Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möller. 1. Karl Oskar M. - Möller. 2. Dagmar M., född Bosse - Möller, Peter August - Möller, Hjalmar August - Möller, Elis Essen-M - Möller, Artur - Möller, Katharine. Se Frydendahl, sp. 12 - Möller, Jens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Parisutställningen 1900, 1898 led. af
sanatoriebyggnadskommittén, 1901 led. af
öfverstyrelsen för jubileumsfonden, 1906
ordf. i Tekniska skolans styrelse och 1911
ordf. i regaliekommittén. Han är sedan 1890
led. af konstakad. och sedan 1901 led. i dess
förvaltningsnämnd. Det var genom hans initiativ,
som bronsafgjutningen af "Sankt Göran och draken" i
Köpmanbrinken kom till (1912). M:s förnämsta verk är
den i ren gotisk stil med ståtlig terrassanläggning
utförda Johannes’ kyrka i Stockholm (grundlagd 1884,
invigd 1890). I Stockholm har M. vidare utfört
Johannes’ folkskola (1890), Gustaf Adolfs kyrka
(1892), Arbetarinstitutet (1893), Stefanskapellet
(1904), Vikanders villa och egen villa på Djurgården,
hvarjämte han ledt reparationsarbetet m. m. i
Katarina kyrka (1891) och Jakobs kyrkas restaurering
(1893). 1897 erhöll han i uppdrag att med ledning af
vid utlyst täflan inkomna förslag utarbeta en plan
till ordnandet af Djurgårdsentrén.
I landsorten ha omkr. 40 kyrkobyggnader
och restaureringar äfvensom en del skolor utförts
efter M:s ritningar. M. är i fråga om kyrko-
och skolbyggnader samt arkitektonisk anordning
och disposition en af de främste bland Sveriges nu
lefvande arkitekter.
2. Dagmar M., född Bosse, den föregåendes hustru,
sångerska, f. 19 dec. 1866 i Kristiania, studerade
vid konservatoriet i Stockholm 1882-87 och för m:me
Artôt i Paris 1889-90, blef 1888 gift med musikern
A. Sterky och gifte 1896 om sig med arkitekten
K. O. Möller. Hon var engagerad i Stockholm vid Operan
1887-89 och 1892-94 samt i Kristiania 1891-92. Hennes
mest lyckade operapartier voro Mignon, Jolantha,
Rose Friquet i "Villars’ dragoner", Svarta dominon
och Eurydike i "Orfevs". Från 1897 konserterade hon
flitigt, i synnerhet på egna romansaftnar med norskt,
svenskt, danskt eller tyskt helprogram. Fru M:s sopran
är böjlig och klar, med tämligen spröd och metallisk
klang. Som romanssångerska har hon firat triumfer
genom sitt liffulla och ovanligt intelligenta
föredrag. Hon har sedan 1900 varit lärarinna i
sång och scenisk framställning vid K. teaterns till
musikkonservatoriet förlagda operaskola. 1903 blef
hon led. af Mus. akad.
1. J. K-e.* 2. A. L. (E. F-t.)
Möller, Peter August, Afrikaresande, f.
11 apr. 1858 på Håberg i Flo socken,
Skaraborgs län, blef 1880 underlöjtnant vid
Västgöta-Dals regemente och 1896 kapten samt tog
1897 afsked med tillstånd att kvarstå som
kapten i regementets reserv (till 1908). M. var
1883-86 anställd i Kongoassociationens tjänst
först som stations-, sedermera som distriktschef
och grundlade bl. a. stationen Matadi. 1895-96
företog han en expedition genom Angola, Ovampo
och Damaraland. Sina erfarenheter i Afrika har
han skildrat i l:a delen af "Tre år i Kongo" (1888)
och Resa i Afrika genom Angola, Ovampo
och Damaraland (1899), hvarjämte han skrifvit ett
litet häfte Om skidlöpning (1907).
