Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Münch Bellinghausen, Eligius Franz Joseph von, - Münchberg - München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogens son", uppf. 1848), som slog mycket an
på tidens sentimentala åskådare, Der fechter
von Ravenna (1857; "Fäktaren från Ravenna"), där
M. behandlar ett forngermanskt romerskt ämne och
framställer germandrottningen Thusneldas son som en
vansläktad romersk gladiator. M. har en obestridlig
teknisk skicklighet, förstår sig på effekterna och
behandlar versen väl, men hans dramer sakna finare
karakteristik, lida af psykologiska missgrepp
och äro utan djupare inre halt. Mycket populär
var den i "Der sohn der wildniss" förekommande
folkvisan "Mein herz, ich will dich fragen"
med de på sin tid, ja ännu, ofta citerade orden
"Zwei seelen und ein gedanke, zwei herzen und ein
schlag". -. M. författade äfven lustspel samt kraftiga
berättelser i von Kleists stil, bl. a. spökhistorien
Marzipan-Lise. Hans arbeten utkommo 1857-72 i 12 bd.
K. W-g.
Münchberg, kretsstad i bajerska
reg.-omr. Oberfranken, vid Saales biflod
Pulschnitz. 6,211 inv. (1905). Högre
väfskola. Betydande väfverier och färgerier.
J. F. N.
München, konungariket Bajerns hufvudstad och till
folkmängden den fjärde staden i Tyska riket, ligger
på båda sidor om Isar, vid södra ändan af en af
låga kullar begränsad slätt, 520 m. ö. h. Staden
är delad i 24 "bezirke", af hvilka 19, utgörande
gamla staden och förstäderna Sendling, Talkirchen,
Neuhausen, Nymphenburg och Schwabing, ligga på
vänstra stranden af Isar, medan förstadsbezirken
Haidhausen, Bogenhausen, Au, Giesing och Ramersdorf
ligga på den högra. Tio broar gå öfver floden. Gamla
staden bildar en halfcirkel, utmed hvars periferi har
uppstått större delen af det moderna M. Stadsmuren
har försvunnit, men några af dess portar kvarstå,
bl. a. Isartor (se pl. fig. 1; restaurerad 1835
och prydd med freskomålning af Neher), Siegestor
(byggd 1843-50), en modern imitation af Konstantins
triumfbåge i Rom, samt de till minne af grekernas
frihetsstrid af Klenze 1846-62 byggda Propyléerna
(fig. 2), med rika skulpturer efter Schwanthalers
utkast. Genom den praktälskande konung Ludvig I:s
(1825-48) och hans efterträdares försköningsarbete
har M. i arkitektonisk prakt blifvit nästan utan
medtäflare bland Europas mindre hufvudstäder, medan
dess konstsamlingar berättiga det att ställas vid
sidan af Berlin och Dresden. I utförandet af sina
planer biträddes Ludvig I af arkitekten Klenze, medan
de yttre dekorationerna hufvudsakligen utfördes af
målarna Cornelius och Kaulbach samt bildhuggaren
Schwanthaler. En stor del af de märkligaste
byggnaderna ligger vid gatorna Ludwigsstrasse och
Maximiliansstrasse. Den förra omges företrädesvis
af byggnader i renässansstil af Gärtner: Odeon
(en konsertbyggnad), prins Luitpolds palats,
hertig Max’ palats, krigsdepartementet, hof- och
statsbiblioteket, Ludvigskyrkan och universitetet. Vid
den norra ändan af gatan står den ofvannämnda
Siegestor och vid den södra Feldherrenhalle. Nära
denna ligger Theatinerkyrkan (fig. 4) uti italiensk
barockstil, med de bajerske furstarnas grafhvalf. Vid
Maximiliansstrasse, som sträcker sig från Haidhausen
på Isars högra strand till Max-Josephplatz, sökte
Maximilian II införa en helt ny byggnadsstil, bildad
genom kombination af äldre former.
