Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myosurus - Myotica, Pupillsammandragande medel. Se Myosis - Myotomi - Myotonia congenita, med. Se Thomsens sjukdom - Myoxidæ, zoo. Se Hasselmössen - Myoxus - Myr - Myr, Robert - Myra - Myramän - Myrar - Myrasysla. Se Myrar - Myrbad - Myrbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trådlika blad vid stjälkens bas. Blomman är helt
liten, gul, med vanligen endast 5 ståndare och ett
utdraget, slutligen 3-6 cm. långt fruktfäste, som
uppbär en mängd spiralställda, små karpeller. Formen
på fruktsamlingen erinrar om en råttsvans (däraf
namnet). O. T. S. (G. L-m.)
Myotica, Pupillsammandragande medel. Se Myosis.
Myotomi (af grek. mys, genit. myos, muskel, och
tome, snitt), med., kirurgisk operation, som består
däri, att man genomskär en muskel, hvilken genom en
blifvande sammandragning och åtföljande förkortning
skulle medföra en skef ställning af den del, hvarpå
den verkar. Fordom tillgick operationen så, att vid
muskelns ena sida ett helt litet instick gjordes
med en smal och spetsig knif. Sedermera infördes
en annan knif med trubbig spets öfver eller under
muskeln, som därefter i hela sin bredd delades
(subkutan myotomi). Numera göres insnittet oftast
direkt på den eller de förkortade musklerna samt i
sådan utsträckning, att man fullt tydligt kan se, hvad
som genomskäres. Detta medger äfvenledes åtgärder för
att direkt genom operationer förlänga de förkortade
delarna. Oftast är det en muskels sena, som väljes
härtill; såret blir härigenom mindre och operationen
lättare att utföra, emedan senan är fastare,
mindre voluminös och mera skild från omgifvande
delar. Oftast företages operationen på hälsenan
(tendo Achillis) för klumpfot, vidare på andra senor,
som tillhöra foten, på den långa skefva halssenan för
felaktig ställning af hufvudet, på knäsenorna vid
hopdragning af knät och öfver hufvud på alla senor
eller muskler, som motsätta sig ett uträtande af en
sammandragen extremitet. Man har förr utsträckt denna
operation till ryggmusklerna för ryggradssnedhet,
till tungans muskler för stamning m. m., men sådant
är nu med allt skäl öfvergifvet. Efter operationen
ger man delen den ställning man vill, och läkning
inträder snart. Muskeln förblir förlängd och kan
på normalt sätt röra den riktigställda leden.
Rsr. (J. Å.)
Myotonia congenita, med. Se Thomsens sjukdom.
Myoxidæ, zool. Se Hasselmössen.
Myoxus, zool., gnagarsläkte tillhörande
fam. Myoxidæ, hvilket af den nyare systematiken
blifvit uppdeladt i flera undersläkten, af hvilka
följande fyra äro företrädda i Europa: Muscardinus
(= Myoxus avellanarius, se Hasselmössen), Glis
(se Glis vulgaris), Eliomys med den i centrala och
västliga Europa, på Pyreneiska halfön och Balearerna
förekommande arten Eliomys quercinus, hvars svans
till skillnad från de föregåendes är yfvig endast
i bakre halfvan, samt Dryomys med den i mellersta
Öst-Europa, Italien och Grekland förekommande arten
Dryomys nitedula, som på grund af sin organisation
kan sägas stå midt emellan de två sistnämnda.
L-e.
Myr, detsamma som torfmosse. Ordet brukas i olika
trakter med olika begränsad betydelse (se Mosse).
L. v. P.
Myr, Robert, militäringenjör, krigare, inkom till
Sverige senast 1609, hvilket år han anställdes
som öfverstekvartermästare vid De la Gardies
armé, och tjänstgjorde sedan hos denne äfven som
generalkvartermästare i fält samt fick dessutom
en
ryttmästarbeställning 1614 och anförde rytteri såväl
s. å. som 1615, då honom anförtroddes ledningen
af belägringsarbetena vid Pskov, där han stupade i
aug. s. å. L. W:son M.