Möller, Hjalmar August, geolog och botanist, f. 26
sept. 1866 i Ystad, blef 1887 student och 1903
filos. doktor i Lund. Han var amanuens vid botaniska
institutionen där 1896-1900 samt vid Naturhistoriska
riksmuseets afdelning för
arkegoniater och fossila växter 1901-03, sekreterare och
assistent vid Sveriges utsädesförening i Svalöf 1904
-06, vikarierande lektor vid högre allm. läroverket
i Kalmar 1906-08 samt blef 1908 lektor vid högre
allm. läroverket i Falun. Han vistades som Battramsk
stipendiat 1897 på Java och i Burma och har företagit
forskningsresor inom Sverige och grannländerna. Af
utgifna skrifter må anföras Om Acerocarezonen
(tills, med J. K. Moberg, 1898), Cladopus Nymani,
eine Podostemacé aus Java (1899), Bidrag till
Bornholms fossila flora: 1. Pteridofyter (1902),
2. Gymnospermer (1903), Löfmossornas utbredning i
Sverige: i. Splachnaceæ (1911), 2. Cryphæaceæ
och Neckeraceæ (1912), 3. Thuidiaceæ (1913).
A. G. N.
Möller, Elis Essen-M., läkare, universitetslärare,
f. 17 febr. 1870 i Jönköping, blef 1888 student i
Göteborg, 1890 filos. kandidat, 1895 med. kandidat,
1898 med. licentiat och 1900 med. doktor (på
afh. Studien über die ætiologie des Uterusmyoms),
allt i Lund. Han var docent i obstetrik och
gynekologi 1899-1901 och barnmorskelärare 1899-1908
i Lund samt utnämndes 1901 till förste innehafvare
af den 1900 nyinrättade professuren i obstetrik och
gynekologi vid universitetet där och till öfverläkare
vid Lunds lasaretts obstetrisk-gynekologiska
afdelning. Essen-Möller har gjort sig känd som
en skicklig kliniker, utmärkt undervisare och
flitig författare inom de vetenskapsområden
han företräder. Hans viktigaste skrifter äro,
utom den ofvan nämnda gradualafh. samt en mängd
vetenskapliga uppsatser i in- och utländska medicinska
tidskrifter, Bidrag till kännedomen om eklampsien
(1908) och Studien über die blasenmole (1912). Ett
aktningsvärdt antal afhandlingar har också skrifvits
vid hans kliniker af hans lärjungar. Essen-M,
blef 1902 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund.
Bvn.
Möller, Artur, tidningsman, författare, f. 23
febr. 1883 i Lund, student där 1900, filos. kandidat
1902, redigerade 1908 "Varia" och har därefter varit
medarbetare i Stockholmspressen, sedan apr. 1911
som redaktör af "Figaro". Han debuterade med
novellsamlingen Sena tiders barn (1904). Bland hans
följande varmblodigt erotiska noveller märkas Det
hvita djuret (1907), Förbrutet (s. å.), Kroppens
komedier (1910), För båda könen. Satirer och
kåserier (1911), Studentsynder (1912) och Fröken
Viola och societén (1913) samt de båda samlingarna
"elegier och epigram" på vers Minnena (1909) och
Hemmet för min dröm (1912). Figurerna ur bohem-
och studentlifvet återges med mycken säkerhet och
kvickhet, ironi och godt humör; sin klinga för han
både flinkt och fintligt. M:s finstämda lyrik visar
i sin senaste fas psykologisk fördjupning och metrisk
förnyelse. B. A-ie.
Möller, Katharine. Se Frydendahl, sp. 12.
Möller, Jens, dansk teolog, historiker, f. 19 mars
1779, d. 25 nov. 1833, blef teol. kandidat 1800
och adjunkt vid latinskolan i Slagelse 1802. Hans
afh. Om den pragmatiske histories rette væsen,
brug og misbrug (1806) belönades med Videnskaberres
selskabs guldmedalj, och 1808 utnämndes han till
teol. professor. M. var som skriftställare mycket
produktiv och mångsidig. En stor del af hans
afhandlingar inflöt i de af honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
