningarna förkortar sin strömfåra (på de sista
100 åren med mer än 300 km.), mäter från Itasca till
mynningen 3,694 km., från Missouris källa 6,792
km. Hela flodområdet utgör omkr. 3,237,500 kvkm.,
hvaraf öfre M:s (ofvanför föreningen med Missouri)
450,000 kvkm. och Missouris 1,320,000 kvkm. Den senare
floden är således i afseende på längd och vattenområde
afgjordt öfverlägsen. M:s vattenmassa utgör i
medeltal vid New Orleans 18,800 kbm. (max. 34,000)
per sek., hvaraf öfre M:s, från de norra morän-
och sjölandskapen 3,350 kbm. (17,8 proc.), Missouris
från de västra stäpp- och berglandskapen endast 2,600
kbm. (14,2 proc.), så att den förra vid föreningen
vid S:t Charles är den ståtligare och som kulturbärare
den ojämförligt viktigare. Ohio med en vattenmassa af
5,800 kbm. (30,7 proc. af hela, max. 34,000 kbm.) når
nästan upp till de förenade M. och Missouri, emedan
dess 554,000 kvkm. stora nederbördsområde ligger i de
nederbördsrika Appalacherna. M:s oerhördt stora vårflöden
komma ock till allra största delen från Ohio. Arkansas
med ett 417,000 kvkm. stort vattenområde bidrar till
hela vattenmassan med endast 1,360 kbm. (7 proc.,
max. 7,000 kbm.), Red river, 250,000 kvkm., med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
