Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntverk - Myntvikt - Myntvåg. Se Myntverk, sp. 70 - Myntvägningsmaskin. Se Myntverk, sp.70-71 - Myntvärde - Müntz, Eugène - Mynwy [mönwi], wales Se Monmouth, sp. 924 - Münzer[myntser], Thomas - Mynämäki, finska namnet på Virmo (se d. o.) - Myocardium, med. Se Myokardit - Myocastor, zool är liktydigt med Myopotamus. Se Sumpbäfvern. - Myodes, zool. Se Lämmelsläktet - Myofibrom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
justeringsverket, med insändande af valuta (guldmynt
eller sedlar), rekvirera sådant mynt till ett
värdebelopp af minst 500 kr. (af 10-ören dock 100
kr.) och med omgående få det fraktfritt levereradt vid
uppgifven postanstalt. Medaljer präglas för enskildas
räkning mot ett lösningspris för medaljer i guld (af
976/1000 halt) af 2,490 kr., i silfver (af 990/1000
halt) af 125 kr., i brons eller bronserad koppar af
30 kr., i aluminium af 60 kr. och i stål af 50 kr.,
allt pr kg. Kostnaden för stämplarna är naturligtvis
häri icke inberäknad. E. B. (K. A. W.)
Myntvikt är den vikt, efter hvilken myntens vikt
bestämmes. Före 1830 var denna vikt l lödig mark =
210,6162 gr.; mellan 1830 och 1873 var myntvikten
l skålpund viktualievikt = 425,0758 gr. och efter
1873 l gram. I k. förordn. 2 dec. 1881 föreskrifves,
att, vid handel och rörelse med guldmynt eller vid
in- och utväxling af sådana, vikter ej må begagnas
utan att vara som myntvikter justerade hos Mynt-
och justeringsverket Som myntvikter justeras
dels vikter, som hålla normal- och passervikten
för guldmynt å 5-, 10- och 20-kr., dels vikter
att användas för vägning på en gång af 10 eller
100 guldmynt af samma valör. Myntvikter skola mot
bestämdt pris tillhandahållas allmänheten af Mynt-
och justeringsverket. E. B.*
Myntvåg. Se Myntverk, sp. 70.
Myntvägningsmaskin. Se Myntverk, sp.70-71.
Myntvärde, Penningvärde, penningens köpkraft gentemot
varor och tjänster. Under en tid af stigande pris
minskas pengarnas köpkraft, och penningvärdet sjunker
sålunda, och tvärt om. Om t. ex. priserna under
en tidrymd skulle fördubblas, så har penningens
värde sjunkit till hälften, o. s. v. Prisnivå och
penningvärde äro sålunda omvändt proportionella.
Müntz, Eugene, fransk konsthistoriker, f. 1845 i
Elsass, d. 1902, var konservator och lärare vid
École des beaux-arts och medlem af Institutet,
författade bl. a. Les arts à la cour des papes
pendant le XV:me et le XVI:me siécle (1878-79),
Raphaël, sa vie, son oeuvre et son temps (1881),
La tapisserie (1882), La renaissance en Italie et en
France å l’époque de Charles VIII (1885), Histoire
de l’art pendant la renaissance (4 bd, 1889 -95)
och Leonard de Vinci, sa vie, son génie, son oeuvre
(1898). Sedan 1882 utgaf han monografisamlingen
"Bibliothèque Internationale de 1’art".
(G-gN.)
Mynwy [mö’n<wi], wales. Se Monmouth, sp. 924.
Münzer [my;ntser], Thomas, en af de främste ledarna
för de svärmiska och revolutionära rörelserna
under reformationstiden, f. omkr. 1490 i Stolberg
i Harz. Redan M:s ungdomstid, hvarunder han tyckes
ha idkat studier i Leipzig och Frankfurt an der
Oder, präglades af samma oro och ostadighet, som
genomgår hela hans lif; och en klar bild af hans
utvecklingsgång är svår att vinna. Alltifrån början
drogs han till de mot kyrkan oppositionella rörelserna
och trädde äfven i beröring med Luther. En verklig
anhängare af denne synes han dock aldrig ha varit,
utan inflytandet från den medeltida mystiken och
apokalyptiken äfvensom från den senare medeltidens
radikala sektrörelser (sådana som den "fria andens
bröder") torde alltid hos honom ha
öfvervägt. Luther omfattade honom emellertid till en
början med förtroende, och på dennes rekommendation
blef han 1520 predikant i Zwickau.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>