- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
305-306

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möbius, Martin August Johannes - Möblemang (Se Ameublement och Möbel) - Möblera - Möblomma - Möckeln - Möckelö. Se Mariehamn - Möckern - Möckleby - Möderne. Se Mödernearf - Mödernearf - Mödernerätt. Se Matriarkat - Mödling - Mödlinger, Joseph - Mödruvellir - Möen - Mögel, Mögelsvampar, bot. Se Aspergillus, Bakteriologi, sp. 729, fig 26--28, Fortplantning, sp. 943, Mucorineæ och Penicillium. Jfr Bladmögel och Fruktmögel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kusterna, var 1871 och 1872 medlem af den
vetenskapliga kommission, som på ångaren "Pommerania"
undersökte Östersjön och Nordsjön, samt deltog 1874-75
i en resa till Mauritius och Seychellerna. Han
var 1887-1905 direktor vid zoologiska museet i
Berlin. M. författade ett stort antal zoologiska
arbeten, särskildt rörande lägre hafsdjur.
L~e.

Möbius, Martin August Johannes, tysk botanist,
f. 1859 i Leipzig, blef e. o. professor i Heidelberg
1891 samt professor och direktor för Senckenbergska
institutionens botaniska trädgård i Frankfurt
a. M. 1893. M. har utgett Beiträge zu der lehre von
der fortpflanzung der gewächse
(1897) samt botaniska
handböcker, bidrag till botanikens historia m. m.
C. Lmn.

Möblemang (se Ameublement och Möbel), heluppsättning
af möbler för en våning.

Möblera (se Möbel), inreda med möbler.

Möblomma, bot., namn på Glaucium flavum.

Möckeln. 1. Insjö i södra Småland, Kronobergs län,
inom Agunnaryds, Pjätteryds och Stenbrohults
socknar. Sjön, som genomflytes af Helgeån samt
upptar Diöström, innehåller en mängd holmar
samt har steniga och långgrunda stränder. Efter
en större sänkning på 1850-talet är arealen 47
kvkm., största djupet 21,1 m. Sjöns yta ligger
136 m. ö. Östersjön. – 2. Insjö i östra Småland,
Kalmar län, Tuna socken, 98 m. ö. Östersjön, tillhör
Marströmmens (Solstadströms) vattenområde. – 3. Insjö
i östra Värmland, Örebro län, Karlskoga socken,
genomflytes af Svart- l. Letälfven samt upptar
Timsälfven och Valån. Längd 11 km., bredd
0,5–3,5 km. Areal omkr. 20 kvkm. Järnvägar följa
sjöns stränder nästan rundt omkring densamma.
1–3. A. G.*

Möckelö. Se Mariehamn.

Möckern, landskommun i Sachsen, nordvästlig förort
till Leipzig, förenad med denna stad medelst
elektrisk spårväg. 13,050 inv. (1905). Mångsidig
industri. Försöksanstalt på jordbruksområdet. Vid
M. besegrade (16 okt. 1813) preussarna under general
Blücher fransmännen under Marmont.
J. F. N.

Möckleby. 1. Härad i Kalmar län, ingår i Ölands
fögderi och domsaga samt Ölands södra mots tingslag
och omfattar socknarna Norra Möckleby, Sandby,
Gårdby, Hulterstad och Stenåsa. 19,510 har. 2,886
inv. (1912). – 2, 3. Socknar i Kalmar län. Se Norra
Möckleby
och Södra Möckleby.

Möderne. Se Mödernearf.