Midt för östra ändan ligger Maximilianeum (en
uppfostringsanstalt för begåfvade ynglingar),
till det yttre prydt med stora skulpturgrupper,
i det inre med värdefulla taflor. Vid gatan
ligga vidare gamla nationalmuseum (nu Deutsches
museum), regeringsbyggnaden för Oberbaiern (i
hvilken "maximiliansstilen" är mest utpräglad),
myntverket samt hof- och nationalteatern. På
norra sidan af Max-Josephplatz, hvilken prydes
af Max I Josefs sittande staty af Rauch (1835),
ligger kungliga palatset (fig. 3), en vidsträckt
byggnad, bestående af Königsbau, närmast torget,
och Festsaalbau, längst i n. invid Hofgarten (båda
af Klenze), samt emellan dessa det gamla slottet
(från 1601-16). Palatset inrymmer de sällsyntaste
skatter af målningar, skulpturer och husgeråd samt
står i förbindelse med den privata residensteatern
och den vackra hof- och nationalteatern (fig. 5;
byggd 1811-18 af K. v. Fischer, efter branden 1823
ombyggd under Klenzes ledning), som i storlek,
inredning och utsmyckning knappast har sin like i
Tyskland, samt Allerheiligenhofkirche (af Klenze
1826-37, efter motiv från Markuskyrkan i Venezia
och Cappella Palatina i Palermo). Ludwigsstrasse
och Maximiliansstrasse sluta ej långt ifrån den af
Mariapelaren prydda Marienplatz i midten af den
gamla staden. Nära detta torg ligga Frauenkirche,
ärkebiskopens af M.-Freising metropolitankyrka,
samt gamla och nya rådhuset, det senare en vacker
modern gotisk byggnad, rikt smyckad med statyer,
fresker och glasmålningar. - Bland M:s öfriga kyrkor -
staden har 86 katolska kyrkor (inberäknadt kapell),
6 protestantiska och några andra - förtjäna särskildt
nämnas Bonifatiuskyrkan (byggd 1835-50 af Ziebland),
en fulländad efterbildning af de gammalitalienska
basilikorna från 400-500-talen, Mariahilfkirche i Au,
med stora präktiga glasmålningar, Johanneskyrkan i
Haidhausen, bägge i gotisk stil, Mikaelskyrkan, byggd
1583-97 i renässansstil, med Eugène Beauharnais’
grafvård af Thorvaldsen, S:t Paulskyrkan (af Hauberrisser,
1895-1902) och den protestantiska Lukaskyrkan
(fig. 8; af Alb. Schmidt, 1896), en centralbyggnad med
kupol. Andra anmärkningsvärda publika byggnader äro
Glaspalatset (i Botaniska trädgården), 233 m. långt,
byggdt för den stora utställningen 1854, nu användt
för årliga konstutställningar, Wittelsbachpalatset,
byggdt af Gärtner 1843-50 i engelsk medeltidsstil,
tekniska högskolan (fig. 6; af Neureuther 1865-68,
i 1500-talets italienska renässans) samt det
1897 fullbordade justitiepalatset (fig. 12), en
barockbyggnad af F. v. Thiersch. - M:s dyrbara
samlingar förvaras i stilfulla och ändamålsenliga
byggnader, de flesta i Maximiliansstadsdelen n. om
gamla staden. Där ligga nära hvarandra det gamla
och det nya Pinakoteket (det förra byggdt af Klenze
1826-36 i italiensk högrenässans, det senare af
Voit 1846-53), med rika samlingar af taflor, vaser
samt smärre grekiska och romerska fornlämningar, i
gamla Pinakoteket därjämte en grafisk samling (öfver
300,000 kopparstick och 25,000 handteckningar), samt
Glyptoteket (fig. 10; af Klenze 1816 -30), som i sina
14 praktfulla salar inrymmer de mest framstående
verk i bildhuggarkonsten. Midt emot Glyptoteket,
på andra sidan om Königsplatz med Propyléerna, står
en byggnad i korintisk stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