Myra (turk. Dembre), i forntiden stad i Lycien, en
tid landets hufvudstad, låg 20 stadier från hafvet
vid den lilla floden Myros (nu Dembretschai). Många
fornlämningar. Märkliga äro särskildt de i akropolis’
västra sida inhuggna klippgrafvarna (se fig. till
art. Lycien), imiterande trähus med pelarprydda
fasader, af hvilka några ha gafvelfält med reliefer
och lyciska inskrifter. Vid foten af klippan ligger
en väl bevarad teater, delvis inhuggen i klippan,
delvis byggd. Bland stadens biskopar märkes den helige
Nikolaus, hvars kyrka, som låg nedsjunken i jorden och
till en del var fylld af jord, utgräfdes af ryssarna
på 1890-talet. Som stadens hamn begagnades Andriaka
(nu Andraki), vid hvilken Paulus landade på sin resa
till Rom (Apg. 27: 5). Äfven där finnas åtskilliga
ruiner (af kyrkor, bad och ett stort spannmålsmagasin,
med kejsar Hadrianus’ namn i en inskrift).
Myramän (isl. mýramenn) kallades "landnamsmannen’’
Skallagrim Kveldúlfssons (omkr. år 900) efterkommande
efter den trakt, Mýrar (se d. o.)> som han tagit
i besittning. Hela släkten, som utförligt omnämnes
i Egilssagan, bar namnet Mýramannakyn och räknade
inom sig många dels för styrka och våldsam framfart,
dels för vittra gåfvor namnkunniga män. Några af
dess medlemmar utmärkte sig äfven genom kroppslig
skönhet, men de fleste voro enligt sagan mycket
fula. De mest bekanta äro utom stamfadern hans
son Egil, en stridbar man och ansedd skald samt
hufvudperson i nyssnämnda saga; dennes son Torsten,
hvars dotter Helga den fagra blifvit namnkunnig genom
sin olyckliga kärlek till Gunnlaug Ormtunga; vidare
Kjartan Olafsson, skalderna Skule (d. omkr. 1040)
och Einar Skulason (d. omkr. 1170) samt den
berömde historikern Snorre Sturlasson (1178- 1241).
F.J-n.*
Mýrar (eg. träsk, moras), landskap på västra Island,
emellan Hvitá och Hitá samt genomfåradt af många
andra vattendrag, hvilka skapat den sumpiga natur,
hvaraf trakten fått sitt namn. Det gränsar i ö. till
Borgarfjarðarsýsla, i v. till Hnappadalssysla
och i n. till bergen i inlandet. Omkr. 2,500
inv. M. togs vid slutet af 800-talet i besittning
af Skallagrim Kveldúlfsson, som bodde på gården
Borg och hvars efterkommande benämndes "myramän"
(se d. o.). Vid syssloindelningens införande på
Island bildades af samma område Mýrasýsla,
hvilken sedan slogs samman med Hnappadalssýsla
och jämte denna 1871 uppgick i Borgarfjarðarsýsla.
F. J-n.*
Mýrasýsla. Se Mýrar.
Myrbad, en numera föråldrad badform, som
beredes därigenom, att man tillsätter omkr. l
kg. myror till ett vanligt bad, eller ock i form
af ång- och lokalbad, då man använder en dekokt på
myror. Dessa bad verka hudretande genom den skarpa
myrsyran. Äfven myrsyretinktur skulle kunna användas
till myrbad. De begagnades mot reumatiska lidanden.
F. B. (Ln.)
Myrbaggar, Cleridæ, zool., en till gruppen
Diversicornia<i></i> hörande familj af skalbaggar. Hit höra
medelstora eller små, ofta brokigt färgade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