Mödernearf l. endast Möderne, det gods, som tillfallit
någon i arf efter moder eller sådan person, med
hvilken han genom henne räknat släkt. Enligt romersk
rätt skulle allt barnens förvärf ingå i faderns
förmögenhet. Vid de undantag, som denna regel
underkastades, tillades barnen eganderätten till
arf efter modern, men förbehölls fadern fortfarande
förvaltnings- och nyttjanderätt därtill. Då därefter
denna bestämmelse ej blott utsträcktes till att i
allmänhet gälla för sådant gods, som erhållits af
moder eller mödernefränder (bona materni generis),
utan gjordes till regel i fråga om allt, som ej
kom från faderns förmögenhet (bona profecticia),
användes stundom beträffande hela denna klass af
barnagods (bona adventicia) beteckningen mödernearf
(bona materna). I
öfverensstämmelse med den germanska rättsuppfattningen har
fader i svensk rätt aldrig ansetts ha förfoganderätt
öfver barnens mödernearf annorledes än i egenskap
af förmyndare. Däraf beror äfvenledes det redan i
våra äldsta rättsböcker meddelade åläggandet för
änkling att vid nytt gifte afvittra sina barn – en
skyldighet till föranstaltande af bodelning, som under
nämnda omständigheter i öfrigt jämväl förefinnes för
änka (Giftermb. 12: 1). Då nu för tiden fader såsom
förmyndare har barnens mödernearf i sin besittning,
har han därtill fullt samma ställning som hvarje annan
förmyndare beträffande sin myndlings omhänderhafda
egendom samt är sålunda ock skyldig att därför aflägga
stadgad redovisning till såväl kapital som afkastning,
så ock att, där domstolen så finner nödigt, enligt
dess beslut ställa särskild säkerhet därför.
A. W.

Mödernerätt. Se Matriarkat.

Mödling, stad i Nedre Österrike, 15 km. s. om Wien,
vid Wienerwald. 16,003 inv. (1905). Teknisk
militärakademi, real- och obergymnasium,
landtbruksskola. Järnhaltig mineralkälla med
badanstalt. Järnverkstäder o. a. industri. J. F. N.

Mödlinger, Joseph, tysk operasångare, f. 1848 i
Leoben, Steiermark, studerade vid universitetet i Graz
och utbildade samtidigt sin sångröst, debuterade i
Zürich, tillhörde i flera år hofteatern i Mannheim
och är sedan 1890 anställd vid k. operan i Berlin,
där hans utomordentligt fylliga basröst och frodiga
talang skaffat honom en framstående plats. Bland
hans roller må nämnas Mozarts Osmin och Sarastro,
Meyerbeers Bertram och Marcel, Wagners Hunding, Hagen,
Landtgrefven
och Henrik Fågelfängaren, vidare Rocco i
"Fidelio" och Mefistofeles i "Faust". E. F-t

Mödruvellir är namnet på åtskilliga gårdar på Island,
af hvilka den mest bekanta ligger i Hörgárdalr i
trakten af Eyjafjörðr på norra kusten. Sin egentliga
betydelse fick stället 1296, då biskopen på Hólar
(Holum), Jörundr Thorsteinsson, där inrättade ett
augustinkloster, hvilket sedan allt framgent lydde
under Hólar, ehuru ett försök gjordes 1327 att
upphäfva detta beroende. 1546 nedlades klostret vid
reformationens införande och slogs under kronan. Dess
betydelse för den lärda forskningen på ön var aldrig
stor. Mera kändt har det blifvit genom de olycksöden,
som tid efter annan drabbade detsamma. Ur dess äldre
historia kan nämnas branden 1316, som uppkom genom
de druckne munkarnas oförsiktighet. I nyare tid var
gården säte för "sysslo-mannen" i distriktet och
lades i aska 1712. 1783 utsågs den till ämbetsboning
åt amtmannen i Norra amtet och nedbrann, för tredje
gången, 1826. Sedan den ånyo uppbyggts på bekostnad
af Fredrik VI, hvaraf den fick namnet Friðriksgáfa
("Fredriksgåfva"), ödelades af elden först kyrkan
1865, därefter hufvudbyggnaden 1874. Äfven den
realskola, som 1880 uppbyggdes på ruinerna af
amtmannens bostad, blefvo ungefär ett kvartsekel
senare lågornas rof, hvarefter skolan flyttades till
Akureyri. F. J-n. *

Möen [mön], dansk ö. Se Mön.

Mögel, Mögelsvampar, bot. Se Aspergillus,
Bakteriologi
, sp. 729, fig. 26- 28, Fortplantning,
sp. 943, Mucorineæ och Penicillium. Jfr Bladmögel
och Fruktmögel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free