Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mur, Murverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grundmurar gjutas numera ofta af betong, och armerad
betong användes alltmer till öfvermurar (jfr Betong
och Armerad betong). Icke bärande innerväggar
utföras ibland i s. k. monierkonstruktion, eller af
rabitsputs, af scagliol e. d. – En murs styrka
(stabilitet) är beroende af belastningen, särskildt
sidotrycket, af grundens beskaffenhet, höjden i
förhållande till tjockleken, materialernas
beskaffenhet, stenarnas ändamålsenliga läge till
hvarandra (goda förband), murbrukets godhet och
bindande kraft samt murningens utförande. En murs
stabilitet kan ökas genom "förankring". För att
beräkna beklädnadsmurars motståndskraft måste man
först bestämma jordens sidotryck. Minsta tjockleken
för beklädnadsmurar bör för frostens skull vara
1 m. upptill. På fast grund hvilande fristående
murars tjocklek i en byggnad beror på deras höjd och
fria längd, stenens form, styrka och tyngd, antalet
öppningar i murarna, murbrukets godhet och murningens
utförande samt belastningen och dess verkan. Enligt
Byggnadsordningen för Stockholms stad skola yttermurar
i regel i tjocklek minst hålla i hus af en vånings
höjd 1 1/2 sten (tegelsten); i hus af två våningars
höjd 2 stenar i 1:a samt 1 1/2 sten i 2:a våningen;
i hus af tre våningars höjd 2 stenar i l:a och 2:a
samt 1 1/2 sten i 3:e våningen; i hus af fyra våningars
höjd 2 stenar i 1:a och 2:a samt 1 1/2 sten i 3:e och
4:e våningarna; och i hus af fem våningars höjd 2 1/2
sten i 1:a, 2 stenar i 2:a och 3:e samt 1 1/2 sten i
4:e och 5:e våningarna. För brandmur (se d. o.) gälla
dock särskilda föreskrifter. Innermurarna kunna
göras tunnare, bärande mellanmurar dock ej under
1 1/2 sten. Grundmurar göras upptill vanligen 0,3
m. tjockare än den ofvanpå stående öfvermuren,
nedtill 1 1/2 à 2 ggr tjockare än denne; ett bredare
bottenskift kallas bottensula. Grundmurarna skola
alltid gå så djupt ned, att tjälen blir utan menligt
inflytande på dem, i mellersta Sverige sålunda
omkr. 1,2 m. och i nordliga omkr. 2,5 m. Styrkan hos
f. ö. lika murar af kvadersten, tegel och sprängsten
förhåller sig i det närmaste som 5:4:3.
Redan i den äldsta forntiden var konsten att uppföra
murar väl bekant. Egypterna murade med väldiga huggna
block af granit, porfyr, marmor, sandsten, basalt
eller alabaster (se t. ex. fig. i art. Medinet
Habu). Babylonierna uppförde, i saknad af sten,
sina oerhörda murmassor af soltorkadt eller brändt
tegel. Perserna åter använde huggna stenar (ofta
af marmor), som ibland förbundos medelst järnnaglar
(jfr bilden af palatsruinen i Ktesifon å pl. VIII till
art. Byggnadskonsten). Fenicierna hade väl hopfogade
kvaderblock, men dessa voro dock oftast släthuggna
blott vid kanterna (första profvet på "rustik",
d. v. s. mursten med rå koppyta). Hebréerna murade
med randade kvaderblock, ofta med ohuggen yta. Pelare
uppförde de af rund kvadersten utan bruk. Ringmurar
byggdes af tre skikt kvadersten och ett fjärde skikt
cederbjälkar. (Konung Salomos palats var uppfördt af
"dyrbar sten, huggen efter mått och sågad med såg
både på innan- och utansidan, ifrån grunden ända upp
till taklisterna".) Mindre Asiens folk uppförde murar
af månghörniga, noggrant huggna och väl sammanfogade
block. I Indien användes rödaktig sandsten, granit
och marmor samt tegel (Ceylon).
Kinesiska muren (se d. o.) är af kvadersten och tegel
med fyllning inuti af jord och rullsten. Greklands
äldsta invånare bildade, liksom urfolken, sina
murar genom att stapla väldiga, råa stenblock på
hvarandra utan bindemedel, s. k. cyklopiska murar
(se d. o. med fig.).
Fig. 6. Emplekton. |
Fig. 7. Opus reticulatum. |
Fig. 8. Isodomon. |
Fig. 9. Pseudisodomon. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>